Hoppa till innehållet

Harry Järv

Från Wikipedia
Harry Järv
Harry Järv under fortsättningskriget.
Information
Född27 mars 1921
Karperö, Korsholm, Österbotten
Död21 december 2009 (88 år)
Stockholm
BegravningsplatsKapellbacken, Korsholm
FörsvarsgrenInfanteri
Tjänstetid1939–1943
GradLöjtnant
EnhetInfanteriregemente 61

Harry Johannes Järv, född 27 mars 1921 i Karperö, Korsholm i Österbotten, död 21 december 2009 i Stockholm, var en finlandssvensk bibliotekarie, författare, översättare och krigsveteran.

Kriget

[redigera | redigera wikitext]

Harry Järv var känd som samhällsdebattör och en företrädare för den yngre generationen av finlandssvenskar som deltog i Finlands krig. Han var reservofficer (löjtnant) och kompanichef för ett spaningskompani vid regementet IR61 (svenskspråkigt förband) under fortsättningskriget.

Stockholm

[redigera | redigera wikitext]

I Sverige blev Harry Järv biblioteksråd vid Kungliga biblioteket, ställföreträdande riksbibliotekarie och skrev ett 50-tal böcker. Han blev filosofie licentiat vid Uppsala universitet samt hedersdoktor i filosofi vid samma lärosäte.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Uppväxt

[redigera | redigera wikitext]

Harry Järv växte upp i en jordbrukarfamilj i byn Karperö i Korsholm. Han var 18 år när vinterkriget bröt ut, ett krig som kom att förändra hans liv.

Andra världskriget

[redigera | redigera wikitext]

Järv blev specialist på patrulluppdrag bakom fiendens linjer under fortsättningskriget. Natten till den 4 september 1943 sårades Järv svårt när han under ett spaningsuppdrag klev på en trampmina. Järv vårdades därefter bland annat i Sverige, varvid vänster ben amputerades nedanför knät. Han återvände till militär tjänst i slutet av augusti 1944, en vecka innan vapenstilleståndet mellan Finland och Sovjetunionen slöts. Järv tilldelades under sin militära tjänstgöring tre frihetskors och två frihetsmedaljer. Därtill blev han av fyra generaler förordad till Mannerheimriddare, men anhållan avslogs dock av Mannerheim själv, utan känd anledning.

Under krigsåren genomförde Järv framgångsrikt många räder mot ryska stödjepunkter. Under dessa fotograferade han händelserna, något som gav upphov till bland annat boken Permanent patrullverksamhet och filmen Framom främsta linjen.

Efterkrigstiden

[redigera | redigera wikitext]

Harry Järv flyttade efter krigsåren till Stockholm där han verkade vid Kungliga Biblioteket. Han blev filosofie licentiat vid Uppsala universitet 1954 och hedersdoktor i filosofi där 1973. Järv var en framträdande expert på Franz Kafka. Hans essäsamlingar behandlade dock vitt skilda ämnen, från antiken till modern politik. Han var ledamot av Vitterhetsakademien och redaktör för den finlandssvenska kulturtidskriften Horisont (1954–1977) samt för de svenska tidskrifterna Radix (1978–1982) och Fenix (1983–1997).

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]
  • Nikolaj Leskov och det ryska samhället (1950)
  • Kritik av den nya kritiken (Arena, 1953)
  • Die Kafka-Literatur: eine Bibliographie (Cavefors, 1961)
  • Introduktion till Kafka (Horisont, 1962)
  • Vreden som brann hos peliden Achilleus (Horisont, 1962)
  • Varaktigare än koppar: från Homeros till Kafka: författarporträtt (Cavefors, 1962)
  • Läsarmekanismer: essäer och utblickar (Cavefors, 1971)
  • Frihet jämlikhet konstnärskap: utblickar och författarporträtt (Cavefors, 1974)
  • Victor Svanberg: tryckta skrifter 1918–1976: bibliografi utgiven till 80-årsdagen den 24 maj 1976 (Kungliga biblioteket, 1976)
  • Tycke och smak (Tegnérsamfundet, 1978)
  • Konst och kvalitet: kulturpolitiska inlägg och utblickar (Cavefors, 1979)
  • Den "goda tvåans" paradoxala hemlighet (Cavefors, 1981)
  • Enfald eller mångfald: om tolerans och toleransgränser (Atlantis, 1982)
  • Trollkarl eller lärling: om krafter och maktstrukturer i samhället (Atlantis, 1986)
  • Kunskapens träd: om lagring och spridning av information (Natur & Kultur, 1991)
  • Aktualiteter i historiskt perspektiv (Scriptum, 1995)
  • Prometheus' eld: försvar mot maktmissbruk från mytisk tid till 1900-talet (Atlantis, 1998)
  • Permanent patrullverksamhet: en dagbok i bild från Svirfronten under ställningskriget 1942–1943 (Scriptum, 2000)
    • Finsk översättning: Etulinjan edessä (2004)
  • Åsikter och avsikter: egna och andras (Scriptum, 2002)
  • Oavgjort i två krig: Finland – Sovjetunionen 1939–1944 (Infomanager förlag Jan Linder, 2006)
Redaktör (urval)
  • Betydande böcker från vår egen tid: 72 bokläsare presenterar var sin bok (Horisont, 1966)
  • Strindbergsfejden: 465 debattinlägg och kommentarer (Cavefors, 1968)
  • Den svenska boken 500 år (Kungliga biblioteket, 1983)
  • Vinghästen: Horisont 1954–1983: en jubileumsvolym (urval och red.: Harry Järv (åren 1954–1977), Olof Hägerstrand (åren 1978–1983)) (Schildts, 1984)
  • Bibliotekarieyrket: tradition och förändring (Carlsson i samarbete med Statens kulturråd och Forskningsrådsnämnden (FRN), 1991)
  • Mänsklighetens minne: en bibliotekshistorisk antologi (redigerad ihop med Erik Carlquist, Schildts, 2008)
Översättningar (urval)
  • Bertrand Russell: Uppfostran för livet (On Education, Especially in Early Childhood) (översatt tillsammans med Robert Thornell, Natur & Kultur, 1951)
  • H. G. Wells: Den första färden till månen (The First Men in the Moon) (Natur & Kultur, 1954)
  • Klassisk horisont: essäer från fem sekler (översatta och introducerade av Harry Järv, Cavefors, 1960)
  • D. H. Lawrence: Studier i klassisk amerikansk litteratur (Studies in American Literature) (Cavefors, 1964)
  • Hermann Broch: Vergilii död (Der Tod des Vergil) (Cavefors, 1966)
  • Den seriöse konstnären: essäer och andra texter från 800-talet till 1960-talet (Cavefors, 1969)
  • Vladimír Holan: Natt med Hamlet: diktsvit (Noc s Hamletem) (översatt tillsammans med Dagmar Chvojková-Pallasová, Cavefors, 1969)
  • Milan Kundera: Skämtet (Žert) (översatt tillsammans med Dagmar Chvojková-Pallasová, Rabén & Sjögren, 1970)
  • Klassisk horisont: essäer från fem sekler (Cavefors, 1970)
  • Stéphane Mallarmé: En fauns eftermiddag & Ett tärningskast (FIB:s lyrikklubb, 1972)
  • Jan Procházka: En vår, två vintrar (översatt tillsammans med Dagmar Chvojková-Pallasová, Cavefors, 1973)
  • Franz Kafka: Brev till föräldrarna 1922–1924 (Alba, 1990)

Litteratur

[redigera | redigera wikitext]
  • Yvonne Olrog Hedvall: Harry Järv: tryckta skrifter 1939–1980: bibliografi utgiven till 60-årsdagen den 27 mars 1981 (Kungliga biblioteket, 1981)

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Kuriosa

[redigera | redigera wikitext]
 Kuriosaavsnitt eller ospecifika rubriker rekommenderas inte på Wikipedia. (2024-05)
Hjälp gärna Wikipedia med att flytta väsentlig information till relevanta avsnitt, byta namn på rubriken eller diskutera saken på diskussionssidan.
Material som kvarstår i avsnittet och som saknar tydlig relevans eller godtagbara källor kan tas bort.

Harry Järv lär ha sagt om sig själv: "Det är egentligen bara tre saker jag kan. Det är kommatering, närstrid och fotografering."Kurt Mälarstedt (21 Januari 2010). ”Harry Järv”. Fokus. http://www.fokus.se/2010/01/harry-jarv/. Läst 25 juli 2010. 

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Alf Henrikson-stipendiater”. Alf Henriksonsällskapet. Arkiverad från originalet den 9 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070609143550/http://www.alfhenrikson.se/Design/Sidmaterial/Dokument/Stipendiater_FS.htm. Läst 25 februari 2008. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Företrädare:
Tord Bæckström 		Svenska Akademiens översättarpris
1969 		Efterträdare:
Karin de Laval


Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Harry_Järv&oldid=55971516”