Wikipedia

Yvonne Hirdman

svensk historiker

Yvonne Hirdman, född 18 januari 1943 i Stockholm, är en svensk historiker och professor emerita vid Stockholms universitet.

Yvonne Hirdman
Yvonne Hirdman 2012.
Född18 januari 1943 (81 år)
Stockholm
NationalitetSverige Svensk
Yrke/uppdragProfessor
Känd förForskning om Sveriges kommunistiska parti under andra världskriget, välfärdsstatens ideologiska rötter, den svenska fackföreningsrörelsens efterkrigshistoria och studie över Alva Myrdal. Dessutom utvecklat genusteori som analysredskap.
UtmärkelserKellgrenpriset, Hertig Karls pris, Augustpriset
Yvonne Hirdman vid en signering på Bokmässan i Göteborg september 2017.
Hirdman presenterar sig på Bokmässan 2012.

Hirdman har bland annat bedrivit genusinriktad forskning och är särskilt känd för att i Sverige ha lanserat begreppet genus (1988), vilket då redan etablerats i det engelska språket som gender.[1] Hennes genusteorier kom först att få genomslag i den statliga Maktutredningen, där hon var en av ledamöterna.[2]

Biografi

redigera

Yvonne Hirdman växte upp i Hökarängen, Malmberget och Oskarshamn. Hon avlade en fil.kand.-examen 1968 och disputerade 1974 vid Stockholms universitet med avhandlingen Sverges Kommunistiska Parti 1939–1945.

Genusforskning

redigera

Yvonne Hirdman har forskat mycket om genus och var också den person som på 1980-talet lanserade ordet genus i det svenska språket.[1] År 1988 gav Hirdman ut en rapport på Göteborgs universitet i bokform med titeln: Genussystemet: teoretiska funderingar kring kvinnors sociala underordning, Maktutredningen.[3] Det var i denna rapport som Hirdman skrev om begreppet genus i denna betydelse, och därefter lanserades begreppet i det svenska språket.[4]

År 2004 gav hon ut en bok vid titeln: Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning.[5] Begreppet blev till hjälp när man pratade om det "kvinnliga" respektive det "manliga" i ett sammanhang av kulturellt och socialt istället för biologiska skillnader.[6] Redan tre år tidigare kom Hirdmans Genus – om det stabilas föränderliga former.[7] En nyare upplaga gavs ut 2003 med samma titel.[8]

Övrig karriär

redigera

Hon har varit professor i historia vid Göteborgs universitet, verksam vid Arbetslivsinstitutet, professor i samtidshistoria vid på Södertörns högskola samt professor i historia vid Stockholms universitet. 2017 var hon professor emerita vid Historiska institutionen.[9]

År 2015 kom hennes självbiografi, Medan jag var ung.[2]

År 2016 promoverades Hirdman till filosofie hedersdoktor vid Åbo Akademi.[10]

Familj

redigera

Yvonne Hirdman är dotter till språklektorn Einar Hirdman (1916–1999) och Charlotte Hirdman, född Schledt (1906–1966), samt sondotter till Gunnar och Maj Hirdman. Hon är vidare mor till Anja Hirdman och syster till Sven Hirdman och Eili Hirdman.

Bibliografi (urval)

redigera
  • Sverges kommunistiska parti 1939-1945. Sverige under andra världskriget. Stockholm: Allmänna förl. 1974. Libris 7257729 
  • Vi bygger landet: den svenska arbetarrörelsens historia från Per Götrek till Olof Palme. Solna: Pogo press. 1979. Libris 7639436 
  • Mat som vetenskap, utopi och ideologi. 1980. Libris 3172972 
  • Magfrågan: mat som mål och medel : Stockholm 1870-1920. Tema nova. Stockholm: Rabén & Sjögren. 1983. Libris 8349157 
  • Olof Petersson och Yvonne Hirdman (1985). Två föredrag om maktutredningen: TAMs, TBVs och TCOs tematräff om den politiska makten och folkstyret den 5 december 1985. Uppsala: Maktutredningen. Libris 556019 
  • Om makt. Uppsala: Maktutredningen. 1986. Libris 556040 
  • Genussystemet: teoretiska funderingar kring kvinnors sociala underordning. Uppsala: Maktutredningen. 1988. Libris 753181 
  • Att lägga livet till rätta: studier i svensk folkhemspolitik. Stockholm: Carlsson. 1989. Libris 7665869 
  • The gender system: theoretical reflections on the social subordination of women. Uppsala: Maktutredningen. 1990. Libris 883049 
  • Den socialistiska hemmafrun och andra kvinnohistorier. Stockholm: Carlsson. 1992. Libris 8376656 
  • Utopia in the home: an essay. International journal of political economy ; Vol. 22:2. Armonk, N.Y.: Sharpe. 1992. Libris 12000263 
  • Folkhemstanken och kvinnorna: historiens andra sida. Samtal om rättvisa, 1103-2146 ; 9. Stockholm: Brevskolan. 1993. Libris 7431356 
  • Narratives of subordination?. Reprint - Institutet för arbetslivsforskning, 1400-2027:19. Stockholm: Institutet för arbetslivsforskning. 1994. Libris 1975578 
  • Social engineering and the woman question: Sweden in the thirties. Reprint - Institutet för arbetslivsforskning, 1400-2027:7. Stockholm: Institutet för arbetslivsforskning. 1994. Libris 1956049 
  • Women - from possibility to problem?: gender conflict in the welfare state - the Swedish model. Research report series / Arbetslivscentrum, 1103-2499:3. Stockholm: Arbetslivscentrum. 1994. Libris 1777349 
  • Genusanalys av välfärdsstaten: en utmaning av dikotomierna. Reprint - Institutet för arbetslivsforskning, 1400-2027:5. Stockholm: Institutet för arbetslivsforskning. 1994. Libris 1947234 
  • Påminnelser: om kvinnors liv i Sverige. Stockholm: Carlsson. 1995. Libris 7666498 
  • Med kluven tunga: LO och genusordningen. Stockholm: Atlas. 1998. Libris 7777514 
  • Genus: om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber. 2001. Libris 8354469 
  • Key concepts in feminist theory: analysing gender and welfare. Freia 0907-2179 34. Aalborg: Freia, Feminist Research Centre in Aalborg, Department of Development and Planning, Aalborg University. 2001. Libris 8954150 
  • Det tänkande hjärtat: boken om Alva Myrdal. Stockholm: Ordfront. 2006. Libris 10141468 
  • Gösta och genusordningen: feministiska betraktelser. Stockholm: Ordfront. 2007. Libris 10425277 
  • Den röda grevinnan: en europeisk historia. Stockholm: Ordfront. 2010. Libris 11744243 
  • Vad bör göras? : jämställdhet och politik under femtio år. Stockholm: Ordfront. 2014. Libris 15122351 
  • Medan jag var ung : ego-historia från 1900-talet. Stockholm: Ordfront. 2015. Libris 17048945 

Priser och utmärkelser

redigera

Källor

redigera

Noter

redigera
  1. ^ [a b] ”Yvonne Hirdman: Genussystemet - reflexioner kring kvinnors sociala underordning, på Göteborgs universitets webbplats”. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402090848/http://ub016045.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/article/viewFile/1490/1303. Läst 7 mars 2015. 
  2. ^ [a b] ”Recension av Medan jag var ung, Yvonne Hirdman: Egohistoria från en orolig själ - LitteraturMagazinet”. Arkiverad från originalet den 16 april 2021. https://web.archive.org/web/20210416034800/http://www.litteraturmagazinet.se/yvonne-hirdman/medan-jag-var-ung/recension/anita-bjorkqvist. Läst 25 maj 2015. 
  3. ^ ”LIBRIS - Genussystemet :”. libris.kb.se. http://libris.kb.se/bib/753181. Läst 13 mars 2017. 
  4. ^ Bolin, Eva (2004). Yvonne Hirdman- Professor i Historia. Läst 13 mars 2017 
  5. ^ ”LIBRIS - Genussystemet - reflexioner k...”. libris.kb.se. http://libris.kb.se/bib/9357179. Läst 13 mars 2017. 
  6. ^ ”Genus/kön | Nationella sekretariatet för genusforskning”. www.genus.se. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181022033523/https://www.genus.se/ord/genus/. Läst 13 mars 2017. 
  7. ^ ”LIBRIS - Genus :”. libris.kb.se. http://libris.kb.se/bib/8354469. Läst 13 mars 2017. 
  8. ^ ”LIBRIS - Genus :”. libris.kb.se. http://libris.kb.se/bib/9059602. Läst 13 mars 2017. 
  9. ^ Lundgren, Kjell. ”Det nordiska välfärdssamhället under 1900-talet” (på engelska). www.historia.su.se. Arkiverad från originalet den 14 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170314065327/http://www.historia.su.se/forskning/forskningsomr%C3%A5den/modern-politisk-historia/det-nordiska-v%C3%A4lf%C3%A4rdssamh%C3%A4llet-under-1900-talet/yvonne-hirdman-1.27638. Läst 13 mars 2017. 
  10. ^ ”Doktorspromotion vid Åbo Akademi 27.5.2016”. Åbo Akademis hedersdoktorer. Åbo Akademi. https://www.abo.fi/om-abo-akademi/akademiska-traditioner/promotion/abo-akademis-hedersdoktorer/. Läst 22 november 2024. 

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Yvonne_Hirdman&oldid=56299003”