Wilhelmskriket

Wilhelmskriket (eng. Wilhelm scream) är en ljudeffekt som spelades in till filmen Trummor i fjärran från 1951, men som sedan har blivit en av de mest välkända och välanvända ljudeffekterna som återkommer i stora filmproduktioner. Tillsammans med en inspelning av en rödstjärtad vråk är denna effekt troligen en av de bäst kända ljudklichéerna.

Wilhelmskriket

Denna ljudeffekt användes under 1950- och 1960-talen, men dess stora genombrott kom tack vare Ben Burtt som arbetade med ljudet för Stjärnornas krig. Han hittade originalinspelningen på ett band märkt ”Man som blir uppäten av en alligator”. Han gav det namnet Wilhelm, efter en karaktär som skrek detta i filmen De röda bågskyttarna (1953).

Effektens användning i Stjärnornas krig var något av ett insider-skämt i filmindustrin, speciellt i studion Skywalker Sound. Studion fortsätter att klippa in denna ljudeffekt överallt där det är passande. Ljudeffekten är med i alla Stjärnornas krig-filmerna, och i Indiana Jones och de fördömdas tempel, kanske som ett skämt-i-skämtet, förekommer ljudet när en bifigur blir uppäten av en krokodil. Det skämtsamma sättet som Skywalker Sound använde effekten på fördes vidare och fler och fler filmer brukade använda Wilhelmskriket som en referens till Stjärnornas Krig-filmerna. Nuförtiden är effekten så välanvänd att den inte längre brukas ses som en referens till Stjärnornas Krig-filmerna. Istället brukar den användas som ett så kallat påskägg.

Många anser att det var Sheb Wooley som var den röstskådespelare som skrek in Wilhelmskriket. Sheb förekommer bland eftertexterna till filmen Trummor i fjärran som ”Voice extra”.

Se även

• Lista över filmer som använder Wilhelmskriket

Externa länkar

• En ljudfil med Wilhelmskriket
• En Wilhelmskrikfilmografi (cachad version)
• Radioreportage om Wilhelmskriket, med avskrift och ljudexempel på de olika användningarna
• Filmljudklichéer
• 27 MiB .mov-video som visar utdrag med Wilhelmskriket
• Wilhelmskriket remastrat (fri att använda)