Republiken Jamtland

Republiken Jamtland, eller mer fullständigt: De förenade republikerna Jamtland, Herjeådalen och Ravund,^[1]^[2] är ett humoristiskt kultur- och marknadsföringsprojekt bildat 1963 på initiativ av främst Yngve Gamlin som utropade sig till den förste presidenten. Republiken har såväl historiska som regionalpolitiska inslag.

Administration och symboler

Republikens särart manifesteras i en egen flagga, i det jamska språket (vilket har sitt ursprung i de olika dialekter som talas i regionen) och i musikfestivalen Storsjöyran, då presidenten gör ett framträdande, samt Jämtländska Republikanska Armén, JRA, vilket är en travesti på IRA. Presidenten har utsett ett ministerium där bemärkta jämtar och härjedalingar som till exempel Bodil Malmsten, Kim Anderzon, Rolf Lassgård och Kjell Albin Abrahamson fått poster.

Namn

Landets fullständiga namn är "De förenade republikerna Jamtland, Herjeådalen och Ravund". Detta kan jämföras med den titel som (bland annat) bars av Sveriges kung Gustav II Adolf (och i liknande form av andra svenska kungar): "Svears, Götars och Venders konung".^[3]

Nationalsången

Jamtland har sin egen nationalsång Jämtlandssången.

Jamtelagen

Jamtelagen är ett motkoncept till Jantelagen formulerat av Ewert Ljusberg.^[4]^[5]

Historik och presidenter

Inledningsvis var den "jamtrepublikanska" rörelsen en protest mot den förda regionalpolitiken under 1950- och 1960-talet, vilken ansågs ha lett till Jämtlands läns avfolkning. Den hade vissa kopplingar till de storsjöyror som arrangerades i bygden åren 1963–1973.^[6]

Presidenter

Republiken Jamtland har genom året haft fyra presidenter, alla med anknytning till Jämtland. Utöver Yngve Gamlin, som utropade sig själv som president, har Moltas Erikson, Ewert Ljusberg och Eva Röse tillsatts på posten efter förfrågan från arrangörerna av Storsjöyran. 1983 års tillsättande av Moltas Erikson sammanföll med nystarten av Storsjöyran och det republikanska konceptet. Festivalen anammade konceptet med egen republik som en sorts humoristisk protest mot de sammanslagningar av län som föreslagits. Influenserna från de tidigare storsjöyrorna (se ovan) samt nationslivet vid Uppsala universitet var också viktiga.^[6]

Moltas Erikson, president under fem års tid på 1980-talet, flyttade upp till Jämtland under dessa år. Han arbetade då ett tag som överläkare på Frösö sjukhus och engagerades sig i Storsjöyran.^[6]

Efter Moltas Erikssons död 1988 valdes Ewert Ljusberg till president, eftersom han ansågs ha den rätta statsmannautstrålningen.^[6]

Utöver dessa namn har även Allan Edwall (med rötter i Hissmofors) varit aktuell som president. Han tackade dock 1983 nej till erbjudandet, vilket ledde till valet av Moltas Erikson på posten.^[6]

Efter Ewert Ljusbergs död oktober 2021 tillsattes i maj 2022 Eva Röse som ny president av Storsjöyrans arrangörer.^[7]

Lista över presidenter

Yngve Gamlin (1963–1983)
Moltas Erikson (1983–1988)
Ewert Ljusberg (1989–2021)
Eva Röse (2022–)^[7]

Befrielserörelse och yra

Under 1980-talet stod arrangörerna av Storsjöyran både för själva festivalen och den "jamska befrielserörelsens" aktiviteter. Den senare förknippades snart med en "Jämtlands telegrambyrå" som skickade ut pressmeddelanden av olika slag. Efter några år bildade befrielserörelsen en egen förening som tog de regionalpolitiska frågorna på lite större allvar.^[6]

Ett tag var relationerna mellan festivalarrangörer och aktivister (vilka ett tag maskerade sig och skaffade beväpning i form av luftgevär och högrepar) ansträngda. Numera samarbetar de båda parterna dock åter och deltar båda i diverse republikanska ceremonier i samband med den årliga Storsjöyran.^[6] År 2022 är Storsjöyran en musikfestival med lokala, svenska och internationella artister.

Se även

Referenser

Noter

^ Jonsson, Leif och Norberg, Eriq, red (1993). Från fälttåg till folkfest: nordiska flaggor, fanor och symboler. Stockholm: Föreningen Norden. sid. 133. Libris 7747638. ISBN 91-85276-65-0
^ Jamtlandsbladet 1 – 2008 Arkiverad 12 maj 2014 hämtat från the Wayback Machine.
^ Hildebrand, Hans: Antiqvarisk tidskrift / Sjunde delen' (ATS 7:1, s. 60)'. runeberg.org. Läst 6 maj 2015.
^ Liza Sjödin (7 oktober 2021). ”Jämtlands president är död – blev 76 år gammal”. Söderortstelegrafen. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220818144223/https://soderortstelegrafen.se/jamtlands-president-ar-dod-blev-76-ar-gammal/. Läst 7 april 2022.
^ ”Jamtelagen”. Republiken Jämtland. 30 juli 2016. Arkiverad från originalet den 17 december 2021. https://web.archive.org/web/20211217162906/https://republikenjamtland.se/Jamtelagen.html. Läst 23 maj 2022.
^ [a b c d e f g] Jens Ganman/Annelie Lanner (2013-07-03): "Odemokratiskt tillsatta presidenter - en tradition för Storsjöyran". sverigesradio.se. Läst 11 juli 2015.
^ [a b] Eliasson, Fredrik (23 maj 2022). ”Eva Röse blir Republiken Jämtlands nästa president”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jamtland/klart-eva-rose-blir-jamtlands-nasta-president. Läst 23 maj 2022.

Tryckta källor

Ekerwald, Carl-Göran (2004). Jämtarnas historia intill 1319 (1:a uppl.). Östersund: Jengel förlag. Libris 9633011. ISBN 91-88672-12-3 ^{[sidnummer behövs]}
Jämten: Länsmuseets och Heimbygdas årsbok. Årg. 93 (2000), ["Framtidstro"]. Östersund: Jämtlands läns museum. 1999. Libris 3685609. ISBN 91-7948-159-0 ^{[sidnummer behövs]}
Hansen, Kjell (1997). ”Protesting against the Consequences of Welfare. Emerging Ethnification in Marginal Areas of Sweden”. Ambiguous Identities in the New Europe. Budapest: Replika (engelska)
Olausson, Gunnel (2012). Historien om Republiken Jämtland: allvar eller yra? (1:a uppl.). Stockholm: Lamgo förlag. Libris 13481749. ISBN 9789197702331

Webbkällor

”Om Befrielserörelsen Jamtland”. Befrielserörelsen. https://www.facebook.com/Befrielserorelsen/info. Läst 10 maj 2014.

Externa länkar

Republiken Jamtland (befrielserörelsens officiella webbplats)

[1] Jonsson, Leif och Norberg, Eriq, red (1993). Från fälttåg till folkfest: nordiska flaggor, fanor och symboler. Stockholm: Föreningen Norden. sid. 133. Libris 7747638. ISBN 91-85276-65-0

[2] Jamtlandsbladet 1 – 2008 Arkiverad 12 maj 2014 hämtat från the Wayback Machine.

[3] Hildebrand, Hans: Antiqvarisk tidskrift / Sjunde delen' (ATS 7:1, s. 60)'. runeberg.org. Läst 6 maj 2015.

[4] Liza Sjödin (7 oktober 2021). ”Jämtlands president är död – blev 76 år gammal”. Söderortstelegrafen. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220818144223/https://soderortstelegrafen.se/jamtlands-president-ar-dod-blev-76-ar-gammal/. Läst 7 april 2022.

[5] ”Jamtelagen”. Republiken Jämtland. 30 juli 2016. Arkiverad från originalet den 17 december 2021. https://web.archive.org/web/20211217162906/https://republikenjamtland.se/Jamtelagen.html. Läst 23 maj 2022.

[sr13-6] [a b c d e f g] Jens Ganman/Annelie Lanner (2013-07-03): "Odemokratiskt tillsatta presidenter - en tradition för Storsjöyran". sverigesradio.se. Läst 11 juli 2015.

[:0-7] [a b] Eliasson, Fredrik (23 maj 2022). ”Eva Röse blir Republiken Jämtlands nästa president”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jamtland/klart-eva-rose-blir-jamtlands-nasta-president. Läst 23 maj 2022.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]