Diskussion:Tintin i Tibet

Är det skillnad i boken och den tecknade filmen? Jag råkade titta just på detta tecknade äventyr på TV i förra veckan, och det han hittade i bergen var en gul halsduk (inte röd näsduk). Han hittade heller inga benknotor, däremot hittade han Tchangs namn inristad i väggen i en grotta. //Tåggas 7 mars 2005 kl.18.50 (CET)

Anledningen att det inte finns några benknotor är nog pga censur. I de tecknade filmerna nämns inte heller Haddocks alkoholism etc, så de är nog ganska grovt censurerade. /ElGrillo 7 mars 2005 kl.18.54 (CET)

Inte riktigt censur... det var gjort så att TV serien skulle vara mer lämplig för barn. Vissa sekvenser var bortagna eftersom man inte kunde få plats med hella albumet i den tiden som två avsnitt varade. /GurraJG 7 mars 2005 kl.21.29 (CET)

Jo, men det var det jag syftade på. Riktigt synd, för svenska rösten till kapten Haddock är helt klockren, men den som släppte Tintins rollfigur genom teaterhögskolan bör lida spöstraff ;) /ElGrillo 7 mars 2005 kl.21.32 (CET)

Hergés eget favotitalbum

Detta album var det som Hergé själv såg som sin egen favorit. Jag vet att detta tillkom genom att han själv led av ångest och elände. Han fick visst ett råd av någon att skriva om sin ångest och då gjorde han istället detta album. Visst märks det en viss skillnad på detta album i jämförelse med de andra. Det finns en allvarligare underton här. Ångest finns någonstans med i hela berättelsen och Tintin själv är inte riktigt sig själv här. Det är också i detta album som jag tycker att Kapten Haddock är som allra bäst. Hela tiden hävdar vilket vansinne denna expedition är, precis som normala förnuftiga människor skulle göra i en sådan situation. Ändå ställer han hela tiden upp. Tintin tänker nämligen helt ensam ge sig iväg och vem som helst begriper att ingen skulle klara detta ensam. Det är Kapten Haddock som ordnar att det istället skickas ut en expedition med kunnigt folk som hjälper till och det är också han som hela tiden följer med Tintin för att hålla uppsikt så att inget händer. Jag anser att den verkliga hjälten i detta album ändå är Kapten Haddock. /E70 7 mars 2005 kl.21.44 (CET)

Håller med. Dessutom är ju Tchang inspirerad av en verklig kompis till Hergé, som han inte sett på 20 år när han gjorde Tintin i Tibet, om jag inte minns fel från när jag fixade Tchang-artikeln här. Detta är också mitt första Tintin-album och jag sätter det därför lite över de andra. /ElGrillo 7 mars 2005 kl.21.52 (CET)

Hergé hade mycket riktigt inte träffat Tchang på mer än 20 år när han gjorde albumet Tintin i Tibet. Det skulle dessutom dröja minst 10 år till men någon gång under 1970-talet fick faktiskt Hergé träffa Tchang igen. Varför just Tchang blev den person som Tintin skulle rädda misstänker jag beror på att det var den vän till Tintin som bodde närmast Tibet. Dessutom var Tchang beskriven i Blå Lotus som en föräldralös pojke så han passade nog som ett objekt i en "snyfthistoria". /E70 7 mars 2005 kl.22.04 (CET)

fiction-faktakoll

Jag undrar om det kan vara fel på felaktighterna. För det första dör man väl inte direkt om man hamnar på så hög höjd? Vet vi exakt hur högt det var? (Turister som flyger till Tibet dör ju inte när de stiger av planet.) Vet vi var Tchang befann sig innan han kraschade? (Han kan ju ha varit van vid höga höjder, om vi inte vet bättre.) För det andra var väl bärarna sherpas och inte tibetaner? Tibetaner i väst och shorts har jag träffat i verkliga livet, så man kan inte uttala sig så kategoriskt. Finns det någon källa till att tibetaner (eller sherpas för den delen) tycker det är anstötligt med bar hud? Hur det står till med fötter, skor och Tintins ev. goda hjärta kan jag inte kolla, men som jag minns det är väl Tintin inte helt vid sina sinnens fulla i den här boken vilket kanske gör det mindre felaktigt? --Bero 5 september 2007 kl. 11.03 (CEST)

Utifrån hur det ser ut där planet kraschade kan jag säga med en gång att det ligger över 3000 möh vilket är gräns för risk för höjdsjuka normalt. Nej, man dör inte direkt av höjdsjuka men att snabbt komma till en plats med extremt lite syre gör att man blir medvetslös och dör. Även om planet inte krashade på denna höjd (ca 6500-7000 möh) så borde grabben dött av höjdsjuka innan Tintin han fram eftersom han inte tog sig ner till längre höjder. Man kan inte vara "van" vid höga höjder. Kroppen tappar snabbt anpassningen. Även människor som bott hela sitt liv på höga höjder och sedan under en tid bor på lägre höjd måste acklimatisera sig. Detta går att verifiera i vilken trekking/klättringshandbok som helst till Nepal eller Tibet.

Tibetander är alla som bor i Tibet. Sherpas är en folkgrupp som finns i Nepal och Tibet. Det är inte uttalat att bärarna är Sherpas. Och deras klädkod är inte annorlunda än övrigas i området.

Vad det gäller klädkod är det möjligt att västerlänska influenser ändrat stilen numer, men traditionellt ska en nepales och en tibetan täcka kroppen. Framför allt överkroppen. Men allt utom huvud, händer och fötter bör vara täckt med kläder. Källan till detta är samma resehandböcker som nämnda ovan, samt vad jag sett och hört själv i Nepal.

Även om Tinin själv inte var vid sinnens fulla, så skulle bärarna fortfarande inte gått barfota i snön. /Dnor 5 september 2007 kl. 12.22 (CEST)

Jag har plockat bort det diskuterade partiet då det verkar röra sig om originalforskning. Viktorvoigt 21 augusti 2008 kl. 17.40 (CEST)