blomma

Swedish

en blomma (smörblomma (“buttercup”))

Etymology

From Old Swedish blōme, from Old Norse blómi, blóm, from Proto-Germanic *blōmô.

Pronunciation

• IPA^(key): /blʊ.ma/

• Audio:

  (file)

Noun

blomma c

1. a flower

   lukta på blommorna

   smell the flowers

   en bukett blommor / en blombukett

   a bouquet of flowers

2. (colloquial, dated) wife

   Anläggningen besöktes av direktören med blomma och barn

   The site was visited by the manager with his wife and children

Declension

Declension of blomma

		nominative	genitive
singular	indefinite	blomma	blommas
	definite	blomman	blommans
plural	indefinite	blommor	blommors
	definite	blommorna	blommornas

Related terms

• blom
• blomblad
• blombord
• blombotten
• blombukett
• blomdoft
• blomflock
• blomfoder
• blomfrö
• blomfäste
• blomglas
• blomholk
• blomhylle
• blomkalk
• blomklase
• blomknopp
• blomkolv
• blomkrans
• blomkrona
• blomkruka
• blomkål
• blommerad
• blommig
• blommor och bin
• blomskaft
• blomst
• blomster
• blomstjälk
• blomstra
• blomstring
• blomställning
• blomvas
• blomvass
• blomvippa

Verb

blomma (present blommar, preterite blommade, supine blommat, imperative blomma)

1. (sometimes followed by ut (“out”)) to flower, to bloom, to blossom

Conjugation

Conjugation of blomma (weak)

	Active		Passive
Infinitive	blomma		—
Supine	blommat		—
Imperative	blomma		—
Imper. plural1	blommen		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	blommar	blommade	—	—
Ind. plural1	blomma	blommade	—	—
Subjunctive2	blomme	blommade	—	—
	Participles
Present participle	blommande
Past participle	blommad
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Related terms

• blomma ut
• blomma över
• blomning
• utblommad
• överblommad

References

• blomma in Svensk ordbok (SO)
• blomma in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• blomma in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)
• blomma in Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (8th ed., 1923)