Mässling har varit en mycket omtalad sjukdom de senaste månaderna. Flera fall av mässlingssmitta har noterats i Finland, och enligt Världshälsoorganisationen WHO går den globala kampen mot farsoten knackigt - under 2018 ökade sjukdomsfallen i hela världen med cirka 50 procent.
Mia Kontio, specialsakkunnig vid Institutet för hälsa och välfärd THL, sammanfattar läget hos oss.
Det har varit mycket tal om mässling de senaste månaderna. Har det verkligen rört sig om ovanligt många fall, eller är det bara medierna som har rapporterat i högre utsträckning?
- Fallen har nog varit ovanligt många under en så kort tid. Under normala omständigheter brukar vi få kännedom om mellan noll och fem fall om året, det varierar lite från år till år. Under det senaste halvåret, räknat från början av augusti, har sexton fall av mässling rapporterats i Finland.
På vilka orter har mässlingssmitta konstaterats? I höstas skapade mässlingen i Larsmo stora rubriker - finns det andra, kanske en smula oväntade platser där man noterat mässlingsfall?
- Egentligen inte. De flesta fallen har varit i södra Finland - i Birkaland och så i huvudstadsregionen.
Vilka slags människor har fått smittan? Mässling kallas ofta en barnsjukdom, men den kan ju också drabba vuxna?
- Att mässling kallas barnsjukdom beror främst på att nästan alla förr i tiden fick den då de var barn. Det betyder inte att det bara är barn som får smittan, tvärtom. I dag, när barnen blir ordentligt vaccinerade, finns bland de drabbade också vuxna som inte vaccinerats. De har inte heller haft mässling förr.
- Bland de här sexton fallen vi registrerat finns fem barn, resten är vuxna.
Har alla fått smittan utomlands? I vilka länder i så fall?
- I samtliga fall har en person först fått smittan utomlands och sedan kommit hem till Finland. Några gånger har också den först smittades närmaste familjekrets blivit drabbad, men inte mer än så.
- Vi har inte gjort närmare skillnad på ursprungsländerna. De smittade har ändå varit så få. Men av de totalt femton mässlingsfall som vi registrerade i fjol hade tio sitt ursprung i vad Världshälsoorganisationen WHO definierar som Europa. Dit hör också de forna sovjetrepublikerna. De övriga fem fallen berodde på smitta som hämtats in från Asien.
Och de här fallen kunde alla bekräftas som mässling. Men säkert har det också kommit en hel del anmälningar om symptom, som sedan visat sig vara något annat?
- Utan vidare. Vi får en hel del samtal om misstänkta fall. Om mässlingssmitta konstateras någonstans börjar folk i samma område reagera på vad de tror kan vara symptom på sjukdomen. Vi på THL kollar upp fallen, och i många fall får vi veta orsaken - men ibland förblir den oklar.
- Många gånger har det rört sig om hudutslag som vållats av antibiotika. I de fallen påminner symptomen lite om mässling.
Och när medierna pratar mycket om mässling, väcks misstankarna extra lätt?
- Så är det ju. Å andra sidan är det bra att medierna följer med läget.
Men några dödsfall har inte inträffat?
- Nej. Men å andra sidan vållade mässling 35 människors död inom hela EU under förra året. Det är ändå ganska mycket.
Det har varit mycket tal om vaccinationsmotstånd. Är det många av det senaste halvårets sexton mässlingssmittade som medvetet avstått från vaccinering?
- Alla de smittade barnen har varit ovaccinerade, deras föräldrar har av någon anledning inte ordnat med vaccination. Alltid beror det inte på att aktivt motstånd. För en del barn kan vaccineringen utebli eller försenas till exempel på grund av sjukdom eller flytt.
- Bland de smittade vuxna har det så vitt jag minns inte funnits några vaccinvägrare. Det handlar om personer som på grund av sin ålder inte omfattats av vaccineringsprogrammet. Vaccinering mot mässling infördes 1975 och de smittade är födda kring övergången från 1960- till 70-talet. De har inte haft mässling som barn, men inte heller blivit vaccinerade.
- Därtill har några vuxna helt enkelt blivit ytterst kraftigt utsatta för smittan. Även om de blivit vaccinerade, två gånger till och med, har de insjuknat.
Vaccinering erbjuder alltså inte hundraprocentigt skydd?
- Nej. Men vaccinet erbjuder ett mycket bra skydd mot de allvarligare sjukdomsmönstren.
Har man de senaste månaderna kunnat skönja en ökad vilja att låta vaccinera sig?
- Till exempel i Larsmotrakten lät man vaccinera sig rätt så begärligt i slutet av förra året. Och nästa vecka ska vi komma med noggrannare information om hur mycket vaccinationstäckningen i området förbättrades i och med det akuta hotet.
Mia Kontio - på måndag (18 februari) ska du intervjuas av både Yle och MTV. Väntas då någon ny uppdaterad information om mässlingsläget?
- Nej, orsaken till att det kommit förfrågan om intervjuer är WHO:s nyaste siffror. De tyder på en ganska dålig mässlingssituation i Europa.
- Men i Finland är läget ypperligt. Förra veckan publicerade vi statistik över vaccinationstäckning bland barn födda år 2016. Den hade rentav gått upp en smula. Så på den punkten har vi bara bra nyheter.
- På vår webbplats har vi också en karta där vi jämför områden utgående från hur stor andel av barnen som inte alls vaccineras. Den har förblivit helt oförändrad de senaste åren.
- En del av barnen vaccineras först lite senare. Men när skolan börjar är det bara omkring en halv procent av alla barn som inte alls har vaccinerats. Det är väldigt bra, med tanke på att en del barn ändå inte kan vaccineras av hälsoskäl.