I Finland råder det brist på inhemskt nötkött samtidigt som efterfrågan fortsättningsvis är stor. Därför blir köttet dyrare och risken finns att importerat nötkött tar över.
I Finland går nötköttsproduktionen hand i hand med mjölkproduktionen.
Mer än 80 procent av det inhemska nötköttet härstammar från mjölkgårdarna som det nu finns allt färre av.
Samtidigt producerar mjölkkorna allt större mängder mjölk årligen. Därför behövs färre enskilda mjölkkor, vilket leder till att det föds färre kalvar.
Vi har alltså brist på inhemskt nötkött i Finland - och har redan haft det en god stund.
Om konsumenten väljer att betala ett högre pris för inhemskt nötkött så kommer det att finnas i fortsättningen.
Jari Latvanen, VD för HKScan
Senast år 2003 har Finland varit självförsörjande på nötkött. Sedan dess har finländare konsumerat över 100 miljoner kilogram nöt årligen.
Samtidigt har köttproduktionen sakta men säkert gått nedåt, och ligger idag på ungefär 85 miljoner kilogram.
- Dessutom finns en prognos om att köttproduktionen ytterligare ska sjunka med 6 miljoner kilogram fram till år 2022, berättar Kim Tarvonen, nötanskaffningschef vid Österbottens kött.
- Enligt den har vi år 2022 åtminstone 25 000 färre mjölkkor än idag. Det betyder att köttproduktionen sjunker från dagens 85 miljoner till ungefär 79 miljoner kilogram, säger Tarvonen.
I Finland är efterfrågan på inhemskt nötkött ändå fortfarande stor. För att den ska kunna mötas måste allt mer kött importeras från utlandet.
Samtidigt blir det inhemska nötköttet dyrare.
"Rätt pris för köttproducenterna"
För livsmedelsföretaget HKScan är situationen problematisk.
Företaget är bundet till 100 procent inhemskt nötkött och får nu inte in den mängd kött som de behöver.
- Vi har varit tvungna att ställa in leveranser. Vi kan inte erbjuda kött då det inte finns, säger Jari Latvanen, VD för HKScan till Aamulehti.
Finländare köper ofta sitt nötkött i form av malet kött. På grund av råvarubrist tvingas HKScan att dra sig ur den hårda priskonkurrensen.
Latvanen konstaterar dock att prisnivån på nötköttet nu är alldeles för låg, vilket också bidrar till köttbristen.
- Då är det inte lönsamt för köttproducenten att investera eller öka produktionen.
- För att trygga den inhemska köttproduktionen är det oerhört viktigt att producenten, och hela värdekedjan, får rätt pris för sitt arbete, poängterar Latvanen.
Plan behövs från gård till gaffel
När kalven föds tar det cirka ett och ett halvt år innan den blir färdig att slaktas.
I köttbranschen behövs nu långsiktigt tänkande, säger Latvanen.
- Vi på HK måste börja samarbeta med våra köttproducenter. När kalven föds måste vi planera hela processen från gård till gaffel och jobba tillsammans, säger Latvanen.
På Österbottens kött jobbar man aktivt för att få i gång dikoinvesteringar i Finland för att få upp nötköttsproduktionen.
- Tillsammans med Atria nöt har vi ett uttalat mål om att få minst 10 000 nya dikoplatser i Finland.
- Den målsättningen kommer vi nog att uppnå, men behovet är förstås ännu större än det, säger Tarvonen.
"Finland har världens bästa kött"
Enligt färsk statistik har slakterimängden av nötkreatur i Finland rört sig om dryga 20 000 djur per månad.
Ännu i början av 1990-talet var den månatliga siffran dubbelt högre, alltså cirka 40 000 slaktade djur.
I fjol minskade mängden mjölkproducenter med 7 procent från föregående år.
Vi såg hur det gick med köttet från Brasilien, och den kvaliteten vill vi inte se i framtiden.
Jari Latvanen
Latvanen påminner om att det finländska nötköttet faktiskt är värt att uppskatta.
- I Finland har vi världens bästa kvalitet på köttet. Vi använder ingen antibiotika, våra djur mår bra och vi har en djuromsorg på toppnivå.
Men ifall producenterna fortsättningsvis får ett alltför lågt pris för nötköttet kommer importen att öka, menar Latvanen.
Han hänvisar till Sverige, där redan mer än 60 procent av allt nötkött kommer från utlandet.
- Då har man inte längre kontroll över hur djuren tas hand om eller hur mycket antibiotika som pumpas i dem.
- Under vårens lopp har vi dessutom sett hur det gick med köttet från Brasilien. En sådan kvalitet vill vi inte se i framtiden, säger Latvanen.
Konsumenten i nyckelposition
För att inte göra "samma misstag" som i Sverige har den finländska konsumenten en avgörande roll, menar både Latvanen och Tarvonen.
- Om konsumenten väljer att betala ett högre pris för inhemskt nötkött så kommer det att finnas i fortsättningen.
- Bryr man sig däremot inte om köttets ursprung utan är beredd att köpa importkött - då är det kött från Nya Zeeland och Brasilien som vi har på affärshyllorna, konstaterar Kim Tarvonen.
- Jag hoppas att den finländska konsumenten börjar värdera det inhemska köttet, tillägger Latvanen.