Start

AI i högskolan: Hårfin gräns mellan hjälpmedel och fusk

Får en chatbot skriva hela din avhandling? Absolut inte, men AI-verktygen har sin plats på högskolorna.

En man med svarta kläder och glasögon står i en aula. I bakgrunden syns en stor logo i form av ett a och ett utropstecken.
Rasmus Vuori, vice dekanus på Aalto-universitetet i Helsingfors, upplever att studerandena helst gör sina uppgifter på egen hand, även om möjligheten att använda sig av AI finns. Bild: Antti Lähteenmäki / Yle

Den artificiella intelligensen har inte helt oväntat tagit sig in på högskolorna. Det väcker frågor om hur studerande och lärare ska tillämpa teknologins nya rön i sin vardag, inte minst när studerandena ska skriva sina avhandlingar.

Tydliga riktlinjer för hur studerandena får använda AI är avgörande för att få dem att klara av balansgången mellan hjälpmedel och plagiat, säger Rasmus Vuori, vice dekanus för högskolan för konst, design och arkitektur på Aalto-universitetet i Helsingfors.

– Annars blir det vilda västern.

Artificiell intelligens är en stor del av det jobb som många Aalto-studerande kommer att stöta på i arbetslivet, och de behöver därför träna på att använda det under studietiden, menar Vuori.

Texten ska vara studerandes egen

Principerna för AI-användning varierar mellan högskolorna.

Tove Forslund, koordinator för lärandestöd på Åbo Akademi, tycker att situationen är utmanande och värd att uppmärksamma på högskolorna.

På Åbo Akademi har studerandena lov att använda AI-program som till exempel bollplank eller översättningsverktyg, så länge de kan redogöra för hur de använt programmet.

En telefonskärm som visar logotyperna för apparna ChatGPT och Deepseek. En kvinna med ljust hår håller i mobilen.
Högskolorna har begränsningar för vilka AI-verktyg som studerandena och lärarna får använda. Bild: IMAGO / AOP

Att be en AI-bot producera hela textstycken är inte okej. I en avhandling ska formuleringarna vara studerandens egna.

– Om man använder AI för textproduktion och hävdar att det är ens egen text – då är det fusk, konstaterar Forslund.

Det här är enligt Forslund den största utmaningen, lärarna kan inte alltid veta om studeranden har skrivit texten själv.

Verktyg för att avslöja fusk floppar

Det finns redan nu program som är utvecklade för att granska om studerandena använt sig av AI i sina texter, men de är enligt Rasmus Vuori inte tillräckligt tillförlitliga för att använda.

Han tror inte heller att några förbättrade versioner av programmen kommer att vara lösningen till utmaningarna. Lärarna har inte heller rätt att dela studerandenas texter med vilka AI-program som helst.

Handledning och uppföljning krävs

Forslund och Vuori är överens om hur man på bästa sätt kan se till att studerandena inte utnyttjar AI-verktyg på ett sätt som strider mot universitetets regler, genom handledning och uppföljning av studieprocessen.

Studerandena erbjuds alltid handledning under tiden när de skriver sina avhandlingar. Träffarna är ett bra tillfälle för handledarna att följa upp hur mycket studeranden tycks kunna om materialet hen presenterar.

Om handledaren får intrycket av att studeranden inte riktigt har koll på materialet men plötsligt visar upp en felfri text, då är det ganska lätt att räkna ut att hen förlitat sig lite för mycket på ett AI-verktyg, säger Vuori.

AI-boomen börjar lägga sig

Rasmus Vuori säger att han och hans kollegor inte lagt märke till att studerandena använder AI-verktyg på ett felaktigt sätt, snarare går situationen på Aalto åt det positiva hållet, tycker han.

Tidigare, när den nya generationens generativa AI slog igenom, var studerandena mer intresserade av att använda det i sina uppgifter, men nu tycks fascinationen ha ebbat ut.

I en del av kurserna har studerandena lov att använda AI fritt. Då brukar deras intresse för att utföra uppgifterna på egen hand vara större än att använda sig av AI-verktygen, säger Vuori.

– Det känns som att vi har hittat balansen.