När Yle Åboland träffar Matti Agge har han precis varit ute på sjön. Trots att han är 83 år gammal fiskar han fortfarande varenda dag, vardagar och helger och tio månader om året.
Fiskandet har varit en stark del av hans identitet hela hans liv, en av de saker han har fått med sig från Karelen.
Agge har sina rötter på Björkö i Karelska näset, och han är en av dem som fick evakueras från Karelen under andra världskriget.
En av över 400 000 permanent evakuerade
Den 20 april flaggar Finland för dem som tvingades lämna sina hemtrakter på grund av kriget. 440 000 människor evakuerades permanent och 200 000 människor evakuerades tillfälligt.
Då vinterkriget bröt ut blev Agges familj tvungna att lämna Björkö och strax därefter föddes Agge i Fredrikshamn år 1942. Ett år senare dog hans far. Fadern begravdes på Björkö, trots att ön bombades hela tiden.
Resten av familjen kunde bo en sommar på Björkö, i mammans föräldrahem som mirakulöst klarat sig under bombningarna. Agges syster skickades sedan iväg till Sverige, och då var det bara han själv och hans mor kvar. De flyttade tillbaka till Fredrikshamn, för att sedan flytta vidare och till slut hamna i Pargas.
Agge var själv spädbarn då han flyttade bort från Björkö.
Till Lemlaxön i Pargas, där Agge fortfarande är bosatt, flyttade ungefär 15 familjer från Björkö. Att bli flyttade från Björkö var en traumatisk upplevelse för många, men saker och ting underlättades av att de var flera som flyttade tillsammans.
– Mellan oss pratades inget annat språk än karelsk dialekt, berättar Agge.
Det talades mycket om Björkö och Karelen dem emellan, och många hoppades på att kunna återvända till Björkö. Det hoppet släcktes när fredsavtalet kom 1947, och det verkade tydligt att Karelen var förlorat.
Var saknaden till Björkö och Karelen stor?
– Ja, mycket, säger Agge.
Flera av Björköborna som flyttade till Pargas besökte Björkö igen efter kriget. Det var en upplevelse som Agge beskriver som chockerande.
– Speciellt chockerande var det för äldre människor. Kriget hade tärt hårt på stället. Många hade förlorat så många släktingar, många stupade... Men vi kunde bara överleva. Vi flyttade sedan hit, började direkt bygga och hoppas på det bästa, säger en berörd Agge.
Gemenskapen mellan Björköborna var mycket viktig. Tillsammans skapade de ett slags andra hem, då Björköandan levde starkt vidare bland dem trots att de befann sig på helt andra områden nu.
– Tillsammans mindes vi språket och historien, berättar Agge.
Agge själv var för liten för att riktigt minnas flytten från Björkö, men han har fått höra många historier under hela sin uppväxt av de andra Björköfamiljerna och äldre släktingar som flyttade med.
Pargas blev nästan som ett nytt litet Björkö
Flytten från Björkö skedde så fort att man inte fick med sig några bilder, böcker eller liknande. Det har grämt Björköborna i efterhand.
– Det var tur att vi åtminstone fick med oss lite mat, säger Agge.
Agge konstaterar att Pargas erbjöd, förutom samhörigheten mellan familjerna från Björkö, flera familjära saker. På Björkö var fisketraditionen mycket stark och nästan alla hade båtar.
Han säger att det att han kunde fortsätta bo vid havet och vara fiskare är något som har hjälpt honom upprätthålla hans karelska identitet.
Vid frågan om Agge i dag identifierar sig som karelare eller Pargasbo ler han och tittar ut mot havet som syns genom köksfönstret. Efter en stund svarar han:
– Främst är jag skärgårdsbo och fiskare, säger han.
– Men det är bra att vara här i Pargas, fortsätter han.
Spänningar med lokalbefolkningen i Pargas
I början var det dock inte lätt alla gånger. Agge berättar att det i början var en spänd tid, speciellt mellan de finsktalande och svensktalande. Eftersom många finsktalande elever började i skolorna blev skolan så småningom om finsk, vilket ledde till en del motsättningar mellan språkgrupperna.
– Naturligtvis förstår man de svensktalande, när många finskspråkiga kom hit och skolan blev finsk. De svensktalande förlorade mycket marker, men det var inte karelarnas fel, det var en gemensam förlust, säger Agge.
– Men man var tvungen att gå vidare, och det gick bra till slut. Jag har i efterhand pratat mycket med svensktalande och äldre människor, och det var en spänd tid. Det var brist på allt och sedan då alla finskspråkiga kom hit blev det inte lättare. Men nu är allt bra.
Viktigt att föra vidare det karelska arvet
Matti Agge har talat mycket om Björkö för sina barn och barnbarn. Han har dessutom besökt Björkö med dem allihop.
Agge berättar att det var väldigt viktigt för honom att Björköidentiteten bevarades hos hans barn. Själv har han besökt Björkö flera gånger under årens lopp, och han har länge varit aktiv i den karelska gemenskapen i Pargas.
Agge har senast besökt Björkö år 2019. Han konstaterar att det antagligen inte blir någon resa dit i närmsta taget med tanke på det rådande säkerhetspolitiska läget.
– Det är inte värt att försöka åka dit nu, säger Agge.
Har du en historia om karelare som flyttat till Åboland som du vill dela med dig? Hör av dig till Yle Åbolands redaktion via formuläret nedan, eller skriv i artikelns kommentarsfält.