Start

Tusentals anställda och miljontals euro – det här behövs för att ordna Eurovisionen

Eurovision Song Contest är världens största underhållnings­program och kräver enorma resurser för att ordna.

Malmö Arenan fotat utifrån. På fasaden hänger olika färgers flaggor och banderoller.
Fjolårets tävling gick av stapeln i Malmö, i samma arena som tävlingen ordnades bland annat år 2013. Bild: Berislav Jurišić / Yle

Eurovision Song Contest kallas ofta för världens största underhållningsprogram på tv. I fjol hade tävlingen sammanlagt 163 miljoner tittare världen över.

Ebba Adielsson, exekutiv producent för tävlingen år 2024, minns fortfarande kvällen då Loreen vann tävlingen i Liverpool i maj 2023 och SVT fick äran och uppgiften att ordna nästa års tävling.

– Det var minst sagt galet till en början. Det kändes som en tsunami av information och uppgifter som vällde över en den kvällen, berättar Adielsson i Svenska Yles videopodd Torille.

Sverige hör ändå till de länder som ordnat Eurovisionen flest gånger i modern tid. Dessutom finns det många svenskar som jobbar med tävlingen också då det inte är Sverige som organiserar den själv.

Porträttbild på en dam med långt, blont hår och svart skjorta. Hon står i en korridor, och ser in i kameran.
Ebba Adielsson var högsta chefen för SVT:s del i fjolårets Eurovision Song Contest. Bild: Eva Edsjö/SVT

Adielsson hörde till den så kallade kärngruppen tillsammans med tre kollegor. Hon var från SVT:s sida ansvarig för att ordna tävlingen och allt som hör till.

– Alla utom jag i vår kärngrupp hade ordnat tävlingen tidigare, så det var skönt att ha uppbackning och stöd av teamet.

”Det blir som ett eget litet samhälle”

Sammanlagt fanns det drygt 1 500 personer som jobbade med förra årets tävling i Malmö. Utöver det var kring 8 000 personer ackrediterade som artister, medhjälpare eller journalister.

– Det blir som ett eget litet samhälle då så många människor jobbar med samma saker, berättar Adielsson.

Att organisera ett evenemang i den här storleken är heller inte någon billig historia.

– Det beror så klart på från år till år vad det hela kostar, men det rörde sig nog om hundratals miljoner kronor i fjol.

Två poliser tittar på en demonstration med palestinska flaggor.
Säkerhetspådraget i Malmö var enormt och under Eurovisionsveckan ordnades flera demonstrationer. Bild: Berislav Jurišić / Yle

Fjolåret förde också med sig överraskningar som Adielsson säger att det inte gick att förbereda sig på.

– Det stora säkerhetspådraget som Israels medverkan förde med sig kunde vi inte ana då vi började planera tävlingen.

Producentens tips till årets vinnare

Trots att det blev långa dagar och ganska få timmar sömn under själva Eurovisionsveckan ser Adielsson ändå tillbaka på evenemanget med glädje.

– Klart det var tungt stundvis, men det var samtidigt också jätteroligt.

Hon ger också några tips till länder som kan tänkas vinna tävlingen i år, så att man inte behöver börja helt från noll.

– Det lönar sig att börja tänka på och fundera på hur man skulle ordna tävlingen ifall man ser ut att ha en chans att vinna. Och sedan lönar det sig att satsa fullt ut, och njuta av tävlingsveckan.

Hör vilken av arbetsuppgifterna på Eurovisionen som Ebba Adielsson tror är lättast, och lär känna Islands representanter VÆB i veckans avsnitt av Torille: