Fler svenskspråkiga i fullmäktige – trots att SFP backar

En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.

I alla kommuner i hela landet fick 591 personer med svenska som modersmål en plats i kommunfullmäktige. I förra kommunalvalet var antalet 566.

År 2021 var andelen ledamöter som tillhörde Svenska folkpartiet 77 procent medan andelen i årets kommunalval har sjunkit till 73 procent.

Det här betyder att det i de nya kommunfullmäktige finns fler svenskspråkiga som inte representerar SFP än för fyra år sedan.

Näst högst andel av de svenskspråkiga ledamöterna har Socialdemokraterna med åtta procent. Andelen är oförändrad sedan 2021.

Sju procent av svenskspråkiga ledamöterna hör till Kristdemokraterna och sex procent till Samlingspartiet.

Antalet invalda svenskspråkiga samlingspartister ökade från 19 till 36. Sex av dem valdes in i Kronoby. En del har tidigare suttit i fullmäktige för Pro Kronoby.

SFP tappade mest i Pedersöre och Jakobstad

Det totala antalet invalda från Svenska folkpartiet har minskat från 463 till 452.

SFP har tappat flest mandat i Pedersöre och Jakobstad. I båda kommunerna gick partiet back med tre mandat. I Närpes och Raseborg backade SFP med två mandat.

Det stora tappet i Pedersöre beror på att Kristdemokraterna gick framåt med tre mandat. Av Kristdemokraternas 14 ledamöter är alla utom en svenskspråkig.

SDP och KD gick framåt i Jakobstad

I Jakobstad förblir antalet svenskspråkiga ledamöter lika många som senast, trots att SFP tappade tre mandat.

Socialdemokraterna gick framåt med två mandat och Kristdemokraterna med ett.

Bland de invalda svenskspråkiga finns den tidigare ÖT-journalisten Anne-Maj Visén (SDP) och Rebecca Åkers (SDP), tidigare ordförande för Finlands svenska unga socialdemokrater.

I Närpes, där SFP tappat två mandat, har Samlingspartiet och KD kommit in i fullmäktige med ett mandat var.

I andra delar av Österbotten gick SFP i sin tur framåt med två mandat. Det här gäller både för Malax och Kronoby.

I Kronoby ökade antalet svenskspråkiga ledamöter med tre, från 22 till 25.

I Korsnäs minskar antalet svenskspråkiga ledamöter med tre, men det beror i huvudsak på att antalet ledamöter i fullmäktige minskat från 21 till 19.

Fler svenskspråkiga ledamöter i Raseborg

Trots att Svenska folkpartiet tappade mandat i Raseborg ökar ändå antalet svenskspråkiga ledamöter i stadens fullmäktige med fem.

Bland de nya svenskspråkiga ledamöterna i Raseborgs fullmäktige märks författaren Monika Fagerholm (SDP). Både Samlingspartiet och De Gröna har också nya svenskspråkiga fullmäktigeledamöter.

Samma trend syns i Ingå och Lojo. I båda kommunerna ökade antalet svenskspråkiga ledamöter med tre trots att SFP inte gick framåt.

I Ingå valdes nya svenskspråkiga ledamöter från Socialdemokraterna, De Gröna och Sannfinländarna. Här märks Industrifackets ombudsman Nina Wessberg (SDP).

I Lojo valdes svenskspråkiga kandidater från SDP, Samlingspartiet och grupperingen Meidän Lohja.

Antalet svenskspråkiga färre i Helsingfors

I Helsingfors, Vasa och Åbo har antalet svenskspråkiga ledamöter minskat med en.

I Helsingfors finns numera nio svenskspråkiga ledamöter, medan antalet var tio under den förra mandatperioden. En orsak är att Svenska folkpartiet tappade ett mandat i huvudstaden.

Förutom SFP:s fyra mandat finns svenskspråkiga ledamöter i Samlingspartiet, Vänsterförbundet och Rörelse Nu.

I Vasa och Åbo fick SFP lika många mandat som i kommunalvalet 2021.

I Esbo ökade antalet svenskspråkiga ledamöter med ett medan antalet förblev oförändrat i Vanda.

Ingen svenskspråkig i tvåspråkigt välfärdsområde

I välfärdsområdesvalet har antalet svenskspråkiga ledamöter ökat från 90 till 94.

Andelen svenskspråkiga ledamöter är högst i Österbottens välfärdsområde, där en tredjedel har svenska som modersmål.

I Östra Nylands välfärdsområde har andelen svenskspråkiga ökat från 32 procent till 42 procent. Bland de nyinvalda svenskspråkiga ledamöterna finns proffsboxaren Robert Helenius (Sannf) och polisen Seppo Ijäs (Saml).

Anmärkningsvärt är att det i Kymmenedalens välfärdsområde, som officiellt är tvåspråkigt, inte finns en enda svenskspråkig ledamot.

Under den förra valperioden fanns en svenskspråkig ledamot i Kymmenedalens välfärdsområde. Det var Mikaela Blomqvist-Lyytikäinen (KD), som nu blev första suppleant.

Artikeln uppdaterad 17.4.2025 kl 12: Siffrorna uppdaterade med kontrollräkningens resultat, tydligare formuleringar.