Agnes Wold är vetenskapskvinnan som inte är rädd för att säga sin åsikt, även om den inte alltid är den mest populära.
Hon tvättar alla kläder i 40 grader, tycker att kosttillskott ofta är onödiga och säger att det finns lika mycket bakterier på en smörgåsassiett som på bordet.
Det svenska folket känner henne bäst och älskar henne i podden Fråga Agnes Wold som började under pandemin.
Sveriges Radios P4 behövde någon som kunde svara på frågor om covid tillsammans med programledaren Christer Lundberg.
– Av någon anledning dök mitt namn upp. Jag är ju bakteriolog, inte virolog, men i alla fall var det någon som kände till mig, förklarar Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet, via videolänk från Göteborg.
Ett frågeprogram blev två och tre och ännu fler.
Efter en tid blev Lundberg och Wold ombedda att göra en demo för en podd och på den vägen är det.
Våren 2021 beställde SR tio program, med start i ett avsnitt med Agnes Wolds svar på frågor om tarmen och bajset. Sen blev det tio program till och fyra år senare är det snart dags för det hundrade avsnittet av Fråga Agnes Wold.
– Det blir i juni, tror jag. Då ska vi åka ut med en liten båt och fira detta och ha en livesändning, säger Wold.
Morfar blev Sveriges första Nobelpristagare
Att Agnes Wold skulle bli radioröst och poddprofil var inte givet. Att hon skulle ägna sig åt vetenskap föll sig mer naturligt, eftersom hon har vuxit upp i en akademikerfamilj.
Pappa Herman Wold var professor i statistik, mamma Anna-Lisa Arrhenius-Wold var matematiker och morfar Svante Arrhenius Nobelpristagare i kemi.
Själv blev Agnes Wold bakteriolog, men konstaterar att hon aldrig har varit intresserad av bara syssla med en grej.
– Jag har ju alltid varit väldigt bred av mig.
Andra sjukdomar – Wold nämner infektionssjukdomar och hjärtinfarkter som exempel – minskar när levnadsstandarden stiger, men själv har hon intresserat sig för sjukdomar som ökar i västvärlden.
Wolds fokus har alltså legat på tarmen, på allergier och autoimmuna sjukdomar.
– Det är tre sorters sjukdomar som ökar när vi får det bra, säger hon.
Allergier är en överdriven immunreaktion mot sådant som finns i vår omgivning, vare sig det är pollen eller födoämnen.
I autoimmuna sjukdomar uppstår en reaktion mot oss själva. Hit hör celiaki, psoriasis och multipel skleros.
Den tredje gruppen är vissa tarmsjukdomar, säger Agnes Wold.
– Det är inflammatorisk tarmsjukdom, Crohns sjukdom och ulcerös kolit som är en immunologisk reaktion mot någonting i tarmen, mot tarminnehållet. Man vet inte exakt vad det är.
Hon tillägger att det också finns vissa cancerformer som ökar och som har en koppling till immunsystemet.
– Akut lymfatisk leukemi hos barn, där tror man att immunsystemet blir för ostyrt.
Gemensamt för de här sjukdomarna är att de är vanligare i rika länder än i fattiga.
Samma gener i hjärnan och i tarmen
På en fråga om när hon senast imponerades av forskningsrön lyser Agnes Wold upp och berättar om en undersökning som publicerades i Nature i mars och som visar på en genetisk koppling mellan autism och störningar i tarmfunktionen.
– Min bakgrund är ju i tarmimmunologi och det immunsystem vi har på slemhinnorna, så jag har alltid vetat att de som har autism har väldigt mycket störningar i tarmen, säger hon.
Man har inte vetat varför, konstaterar Agnes Wold, men hon säger att hon alltid har sagt att det har att göra med att vi har ett stort antal nervceller och nervtrådar i tarmen. Eftersom autism i sina olika skepnader är en sjukdom eller störning i nervsystemet så är det naturligt att anta att den störningen går igen i tarmsystemet också.
– Man har nu fått fram gener som är riskgener för autism. Då visar det sig att de här generna förstås uttrycks i nervceller, men om man tittar tidigt i embryon och foster, där de ska vandra ut, så uttrycks de i det som ska bli hjärnan, men också i de celler som ska vandra ut och bli tarmens nervsystem, säger hon.
Det är alltså samma gener som gör att det blir en störning både i hjärnan och i tarmen.
Låter sig inte tystas
I dag är Agnes Wold alltså känd för att slå hål på myter i hälsofrågor, men när hon först gjorde rubriker för 30 år sedan var sammanhanget ett annat.
År 1995 publicerade Wold och hennes vän och forskarkollega Christine Wennerås en debattext i Dagens Nyheter. Deras undersökning visade att män fick positiv särbehandling jämfört med kvinnor när det gällde hur forskartjänster tillsattes i Sverige.
Wennerås och Wold gjorde sig inte populära med avslöjandet, men tyst blev Agnes Wold inte då och inte låter hon sig cancelleras nu heller, trots vissa försök.
Per e-post konstaterar hon att det ”är extremt obehagligt att bli utsatt för sådana attacker”, men att hon har varit med om det förr, så hon ”kan ta den uppgiften på mig, att prata om det som man inte vill höra”.
”Hade jag varit 35 år är det inte säkert att jag hade vågat”, skriver hon.
”En medicinsk skandal”
En av de frågor som får upp Agnes Wold på barrikaderna är den vård som har getts till unga med könsdysfori, alltså personer som känner sig obekväma med sitt biologiska kön.
Wold påpekar att det har visat sig att många ungdomar med könsdysfori har minst en och ofta flera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), där autism är den vanligaste.
På den punkten har hon rätt: Region Stockholm uppger att omkring hälften av dem som kontaktar barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) för könsidentitetsutredning inom regionen har minst en neuropsykiatrisk diagnos eller psykisk ohälsa i bagaget.
Förra året publicerade den ansedda vetenskapliga tidskriften BMJ Mental Health en finländsk studie som konstaterar att könsdysfori i sig inte är förknippat med en förhöjd självmordsrisk, men att de ungdomar som söker sig till transkliniker ofta har allvarliga mentala problem.
Agnes Wold beskriver vården som en medicinsk skandal.
– Här har man på extremt dålig vetenskaplig grund, med usel evidens, tagit sig att operera barn och ge dem hormoner.