En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.
Ibland räcker det med en enda takt eller fras som ger en bra magkänsla. Precis den känslan hade låtskrivaren och producenten Anderz Wrethov när han presenterade refrängen till Bara bada bastu för Humorgruppen KAJ.
Låten är hälften KAJ och hälften svenska låtskrivare, säger Wrethov. De andra två upphovsmännen är hitmakarna Robert Skowronski och Kristoffer Strandberg.
– Jag hade aldrig kunnat göra det här utan KAJ, och de hade inte låtit så här utan oss. Det blev något alldeles nytt och eget, säger Wrethov.
Han har skrivit över 40 tävlande bidrag i Melodifestivalen. Tre gånger har bidrag han varit med om att skriva vunnit: Too late for love med John Lundvik 2019, Voices med Tusse 2021 och nu Bara bada bastu med KAJ 2025.
Dessutom är han en av upphovsmännen bakom Arashs låt Always som representerade Azerbajdzjan i Eurovisionen 2009 och kom på bronsplats samt Cyperns bidrag, Eleni Foureiras låt Fuego, som kom tvåa i ESC 2018.
Wrethov har alltså skrivit hitlåtar för både John Lundvik, Måns Zelmerlöw och otaliga andra både svenska och internationella stjärnor. Ändå har både Lundvik, Zelmerlöw och andra kritiserat Bara bada bastu för att vara ett oseriöst bidrag. Wrethov tar det hela med ro.
– Vi skrev ju inte den här låten för att vinna, därför gick det bra. Jag har själv suttit med artister som sagt att vi ska vinna. Tankesättet om att fylla det typiska vinnarkonceptet har funkat förr. Den tiden är kanske förbi nu.
Att Bara bada bastu överhuvudtaget kom med i Melodifestivalen kändes som en seger, säger Wrethov, eftersom konkurrensen är stenhård bland garvade, redan etablerade artister. Men han hade en bra känsla från starten.
Efter att Mellochefen Karin Gunnarsson bjöd in KAJ att delta i tävlingen nämnde gruppen själva att de ville samarbeta med just Wrethov.
– Det klickade direkt mellan oss, det gav en känsla av tillit.
Nästintill kopior av tidigare år
Bidrag med inslag av humor har sällan klarat sig i Sverige tidigare. Mellobidragen har ofta följt ett visst koncept. De stora powerballaderna brukar vara framgångsrika. En del deltagare har börjat satsa på så säkra kort att de nästan kopierar sig själva från tidigare år.
När man till exempel kombinerar Måns Zelmerlöws förhandstippade Mellobidrag Revolution med en video av hans uppträdande med vinnarlåten Heroes i ESC 2015 kan man se att allt sitter minutiöst i synk (se videon nedan). Om man kombinerar båda Loreens vinnarbidrag Euphoria och Tattoo på samma sätt, funkar de nästan på samma sätt.
Wrethov brister ut i skratt när han får se videon på Måns Zelmerlöw.
– Oj, oh my god! Det var faktiskt ganska kul. Måns har ju sagt att han vill göra en Heroes två punkt noll. Han har verkligen lyckats med det.
Själv säger Wrethov att han aldrig suttit med några matematiska formler och analyserat när det ska hända saker.
– Jag jobbar aldrig så. Jag jobbar bara på känsla och smak. Bara bada bastu har ju en klassisk tydlig popstruktur i sig, även om den är ganska yvig.
Att efterlikna tidigare material och kombinera nytt är något som AI bygger på. Wrethov säger att han aldrig varit rädd för att använda AI som hjälpmedel när han skapar musik.
– Det här hade inte AI kunnat skapa. Den är inte pop, inte EPA-dunk. Det här är något annat, något nytt.
Elitkritik trots utbildning i elitskolor
Att Bara bada bastu fått kritik av Melloeliten och inom vissa kulturkretsar för att inte vara tillräckligt fint har han lite svårt med.
Den tidigare Mellovinnaren John Lundvik, som nu landade på en sjätte plats, konstaterade bittert att tävlingen till skillnad från tidigare år nu satsar på ”galna” och ”Tiktok-vänliga” bidrag för barn.
Wrethov har själv examen från Musikhögskolan i Malmö och har svårt med att musik och kultur ska läggas i strikta fack.
– Jag har gått alla elitistiska varianter som du kan gå i Sverige och är väldigt stolt och glad över det. Jag drillades verkligen hårt i körsång och musik.
Trots detta har Wrethov aldrig känt sig hemma i miljöer där andra bestämmer vad som är bra och så kallad högkultur.
– Människor söker ju en hel del trygghet och vill ha klara linjer.
Det vilar en bra självkänsla i att våga bryta koncept, och det har KAJ bevisat, menar han.
– Men det bygger på att vi har jobbat alla de här tiotusen timmarna med låten. Jag måste själv älska låten för att kunna övertyga andra.
Själv har han en bred smak när det gäller musik och betonar vikten av kärlek och självkänsla i skapandeprocessen. Han jämför med mat: att äta samma maträtt varje dag är jättetråkigt.
– Ena dagen vill jag äta persiskt, nästa dag svensk husmanskost. Samma är det med musik. Scarlets Sweet n’psycho och Meira Omars Hush hush som var i final är sinsemellan helt olika, säger Wrethov som också är en av upphovsmakarna till dem.
Finland har gjort rätt genom att inte försöka härma Sverige. KAJ försökte inte vara någon annan. De här tre killarna är bara så ”likable”.
Anderz Wrethov
Hybrid mellan musikstilar
För Anderz Wrethov har det alltid varit viktigt att arbeta med olika kulturer, dialekter och språk – även sådana han själv inte behärskar.
Han har arbetat mycket med Arash, en svensk-persisk artist som haft globala hitlåtar med upp till hundratals miljoner lyssningar, och även med Medina, ett svenskt band med tunisiska rötter.
Erfarenheten av att blanda olika stilar har gjort honom bekväm med att skapa musik som är en hybrid mellan olika traditioner.
– KAJ sjunger på en nischad dialekt men folk känner det i hjärtat och kroppen. Killarna är ju brutalt bra. Det blir ofta bra om man tar med sig någonting som man har i sitt land, i sin kultur och kryddar med något annat.
Tycker Segerstedts kritik är trams
I Melodifestivalen har svenskarna traditionellt varit skickliga på att skapa något som tilltalar andra, säger Wrethov. Han beundrar Finland för att man lyckats göra unika bidrag, som Käärijäs Cha cha cha.
– Finland har gjort rätt genom att inte försöka härma Sverige. KAJ försökte inte vara någon annan. De här tre killarna är bara så likable.
Mellodeltagaren Erik Segerstedt tyckte i sin tur att det var konstigt att Norge deltog för Sveriges del i fjol, och nu Finland. Han frågade sig om Sveriges ska skicka danskar nästa år. Han är inte den enda som kommit med den kritiken.
Trams, tycker Wrethov, som själv är ett exempel på en svensk som jobbat för andra länder i Eurovisionen.
– Vi har ju massa svenska artister, låtskrivare och koreografer i hela Eurovision. Vi har svensk tv-produktion som är med i Eurovision. Det är väl fantastiskt att vi hjälps åt att göra olika saker. Det är kanske just därför som det gått så bra.
Eurovisionen väcker stora känslor och så ska det vara, konstaterar Wrethov. Han säger att det ändå är skillnad på att bli besviken och att håna eller bete sig respektlös mot de som vann.
Han syftar på de Mellofinalisterna som var sura på att KAJ vann. Wrethov tror att mycket sades i stundens hetta.
– Det är viktigt att visa känslor. Men är man med i leken, måste man leken tåla. En riktig alfa ska kunna visa känslor, vara mjuk och kunna uttrycka sig.
Han tillägger ändå att han fått otroligt mycket kärlek och hyllningar från många olika håll.
– Många har sagt att det här är det bästa som kunde hända i Sverige. Även de som gått elitskolorna med mig har skrivit att det här är kvalitet. Jag har även fått sms och kärlek från både Måns och John.
Musikpodden diskuterar ämnet i nästa avsnitt som kommer ut måndagen den 17 mars.