Skol- och dagismaten i Raseborg är dyrare än hos grannarna – många kök och stor personal är de främsta orsakerna

Kostnaderna för skolluncher och dagismat i Raseborg är betydligt högre än i Lojo, Vichtis och en handfull andra kommuner som ett konsultföretag har jämfört med.

Skolmat i Karis
Maten i Raseborg är bara snäppet dyrare jämfört med andra kommuner, säger kosthållschef Tove Damén-Wikholm. Det är antalet skolor och daghem som gör att det blir dyrt att fixa mat till alla barn. Bild: Yle/Minna Almark

Om Raseborg kunde producera kosthållstjänster till en genomsnittlig kostnad, där man jämfört vad skol- och dagismaten kostar i Lojo, Borgå, Lovisa, Korsholm, Vichtis och Pargas, skulle staden spara 720 000 euro per år.

Det anser det konsultföretag som Raseborg har anlitat i hopp om att kunna balansera sin ekonomi, det vill säga få utgifter och inkomster att gå ihop.

Men det är inte så lätt att spara stora summor så länge staden har många skolor och daghem, konstaterar Raseborgs kosthållschef Tove Damén-Wikholm.

– Vi har ett centralkök, fyra tillredningskök och 33 utdelningskök mellan Bromarv och Svartå.

Kosthållet betalar hyra för varje kök. Det handlar om interna hyreskostnader, en utgiftspost på knappt tio procent av kosthållets årsbudget.

En kvinna står och håller i en klase bananer och en skål med gröna vindruvor.
Kosthållschefen i Raseborg, Tove Damén-Wikholm har is i magen vad gäller spartrycket. Det går inte att spara över 700 000 euro enbart genom att ändra på maten i skolorna och daghemmen. Bild: Tiina Grönroos / Yle

Raseborg är en geografiskt vidsträckt kommun och därmed är både skol- och dagisnätet stort.

– Det här kräver personal på alla platser, konstaterar Tove Damén-Wikholm.

Personalkostnaderna utgör nästan hälften av kosthållets totala budget för i år.

Krav på vissa råvaror som gör maten dyrare

Från politikerhåll finns också vissa beslut som Tove Damén-Wikholm ska följa.

– Det kött vi serverar ska vara hundra procent inhemskt.

Det betyder att köttet inte köps in centralt, via det företag som i övrigt samordnar upphandlingar för den offentliga sektorn.

Dessutom beräknar kosthållschef Tove Damén-Wikholm mera kött per barn och ungdom än vad vinstdrivande företag gör.

– Företag som ska hämta vinst har i många år använt mindre kött i till exempel köttfärssås och i stället spätt ut med tomatkross och riven morot.

Damén-Wikholm säger att hon beräknar mellan 60 och 80 gram köttfärs per person, medan en del företag räknar med 40 gram per person.

Däremot köper kosthållet i Raseborg all potatis och alla grönsaker via företaget som konkurrensutsätter och samordnar upphandlingar för den offentliga sektorn.

– Potatisen är inhemsk så långt den räcker, konstaterar Damén-Wikholm och tillägger att grönsakerna är inhemska så länge de är i säsong. I övrigt är det priset som styr vad som köps in.

Svårt att spara stora summor så länge alla skolor och daghem finns kvar

Det går att spara pengar genom att ändra på Raseborgs kostpolicy, men några stora besparingar blir det inte, konstaterar Tove Damén-Wikholm.

– En så stor summa som 720 000 euro kan jag ändå inte spara på enbart maten eftersom hela livsmedelsbudgeten ligger på 1,3 miljoner euro.

Kosthållschefen i Raseborg om sparkrav: ”Svårt att spara stora summor på maten”

Kosthållet i Raseborg är alltså i samma situation som bildningsväsendet. Det enda sättet att spara stora pengar är genom att stänga skolor och minska på antalet daghem

– Vår enda kund är bildningen och vi ska serva bildningen. För att vi ska kunna spara större summor ska det ske strukturella förändringar inom bildningen.

Hur upplever du när konsulter går genom alla papper och konstaterar att ditt kosthåll borde spara pengar?

– Jag tar det ganska lugnt. Jag hade en diskussion med konsulten och tyckte konsulten ställde relevanta frågor. Vi konstaterade att ett kosthåll kan bli betydligt effektivare, men inte ensamt eftersom vår enda kund är bildningen som har den här beställningen hos oss.

Känner du ett hårt tryck mot dig nu?

– Inte tycker jag det. Det här är något vi måste diskutera med vår kund och politikerna. Det är därifrån riktlinjerna ska komma.

Tove Damén-Wikholm säger att hon har sin vision om hurdan mat hon vill servera.

– Jag tycker det är jätteviktigt att vi serverar och bjuder på sådan mat i Raseborg som både dagisbarn och skolelever tycker om och gärna äter. Men vi måste inte servera sådan mat, kommunen måste fundera vart den sätter sina pengar.