Föreställ dig en 650 kilograms maskin som använder minst 100 liter vatten per dag.
Den fungerar med hjälp av fyra ”fermenteringskärl” och utsöndrar 450 gram metan om dygnet. Det är en ko, men om det var en maskin skulle den kasseras som miljöfarlig.
Kor har i århundraden tryggat familjers liv med mjölk och kött, men nu diskuteras allt mer kornas klimatavtryck.
Problemet är att metanet som korna rapar är en mycket starkare drivhusgas än koldioxid. Det årliga koldioxidavtrycket för en vuxen kos idisslande blir cirka 4,6 ton. Metanet förvandlas alltså inte till koldioxid, utan räknas bara om i koldioxidekvivalenter.
En kos utsläpp nästan lika stora som en finländares
Utvidgar man beräkningen och tar med gödselförvaring, djurstall, torrströ, energianvändning, foderproduktion och så vidare stiger siffran till cirka 7 ton drivhusgaser omräknat i koldioxid per år.
Det kan jämföras med genomsnittsfinländarens årliga koldioxidavtryck som är 7,7 ton.
Medan människors koldioxidutsläpp till stor del består av fossilt koldioxid, alltså koldioxid som härstammar från kol och olja, är idisslarnas utsläpp till stor del biogena.
För ett drygt halvår sedan fanns det 793 800 nötkreatur i Finland, vilket var 3 procent färre än året innan. Cirka 7 240 jordbruksföretag hade nötkreatur.
I maj 2024 fanns det cirka 233 600 mjölkkor i Finland.
Danska modellen: skatt på kornas utsläpp
Det finns i runda slängar en och en halv miljard nötkreatur i världen.
Därför är det en stor fråga hur idisslarnas metanutsläpp ska begränsas eller kompenseras. Danmark har förhandlat fram en lösning som ska träda i kraft år 2030.
På de danska fälten betar många fler kor per hektar åkermark än Finland och nu har de danska bönderna gått med på ett trepartsavtal som bland annat innehåller världens första skatt på utsläpp från boskap.
Det godkändes av Folktinget den 18 november i fjol.
Om du inte är med på middagen så blir du en del av menyn
Hans Roust Thysen
Målet med hela trepartsavtalet är att minska jordbrukets utsläpp, öka kolbindningen, skydda grundvattnen och öka naturens mångfald.
Åtgärderna som kan minska gårdarnas utsläpp ersätts av staten och skattebetalarna.
Om de danska bönderna med de här åtgärderna lyckas kompensera eller minska boskapens utsläpp av drivhusgaser med 40 procent så behöver de inte betala skatten.
– Vi ville inte ha det här, men du vet, om du inte är med på middagen så blir du en del av menyn, säger den danska jordbruksorganisationen Landbrug & Fødevarers klimatchef Hans Roust Thysen.
Enlig Thysen var koldioxidskatten inte böndernas idé. Men man har mot alla odds lyckats förhandla sig till en skattemodell där de bönder som gör ekonomiskt hållbara förbättringar för klimatet kan undgå skatten.
Så hur bra skulle det här lyckas i Finland?
Svenska lantbruksproducenterna centralförbund SLC stöder inte en koldioxidskatt på husdjursproduktion i Finland och anser inte att den danska modellen kan tillämpas som sådan i Finland.
”Konsumenten måste vara med och betala”
Jesse Mårtenson är mjölkbonde med 145 mjölkkor och 120 ungdjur i Mickelspiltom.
Han tycker inte att skatt på kornas metanutsläpp är rätt väg att gå.
I stället tänker han att koldioxidutsläppen ska minskas med djuprotade odlingsväxter, baljväxter, genom att jordarna bearbetas mindre och genom samarbete kring biogasanläggningar som producerar bränsle till traktorer och jordbruksmaskiner.
Lösningen finns i hur åkrarna odlas, tycker han. Fodertillägg använder han inte, men kan väl tänka sig att göra det om det skulle krävas.
– Nog är utsläpp som påverkar klimatet i tankarna, men det finns inte någon hokus pokus metod. Det kostar att göra de här olika åtgärderna och bönderna kan inte ensamma stå för kostnaderna. Konsumenten måste också vara med och betala. Den väljer i sista hand vad den vill äta, säger Mårtenson.
Forskning pågår för att minska utsläppen
Vi träffar forskningsprofessor Marketta Rinne på Naturresursinstitutets forskningsgård i Jockis.
Där finns en ladugård med runt 125 kor och där har man nyligen avslutat ett forskningsprojekt kring olika fodertilläggs effekter på kornas metanutsläpp.
– Bovaer är en ganska enkel kemisk förening som verkar i våmmen genom att blockera den biokemiska reaktionen där väte förenas med kol och bildar metan. Det är en mycket pålitlig metod, säger Marketta Rinne.
Internationella studier har visat att den minskar metanproduktionen med cirka 30 procent.
Lukes forskning, där korna placerades i lufttäta kamrar som mäter kons metabolism och alla utsläpp, gav resultatet 20 procents minskning.
Mellan åren 1960 och 2020 har kornas metanutsläpp i Finland minskat med 57 procent, enligt Naturresursinstitutets beräkningar.
De minskade utsläppen är ett resultat av förbättrad djuruppfödning och bättre utfodring, i allmänhet förbättrade förhållanden och bättre veterinärvård som gjort korna mer produktiva.
Det betyder att färre kor producerar samma mängd mjölk.
– Vid hanteringen av gödsel uppstår metanutsläpp, och här är korrekt hantering av gödseln nyckeln för att minska både metan och andra utsläpp av näringsämnen, säger Rinne.
Hon betonar att metanet som korna producerar är biogent, en del av kolkretsloppet i naturen. För att bromsa klimatförändringen är det viktigt att stoppa användningen av fossila bränslen och fossilt kol.
Marketta Rinnes rekommendationer för finska mjölkbönder är att fortsätta förbättra produktiviteten genom djuravel och genom att följa hur metoderna för utfodring och vård utvecklas.
Forskningen om tillsatser som minskar metanproduktionen är mycket aktiv, och nya metoder söks ständigt.
Så här svarar Rinne på frågan om finska mjölkproducenter kan minska sina utsläpp med 40 procent:
Vad tycker du om idén med en utsläppsskatt på kor så som i Danmark? Berätta och motivera i kommentarsfältet.