Det är svårt att hitta en entydig siffra på vad Rysslands anfallskrig i Ukraina hittills har kostat för Ryssland.
Den amerikanska affärstidningen Forbes räknar med en prislapp på 300 miljoner dollar per dag. Det skulle betyda att Rysslands totala kostnader för kriget nu kan vara uppe i hundratals miljarder dollar efter tusen dagar av krig.
Ryssland hade förberett sig noggrant inför sitt anfallskrig mot Ukraina genom att spara en valutareserv som i februari 2022 hade ett värde på 643 miljarder amerikanska dollar.
Hälften av den reserven blockerades av västvärlden då anfallskriget bröt ut. Dessutom hade Ryssland skapat en ”nationell välståndsfond” där Ryssland samlat sina överskott sedan tidigare år. I februari 2022 hade den ett värde på 175 miljarder dollar.
Nu visar Rysslands ekonomi tecken på att allt inte står rätt till med en vacklande växelkurs, hög ränta och hög inflation.
Det finns också tecken på stagflation, alltså hög inflation i kombination med låg tillväxt. Så hur länge kan Ryssland finansiera sitt krig och sin upprustning med de reserver man har kvar och de intäkter landet får från skatteintäkter, olja och gas?
Den ryska ekonomins motståndskraft diskuterades i debattprogrammet Slaget efter tolv. Där deltog Torbjörn Becker, direktör för Stiftelsen Östekonomiska Institutet i Stockholm och Ilkka Salonen, som har över tjugo års erfarenhet av att arbeta som bankir i Ryssland och erfarenhet från konsultbyrån East Office. Idag är han pensionerad.
Stiftelsen Östekonomiska institutet har i oktober publicerat en rapport där man granskar den ryska ekonomins motståndskraft.
Jag räknade en gång antalet kriser som jag upplevde när jag jobbade i Ryssland och jag kom till sex eller sju
Ilkka Salonen, f.d. bankir i Ryssland
”Ingen panik!”
Rubeln är igen svag.
En amerikansk dollar kostar idag 101 rubel, och i slutet av november var rubeln ännu svagare. Då var en dollar värd 113 rubel.
Det är nära den låga nivå som rubeln nådde då Rysslands anfallskrig mot Ukraina bröt ut i februari 2022. Då fick man 120 rubel för en dollar.
Torbjörn Becker konstaterar att den svaga rubeln kan bli ett problem för Ryssland.
– Jag tycker att det är intressant att Putin själv går ut och säger att det inte finns någon anledning till panik. Det är ju nästan som en parodi på det man inte ska säga, om man inte vill att folk ska få panik, menar Becker.
Han konstaterar att den här typens uttalanden är ett tecken på att de ryska myndigheterna oroar sig för utvecklingen.
– Den ryska centralbanken har stabiliserat kursen genom att stödköpa rubel. I det här läget kände centralbanken att man inte bara kunde låta rubeln flyta fritt, säger Becker.
Ilkka Salonen är tveksam till om den allt svagare rubeln kommer att leda till någon större panik inom den ryska befolkningen.
– Jag räknade en gång antalet kriser som jag upplevde när jag jobbade i Ryssland och jag kom 6 eller 7 kriser. Så det ryska folket är ju ganska vana vid att ha olika kriser som de måste genomleva. Jag tror inte att det blir någon stor panik nu heller, säger Salonen.
Är den verkliga ryska inflationen nitton procent?
Torbjörn Becker konstaterar att en sak är säker: Det råder en kraftig obalans i den ryska ekonomin.
– I väst bekymrar vi oss över en inflation på kanske 4 procent och en ränta på 3–4 procent. Ryssland har nu en styrränta på 21 procent. Då undrar jag om det är realistiskt att tro på att inflationen faktiskt bara är 9 procent, vilket de ryska myndigheterna hävdar, frågar sig Becker.
Becker tror att den verkliga inflationen ligger på mellan 18–19 procent.
Ryska medier har också rapporterat om att priset på grönsaker har stigit kraftigt. Till exempel priset på potatis ska ha stigit med 74 procent sedan årsskiftet.
Ilkka Salonen menar att ur den ryska befolkningens synvinkel så finns det samtidigt ändå mycket som fungerar väl i ekonomin, trots inflationen.
Han konstaterar att den ryska ekonomin är kraftigt tudelad. Den delen av befolkningen som gynnas av krigsekonomin har fått det bättre, medan de som står utanför kämpar med höga räntor och en hög inflation.
Den kraftiga prishöjningen på livsmedel drabbar sannolikt befolkningen på landsbygden hårdare, eftersom en större del av deras inkomster går åt till mat, säger Salonen. Han menar att för den här delen av befolkningen kan man redan tala om stagflation.
Det är väldigt sällan som marknadsekonomier kraschar eller går sönder
Ilkka Salonen
Men någon snart förestående kollaps tror Salonen inte på.
– Det är väldigt sällan som marknadsekonomier kraschar eller går sönder eftersom de anpassar sig hela tiden, påminner Salonen.
Ilkka Salonen menar ändå att på längre sikt så kommer den ryska ekonomin att lida. Sanktioner som förbjuder import av teknologi och det faktum att Ryssland nu ”isolerar sig från dialogen med den vetenskapliga världen” kommer att ha en stor inverkan på den ryska ekonomin, menar Salonen.
Väst vägrar se att Rysslands ekonomi är stark?
I en färsk rapport varnar tre ryska ekonomer, Sergey Aleksashenko, Vladislav Inozemtsev och Dmitry Nekrasov, för att den ryska ekonomin de facto mår bättre än många bedömare i väst skulle vilja erkänna.
De hävdar att anfallskriget har fått hjulen i den ryska ekonomin att rulla inom många sektorer och att många i Ryssland är riktigt nöjda med tillvaron just nu.
Ekonomerna förklarar att efter en lång period av stagnation under 2000-talet så har det ryska folket under de pågående krigsåren tvärtom fått uppleva tillväxt, högre löner och mer konsumtion. Staten har stött hushållens bolån och riktar socialstöd till dem som har det sämst.
Faktum är, enligt de ryska ekonomerna, att delar av den ryska ekonomin blomstrar.
Jag tror att Ryssland kommer att få större problem inom något år
Torbjörn Becker
De stora statliga satsningarna på vapenindustrin i kombination med arbetskraftsbrist har lett till höga löner inom många branscher, inte bara inom vapenindustrin. Realinkomsten för de ryska hushållen har stigit med 8 procent bekräftar också forskaren Sinikka Parviainen från Finlands bank.
Det här har in sin tur lett till att hotell- och restaurangbranschen i Ryssland har fått ett uppsving, den inhemska turismen går bra och det gör också IT-branschen, textilbranschen, detaljhandeln och byggbranschen. Det här ger i sin tur staten högre skatteintäkter och Ryssland kan nu i stor utsträckning finansiera sina utgifter med dessa skatteintäkter, konstaterar de tre ryska ekonomerna i sin rapport.
Men Torbjörn Becker är skeptisk och håller inte med de ryska kollegornas analys.
– Jag tror att det är lite önsketänkande faktiskt. Det är ju fortfarande så att den absolut viktigaste inkomstkällan för Ryssland är intäkterna från olja och gas. Ja, Ryssland kan själv hålla igång sin ekonomi på någon nivå. Men frågan är hur mycket krigsmaterial kan de producera framöver om ekonomin ser ut som den gör idag, frågar sig Becker?
Svaret beror egentligen helt centralt på vilket stöd väst skickar till Ukraina
Torbjörn Becker om hur länge Ryssland har råd med sin krigsmaskin
Becker menar att de ryska inhemska skatteintäkterna inte räcker till för att finansiera Rysslands upprustning. Ryssland behöver fortsättningsvis utländsk valuta från olje- och gasexport för att kunna köpa insatsvaror från Kina och andra länder till sin vapenindustri, menar han.
– Samtidigt tror jag inte att det innebär att ekonomin kollapsar. Men jag tror Ryssland kommer att få större problem inom något år, säger Becker.
De ryska ekonomerna hävdar å sin sida att den ryska ekonomin kommer att tuffa vidare på samma sätt, utan problem, i åtminstone 3–5 år framöver.
”Slutdatumet beror på hur mycket vi stöder Ukraina”
Ilkka Salonen nämner också fonden för nationellt välstånd där Ryssland samlat överskott sedan tidigare år.
– Ryssland lär ha 50 miljarder dollar likvida tillgångar i fonden, så man kan tänka sig att Ryssland kan finansiera sitt krig i 2–3 år framöver. Den stora frågan i det här läget är hur länge Ukrainas resurser räcker? frågar sig Salonen.
Hur många år kan Ryssland upprätthålla sin krigsmaskin, Torbjörn Becker?
– Det finns egentligen inget slutdatum på det, mer än att säga att det beror på hur mycket vi skickar till Ukraina, slår Becker fast.
Becker förklarar att ett krig går ut på att mäta den relativa styrkan mellan två parter. Om vi ser till att Ukraina står mycket bättre rustade, då måste ju Ryssland lägga ännu mer pengar på sitt anfallskrig, säger Becker.
Även en diktatur har en budgetrestriktion att förhålla sig till
Torbjörn Becker
– Svaret beror egentligen helt centralt på vilket stöd väst skickar till Ukraina. Om vi skickade så mycket stöd till Ukraina som vi istället nu pratar om att vi ska lägga på vår egen militär och rusta upp oss själva i Nato – om alla vi i väst skickade dom pengarna till Ukraina – då tror jag att kriget skulle kunna vara slut på ett år, säger Becker.
Allt det här i ett normalt land skulle åstadkomma stora demonstrationer, men i Ryssland kommer vi inte se det
Ilkka Salonen
Ilkka Salonen konstaterar att de som styr Ryssland med rädsla nu är väldigt starka. Det ryska folket är färdigt att uthärda allt det de kommer att utsättas för när kriget fortsätter och kostar ännu mera pengar. Då måste man ta pengarna, åtminstone delvis, från utbildning och hälsovård.
– Allt det här skulle åstadkomma stora demonstrationer i ett normalt land, men i Ryssland kommer vi inte att se det, säger Salonen.
Han tror därför att Ryssland kan hålla igång kriget längre än Ukraina kan försvara sig.
Har de här obalanserna som vi har talat om – fallande rubel, hög inflation, hög ränta – någon betydelse för hur länge Ryssland kan rusta upp och upprätthålla sin krigsmaskin, Torbjörn Becker?
– Jo, det har det absolut. Man ska ju komma ihåg att även en diktatur har en budgetrestriktion att förhålla sig till. Det är en balans mellan vilka inkomster får man in och hur dyrt är det att producera de saker man vill producera, säger Becker.
Intensiteten och förmågan att kriga kommer att bero på hur mycket sanktioner vi är beredda att införa mot Ryssland
Torbjörn Becker
Becker förklarar att om rubeln faller så innebär det mer pengar i statskassan från oljan, men det blir samtidigt dyrare för Ryssland att köpa insatsvaror från Kina.
– Men det är inte samma sak som att säga att kriget slutar imorgon, säger Becker.
Torbjörn Becker understryker att Rysslands motståndskraft helt och hållet beror på vilket stöd väst ger till Ukraina.
– Intensiteten och förmågan att kriga kommer att bero på hur mycket sanktioner vi är beredda att införa mot Ryssland och hur vi kan begränsa deras inkomster och produktion helt enkelt, säger Becker.
Becker menar att datumet för när Rysslands pengar tar slut beror på oss själva.
– Det är det som är det centrala. Om vi har hårdare sanktioner, som till exempel de USA införde nyligen mot banksystemet, då tror jag att vi på ett års sikt faktiskt kan begränsa Ryssland så mycket att vi själva känner oss tryggare. Då hinner vi bygga upp en försvarsförmåga i en högre takt än Rysslands, säger Becker.
– Jag tror att det är upp till oss att bestämma hur mycket vi vill låta Ryssland rusta upp utan att vi gör någonting här i väst, säger Becker.
