Vi bör äta mera växtbaserad mat än tidigare. Det är linjen i de nya näringsrekommendationerna som snart ska offentliggöras.
I Raseborg tror kosthållschef Tove Damén-Wikholm att det kommer finnas ett behov att ändra på kosten i skolorna om man ska följa riktlinjerna. Men hon tycker att man måste gå varsamt fram.
– Det är inget du kan ändra på över en natt.
Damén-Wikholm menar att de kommande rekommendationerna för finländarnas kost handlar om stora attitydförändringar i hur människor ser på mat.
– Du kan inte gå in i en skolmatsal och sluta servera kött eller direkt hoppa över till ännu mera ersättande proteinprodukter.
Hangö tar små steg
I Hangö kan det också bli aktuellt att ändra på skolmaten då Finlands nya kostriktlinjer offentliggörs.
– Vi kommer säkert att behöva fundera på skolmaten lite mera eftersom det kommer att ingå mycket frukt och grönsaker och att vi ska minska på rött kött, säger Hangös servicechef Anna-Lena Strandell.
Strandell berättar att man hela tiden tar små steg mot en mera växtbaserad kost i skolorna i Hangö. Hon betonar ändå vikten av att barnen också ska tycka om maten.
– Vi är lite försiktiga eftersom det finns många barn som inte är vana med vegetarisk mat. Vi vill att de ska äta skolmaten för att orka med skoldagen.
Rekommendationerna väntas följa de nordiska
De nordiska näringsrekommendationerna uppdaterades i fjol. De väntas styra riktningen för de finländska rekommendationerna.
Enligt de nordiska rekommendationerna ska kosten innehålla mindre rött kött men mera fisk, frukt, grönsaker och baljväxter än tidigare.
Vegetarisk mat en gång per vecka
Det är vanligt att man serverar endast vegetarisk mat i skolor i västra Nyland ungefär en gång i veckan.
I Sjundeå och Hangö kan det vara något färre gånger medan det i Raseborg kan vara lite oftare.
Emil Danielsson, Stella Rönnblad och Jesse Lahtela går i årskurs 9 i Hangö högstadium och de äter alla den vegetariska skolmaten de dagar som det inte serveras kött.
– Vegetarisk mat är helt bra så länge man inte försöker få den att smaka som kött, tycker Emil Danielsson.
Vanlig vegetarisk kost som serveras för samtliga elever i skolorna är till exempel spenatplättar eller gröt.
Andra rätter kan vara purésoppor eller lasagne med ärtprotein.
God mat eller sågspån
Jesse Lahtela tycker att det är bra att äta grönsaker men han äter vanligtvis inte helt vegetarisk mat hemma.
– Vi äter för det mesta kötträtter.
I skolan tycker Jesse Lahtela bäst om gröt av de vegetariska rätterna som serveras, men han har också en annan favorit.
– Solsoppan med morötter är helt god.
Emil Danielsson berättar att han äter vegetarisk mat hemma ibland och gör det också gärna i skolan, men en rätt hoppar han helst över:
– Jag brukar äta det som finns men vegebullar är jätteäckligt.
Stella Rönnblad tycker om vegetarisk mat men håller med om att kvalitén på grönsaksbullarna i skolan varierar.
– Ibland är de jättegoda och ibland undrar man om det är sågspån i dem.
Ärtprotein påminner om kött
Kosthållschef Tove Damén-Wikholm berättar att man i Raseborgs skolor ofta använder ärtprotein som ersättande protein till kött under de dagar där alla elever äter vegetariskt.
– I snart ett år har vi haft ett finskt ärtprotein som vi kan ersätta malet kött med utan att behöva ändra något i våra recept.
Damén-Wikholm konstaterar att alternativa proteinkällor till kött har utvecklats enormt mycket under de senaste åren.
– Ärtprotein är bara ett exempel på ett inhemskt ersättande protein, det finns flera.
Vi har ännu mycket att lära oss för att kunna laga en lika god vegetarisk mat som den så kallade traditionella maten
Tove Damén-Wikholm, kosthållschef
En stor del av den vegetariska kosten som förut serverades i skolorna i Raseborg hade soja som proteinkälla. Men nu används soja mest för att få lite variation i maten för dem som äter vegetariskt varje dag.
Tove Damén-Wikholm säger att den vegetariska maten i skolorna blir bättre för varje år, men det finns fortfarande utrymme för utveckling.
– Vi har ännu mycket att lära oss för att kunna laga en lika god vegetarisk mat som den så kallade traditionella maten.
Mest inhemska råvaror i skolmaten
I de nordiska näringsrekommendationer 2023 har man för första gången tagit miljön i beaktande, utöver hälsan.
I Hangö och Raseborg ingår också miljötänk till viss mån i planeringen av skolmaten.
– Vi tänker på att det ska vara så mycket inhemsk mat som möjligt och att transporterna är effektiva, säger Anna-Lena Strandell i Hangö.
Merparten av den skolmat som äts i västnyländska skolor är inhemsk.
Det handlar om allt från potatis och rotfrukter till mejeriprodukter och kött.
De produkter som ofta är utländska är frukter, kryddor, fisk, ris och en del grönsaker.
Har skolan råd med frukt och bär?
Finlands nya näringsrekommendationer kommer att offentliggöras i slutet av november, enligt uppgifter från statens och kommunernas upphandlingsbolag Hansel.
– Vi får ta noggrannare ställning till vad vi ska ändra på när vi ser de nya näringsrekommendationerna, konstaterar Tove Damén-Wikholm.
En sak Damén-Wikholm ändå redan nu funderar på är kostnadsfrågan.
– Hur mycket frukt och bär har man till exempel råd med att bjuda på inom skolan och småbarnsfostran?
Information om hurdan skolmat som serveras i västnyländska kommuner har samlats in via e-post direkt från kommunerna eller de företag som kommunerna köper sina mattjänster från.
Tycker du att skolor ska följa Finlands näringsrekommendationer? Berätta i kommentarerna hurdan mat du tycker att ska serveras i skolorna.