Vasa universitet har slutfört en omfattande renovering av campuset, som har genomförts i flera etapper.
Tritonia, som byggdes 2001, samt Tervahovi och Luotsi som färdigställdes 1994, låter inte nödvändigtvis som gamla byggnader, men tekniken behövde uppdateras.
– Det började egentligen med ett konkret behov med rörledningar och avlopp. Moderna undervisningsmetoder kräver också andra funktioner än i början av 1990-talet, säger Minna Martikainen, rektor vid Vasa universitet.
I projektets slutskede renoverades till exempel Tervahovi, som har omvandlats till en mer flexibel och mångsidig byggnad för studier.
– Tervahovi har förändrats i grunden, moderniserats. Vi har gjort en enorm mängd reparationer, säger Martikainen.
När du går längs Tritonias långa korridorer kan du se att det inte har kompromissats med material och lösningar. Det finns mycket massivt trä och fler stora och rymliga stugor. Man kan se förändringen genast man kommer in genom huvuddörren, som nu har gjorts automatisk och tillgänglig.
Högklassiga lösningar har också ett pris: hela förnyelsen av campusområdet, som genomfördes i flera etapper, har kostat 50 miljoner euro.
– Det var en jättestor investering. För ett så litet universitet är 50 miljoner jättemycket pengar. Vi ser det som en satsning på framtiden och nu ska vi dra nytta av den.
Campus ska betjäna hela regionen
Enligt universitetets rektor Minna Martikainen är det nya campuset inte bara till för studerande och universitetets personal, utan ska vara till glädje för alla.
– Det har varit en stor investering för universitetet, men vi gjorde den tillsammans med Vasa stad och vårt gemensamma Vaasan Merikampus. Vi tänkte att Vasa behöver ett eget universitetscampus för studeranden och personalen, men också för företagen i området, säger Martikainen.
Martikainen hoppas att det nya campuset också ska användas för konferenser och evenemang.
– Alla företag i Vasa är välkomna att ordna sina evenemang här hos oss här i världens vackraste campus.
Restaurang Mathilda på bottenvåningen har också byggts ut. Den binder ihop Tervahovi med kontorsbyggnaden Ankkuri. Det är en stor förändring.
Campus attraktionskraft har också förbättrats med hjälp av konst. Domaren och konstsamlaren Pekka Lind i Vasa har donerat över 80 verk till universitetet, varav tolv akvareller av Nandor Mikola. Verken har placerats i Tervahovis renoverade studieutrymmen.
Många har hjälpts åt
Projektet genomfördes med hjälp av en alliansmodell som baserar sig på en överenskommelse mellan huvudaktörerna.
Alliansen består av Vaasan Merikampus Oy, Arkitektbyrå K2S Oy, Granlund Pohjanmaa Oy, Ramboll Finland Oy och PEAB Oy.
Den gjorde det också möjligt att köpa tillbaka fastigheterna av Finlands Universitetsfastigheter.
– Under renoveringen skulle enbart hyreskostnaderna ha uppgått till cirka 14 miljoner euro, säger Martikainen.
Arkitekt Kimmo Lintula från Arkitektbyrå K2S lyfter fram Vasa universitets unika läge vid havet.
– Målet var att det maritima skulle vara en del av campus i framtiden. De tre separata byggnaderna slogs samman till en enda enhet. Vi såg till att det finns öppna vyer från Wolffskavägen till stranden, säger Lintula.
Användningen av trä var en viktig del av renoveringen. Finländare älskar trä och det lyfter fram platsens sjöfartshistoria.
– Det är ett material som ligger oss arkitekter väldigt nära. Det har använts inom skeppsbyggen, och det är klart att det har gjorts upptäcktsresor med fartyg och det ger träet lite extra krydda, säger Lintula.
Renoveringen var utmanande, men också lärorik process för arkitekterna. Samarbetet med universitetet och andra medverkande spelade en nyckelroll. Det ordnades flera workshoppar som byggde på samarbete. Trots att projektet överskuggades av coronapandemin och kriget i Ukraina kunde det slutföras.
– Här har man testat toleransen för osäkra tider, men ett gott samarbete har lett till ett riktigt bra resultat, säger Lintula.
Vid renoveringen har särskild uppmärksamhet ägnats åt lokalernas tillgänglighet och användarvänlighet.
De akustiska lösningarna har planerats så att utrymmena har olika ljudlandskap. Målet var en naturlig och trivsam lärmiljö.
– Det är viktigt för oss att det finns väldigt olika platser här, till exempel platser med hårdare ytor, vilket gör ljudlandskapet naturligt men inte störande, säger Lintula.
Texten är en översättning och bearbetning av Merja Siirilä och Antti Haavistos artikel Vaasan yliopisto modernisoi kampuksensa – 50 miljoonan euron remontti valmis.