Förvånansvärt tålig. Så beskriver organisationen för ekonomiskt samarbete OECD den globala ekonomin i sin senaste rapport.
Prognosen för den globala tillväxten skrivs upp. I september i fjol hette det att ekonomin växer med 2,7 procent i år. I den senaste rapporten väntar man sig en global tillväxt på 3,1 procent 2024, och 3,2 procent nästa år.
Tillväxten år 2024 drivs bland annat av positiva tillväxttal från de två största ekonomierna, USA med 2,6 procent och Kina med 4,9 procent.
I Eurozonen väntas tillväxten vara lägre: 0,7 procent. Det är ändå högre än Japans väntade 0,5 procent, och Storbritanniens väntade 0,4 procent.
Den ekonomiska tillväxten globalt drivs alltså upp av utvecklingsländer.
Stigande kurvor
Trots de olika orosmolnen så fortsätter kurvorna peka uppåt - så länge inget stör dem. Speciellt sedan 2022 har det noterats förbättringar.
Den här goda nyheten kopplar man till det att energipriserna trots allt har hållits rätt så stabila, och leveranskedjorna har återhämtat sig efter coronapandemins chocker. Den globala ekonomin har således kunnat möta den efterfrågan som finns, priserna har stabiliserat sig och inflationen är på god väg att återhämta sig.
Trycket på leveranskedjor har alltså normaliserats. Globala handelsvolymer ökar - de högre fraktpriserna som har orsakats av oroligheterna utanför Suezkanalen har börjat återhämta sig.
Arbetskraftsbristen sjunker också, den har speciellt varit ett problem i industrialiserade länder. I rapporten hänvisas det till exceptionellt hög invandring när man förklarar förbättringen.
I många länder har den reella disponibla hushållsinkomsten - det vill säga pengarna som ett hushåll har över efter skatt, justerat för inflation - ökat sedan 2022. Det gäller också Finland där hushållskassorna fick ett tillskott på omkring tre procent i fjol.
Gott om risker
Det finns ändå gott om risker som snabbt kunde dra mattan under återhämtningen.
Bland de största riskerna finns en eskalering i Mellanöstern, som kunde utlösa en oljekris.
Det understryks också att de ekonomiska åtstramningarna, det vill säga de höga räntorna, kan ha en fördröjd och oväntat stor bromsande effekt.
Å andra sidan kunde inflationen visa sig vara ihållande, till exempel i USA, där börshandeln just nu otåligt väntar på en räntesänkning.
Budet till Finland: Minska underskottet, investera i forskning och utveckling
OECD noterar att underskottet i statsbudgeten i Finland fortsätter att öka i år trots regeringen Orpos nedskärningar. Enligt rapporten beror det främst på ökade försvarsutgifter och svag tillväxt.
Det sägs att den finländska ekonomin formas av de höga räntorna. Enligt rapporten ligger de privata hushållens skuldsättning på omkring 150 procent av den disponibla inkomsten, vilket är högt.
Samtidigt väntas finländarna spara bara 1,2 procent av sin disponibla inkomst i år. Det kan jämföras med till exempel Sverige, där talet väntas uppgå till 8,3 procent.
I rapporten föreslås det att Finland borde satsa på forskning och utveckling för att attrahera högt utbildad arbetskraft utifrån, och att Finland borde investera i energilösningar med låga växthusgasutsläpp.
En bättre hantering av Finlands skogar är också väsentlig för att nå målet om koldioxidneutralitet år 2035.