I snitt hoppar 38 procent av åttonde- och niondeklassarna över luncher då man tittar på siffror över hela landets högstadier, visar enkäten Hälsa i skolan från ifjol.
Svenska Yle jämförde svaren av åttonde- och niondeklassare i tjugofem svensk- och tvåspråkiga kommuner.
Variationen mellan kommunerna är stor både vad gäller åtgång av skolmat och elevernas upplevelser om matens smak och kvalitet.
Maten lockar inte varje dag i Vanda
Av kommuner med störst elevunderlag klarar sig Vanda sämst. 57,3 procent av de som svarat på enkäten äter inte skollunchen varje dag.
Bara var fjärde elev bedömer skolmatens smak och kvalitet som god. Betydligt fler tycker ändå det finns tillräckligt med mat och tid att äta den.
Av de stora städerna klarar sig Helsingfors och Esbo lite bättre än Vanda, men snäppet sämre än kommunerna i hela landet i snitt.
Enligt enkäten hoppar 44,8 procent av de äldre eleverna över luncher i huvudstaden och i Esbo ser det ungefär likadant ut. I båda kommunerna anser bara var tredje elev att maten är god och av bra kvalitet.
– Eleverna gör något annat under lunchrasten, man tycker inte om skolmaten generellt eller om dagens lunch.
– Det kan finnas en mataffär bredvid skolan och man väljer att köpa ett mellanmål åt sig, förklarar Katja Peränen som ansvarar för skolmaten i Helsingfors.
Ärtsoppa och vegetariskt delar smaken
På lunchsedlarna i Helsingfors finns inga sådana rätter som ingen skulle röra, då skulle de tas bort från menyn. Men vissa rätter som ärtsoppa och vegetariska rätter delar åsikterna, skriver Peränen till Svenska Yle per epost.
I Åbo hoppar färre elever över luncher men när det gäller smak och kvalitet är ivern inte särskilt stor.
Också i lilla Sjundeå hoppar många över skollunchen, totalt 59,1 procent, men bara 66 elever har svarat på enkäten.
De flesta i Sjundeå bedömer att maten ändå smakar och har bra kvalitet.
Svensk- och finskspråkiga bedömer maten olika
Bland annat i Esbo, Grankulla, Sibbo och Borgå är svenskspråkiga skolelever kräsnare än finskspråkiga. Till exempel i Grankulla bedömer man matens kvalitet väldigt olika.
I Raseborg verkar däremot de finskspråkiga eleverna var petigare med skolmaten.
I Helsingfors kan lunchen variera från en skola till annan eftersom serviceleverantörerna är flera.
– Valet av leverantör relaterar inte till språket utan i enlighet med stadens beslut så konkurrensutsätts en del av skolmaten, skriver Katja Peränen på Helsingfors stad.
Till utmaningarna i skolköken hör enligt Peränen den vegetariska maten och svinnet. De vegetariska rätterna har blivit fler men alla gillar inte dem.
En del av eleverna vill inte ha vegetarisk mat på sedeln trots att det vore bra av klimatskäl att äta mera vegetariskt
Katja Peränen, Helsingfors stad
Malaxelever njuter mest av skolmaten
I Malax i Österbotten verkar maten smaka betydligt bättre. Kommunen toppar överlägset jämförelsen.
Bara knappt tio procent av eleverna uppger sig hoppa över luncher och kring 80 procent uppger sig tycka om matens smak och kvalitet.
Också i Kristinestad verkar eleverna uppskatta maten.
I Vörå, där Tegengrenskolan nyligen klarade sig bra i en nationell skolmatstävling, hoppar en av fem elever över luncher och ungefär varannan gillar skolmaten.
I Kronoby får skolmaten relativt dåligt betyg, men många verkar äta lunchen dagligen trots det.
Har du någon skollunchfavorit eller haträtt? Berätta i kommentarerna!