Lugnet före stormen byts ut mot en stark, men varm, bris när barnen väller in i matsalen i snabb takt.
Det är högljudda sju, åtta, nioåringar, men artiga. Många säger tere, någon säger moi eftersom de har hört att Yle är här.
De tvättar sina händer och går målmedvetet till sina platser.
I skolmatsalen i Sõmeru põhikool, grundskolan i Sõmeru, sitter barnen vid runda bord, sex personer per bord. Maten står färdigt på bordet.
Det är en skål med kyckling, en med ris, en med sallad och en med sås.
På typiskt estniskt manér tar barnen för sig stående och först när de har sträckt sig efter allt de vill ha sätter de sig och börjar äta.
När det gäller skolmaten är Sõmeru põhikool ett mönsterexempel på hur bra en skollunch kan vara.
– Personer med olika erfarenheter måste tas med i diskussionerna, som skolkökspersonal och chefer, så att alla skolor hänger med.
Det säger Evelyn Esajas, en före detta skolkock som för tre år sedan bildade organisationen Eesti Koolitoidu Liit, Estlands skolmatsförening.
Kommersialiseringen gick ut över kvaliteten
I Estland värderas utbildning högt, fortsätter hon, och kontakten mellan skolan, barnen och föräldrarna är ofta öppen och positiv.
– Mitt budskap till makthavarna är att ta med dem som dagligen jobbar med barnens skolmat i era diskussioner. Tala med skolornas kökschefer, och ta också med oss i Eesti Koolitoidu Liit i besluten.
– Vi måste gå tillbaka till år 2005 för att förstå dagens situation i de estniska skolköken, säger Virge Ong, som är rektor på Sõmeru põhikool hundra kilometer öster om Tallinn.
Jag är med dem varje dag, när de kommer och äter så pratar vi. Jag försöker vara en sådan köksa som har en relation med barnen.
Ave Holm, kökschef
Det är en grundskola med 216 elever fördelade på nio årskurser.
– Det var då trenden att köpa in mat från utomstående aktörer började. Vår dåvarande kommunchef frågade vad jag tyckte om det. Skulle vi anlita ett företag eller fortsätta med eget skolkök?
Ong valde att fortsätta som tidigare.
– Vi behöll vårt skolkök och därför har vi nu godare och hälsosammare mat än de flesta.
En social kökschef som bryr sig
I Sõmeru põhikool serveras kyckling med ris och ett par olika sallader. Maten är lagad på plats, och det verkar som om barnen trivs.
– Jag är med dem varje dag, när de kommer och äter så pratar vi. Jag försöker vara en sådan köksa som har en relation med barnen. Jag vill inte vara ett okänt ansikte, säger kökschefen Ave Holm.
Skolmaten håller överlag hög kvalitet i Estland, men skillnaderna mellan skolorna är ofta stora.
Den här skolan har länge satsat på en medveten meny för barnen. Många ingredienser är ekologiska och menyerna är noggrant planerade, mer så än den redan rätt krävande lagen föreskriver.
Estlands undervisningsministerium har lovat förnya skolmatsdirektiven till sommaren 2025.
Eesti Koolitoidu Liit har siktet inställt på att påverka det arbetet.
Föreningen har på ett par år byggt upp ett nätverk som består av både myndigheter, skolor och andra relevanta organisationer.
Rektorns jobb att engagera sig i skolmaten
Tillsammans med skolor som Sõmeru põhikool har organisationen hittat en gemensam fråga att kämpa för.
De förespråkar skolkök där maten lagas på plats.
– Jag har varit nyfiken på hur nöjda eleverna är med maten i storkök där menyn bestäms av någon annan och skolkockarna bara tillreder den, säger Virge Ong.
Kökschefen Ave skickar alltid menyn till föräldrarna där det står hur många gram av vissa specifika ingredienser maten innehåller
Virge Ong, rektor
Hon brukar själv regelbundet sätta sig ner med skolans kökschef Ave Holm för att gå igenom skolans lunchmeny.
Det gör de på detaljnivå, så att de vet hur många gram av varje ingrediens en portion innehåller.
– Ave skickar alltid menyn till föräldrarna där det står hur många gram av vissa specifika ingredienser maten innehåller.
Men det finns fortfarande en hel del skolor där kommunikationen inte fungerar – och det är ofta skolor som köper in sin mat från utomstående företag.
– När min son bytte till en annan skola frågade jag om han äter ordentligt där. Han sa att han inte hinner och att maten ofta tar slut.
Det är säkert inte så motiverande att jobba i ett skolkök där all mat planeras någon annanstans
Virge Ong, rektor
Ong tycker att det är synd att många skolor inte visar större intresse för barnens lunch.
– Det kändes väldigt konstigt att höra att det faktiskt är så på riktigt. Vårt mål här är att alla barn varje dag ska lämna skolmatsalen med mätt mage.
Enligt Ong hör det till rektorns uppgifter att känna till vad alla anställda i huset jobbar med.
Dit hör också att se till att personalen har meningsfulla uppgifter.
– Det är säkert inte så motiverande att jobba i ett skolkök där all mat planeras någon annanstans och kommer in mer eller mindre färdig.
Både Virge Ong och Koolitoidu Liits Evelyn Esajas tror att det inte egentligen finns något aktivt motstånd mot deras idéer.
Men att återgå till ett eget skolkök när är inte lätt för en skola som i många år har köpt in skolmaten utifrån.
– Därför skulle det vara bra om de nya direktiven skulle formuleras så att de stöder skolor som vill göra rätt, men inte riktigt vet hur, säger Esajas.
Det är här Eesti Koolitoidu Liit har sin kanske viktigaste roll. Föreningen jobbar för att hålla kommunikationen uppe mellan skolorna, skolköken, politikerna och undervisningsministeriet.
– Det viktigaste målet just nu är att få duktiga skolkökschefer med runt undervisningsministeriets förhandlingsbord.
I Estland ska skolmaten vara gratis enligt lag. Det statliga stödet till skolorna är 1 euro per elev och dag. Till det tillkommer ofta ett valfritt kommunalt stöd.
Vissa skolor har kommit överens med föräldrarna om att ta ut en avgift för att höja kvaliteten på skolans lunch.
I princip kan familjer låta bli att betala, men i praktiken upplever familjerna att avgiften är obligatorisk.
Det råder ganska långt konsensus i Estland om fördelarna av ett varmt mål näringsrik mat i skolan varje dag. De kulturella parallellerna till grannländerna Finland och Sverige är tydliga.