Förra veckan publicerades en skolhälsorapport av Institutet för hälsa och välfärd, THL, där det framgår att 41,3 procent av eleverna i årskurs 8-9 i Pargas inte äter skolmat dagligen. Speciellt flickor låter bli att äta skolmat dagligen; i Pargas skippar 50,4 procent av flickorna och 31,4 procent av pojkarna maten ibland.
En förklaring till att många hoppar över skollunchen är grupptryck och fördomar till skolmaten, säger Adrian Liljeström som går i nian i Sarlinska skolan i lärcentret Brava.
Det är lite så i vissa kretsar att man ska vara emot allt som skolan står för och dit hör också skolmaten
Soraya Kraufvelin
– Det hör nog lite till att om inte en stor del i den krets man umgås i då gillar maten så tycker man själv inte heller om den. Men jag skulle våga ändå säga att jag nog äter även om andra säger att maten inte är så bra.
Han får medhåll av Soraya Kraufvelin.
– Det är lite så i vissa kretsar att man ska vara emot allt som skolan står för och då hör också skolmaten hit. I lågstadiet måste man gå och äta men nu kan man välja att inte göra det.
Läraren i huslig ekonomi, Linda Karrento-Gers, sitter med i en arbetsgrupp med representanter från staden och matleverantören Kaarea, som tillsammans tar ställning till skolmatsfrågor i Pargas. Även hon ser att attityder till skolmaten spelar en roll.
– Jag tror nog att det är lite grupptryck, att om en i klassen säger att i dag är det inte sådan mat som jag gillar så får man kompisarna med och tänker att okej att inte går jag då heller till matsalen och äta.
Bättre förutsättningar i Brava
Många saker har blivit bättre med skolmaten i Brava, säger båder elever och personal som Yle Åboland talat med. Karrento-Gers poängterar att då THL-enkäten fylldes i var matsalen tillfälligt placerad utanför skolan medan lärcentret byggdes.
- Jag tror nog att det påverkade att vi var utlokaliserade då. Det var många som därför kanske blev kvar i gamla skolan och inte gick över till matsalssidan. Vi har nu en trivsam matsal och man har möjlighet att gå lite avsides och ha denhär lugna stunden under dagen.
Variation är viktigt och att all mat inte är blandad så att man själv får välja vad man plockar
Xolani Bahne
Enligt Soraya Kraufvelin upplevde många elever det som jobbigt att gå till matsalen utanför skolan.
– Jag hade massor med kompisar som inte ville komma med mig till matsalen. Det var skönare att sitta kvar i soffan.
En senarelagd lunchtid har också bidragit till att fler elever nu är hungriga då maten serveras i Brava, påpekar Karrento-Gers. Dessutom tillreds maten på plats i nya skolan.
Utseende och konsistens viktiga
Eleverna Xolani Bahne, Adrian Liljeström och Soraya Kraufvelin äter själva skolmat dagligen i skolan. För dem är det viktigt hur maten ser ut, hur den är kryddad och vilken konsistens den har.
– Variation är viktigt och att all mat inte är blandad så att man själv får välja vad man plockar, säger Bahne.
– Maten får inte vara för vattnig, speciellt soppor och såser, påpekar Kraufvelin.
– Helst får maten vara ganska färggrann och om det är frestelser eller gratänger så får de inte vara för lösa till konsistensen, konstaterar Liljeström.
Till deras favoritmaträtter i skolan hör klassiska rätter som ugnskorv, makaronilåda, köttbullar och potatismos.
Kraufvelin har en klar favorit.
– Jag tycker om lasagnette. Jag vet att det är många personer som tycker att den är geggig. Men jag tycker själv att den är jättegod. Och som en halvitalienare tycker jag att den är ganska bra.
Eleverna vill påverka skolmaten
Alla tre anser att det är viktigt att eleverna känner att de kan påverka frågor som berör maten. Bahne och Kraufvelin sitter båda i skolans matråd där de har möjlighet att framföra elevers önskemål om skolmaten.
– Jag känner nog att jag kan påverka saker som ska ändras, säger Kraufvelin.
Helst får maten vara ganska färggrann och om det är frestelser eller gratänger så får de inte vara för lösa till konsistensen
Adrian Liljeström
– I matrådet kan vi nog säga till om saker men det är nog köket som har sista ordet, påpekar Bahne.
Enligt Karrento-Gers är matrådet ett bra system för att eleverna ska få sin röst framförd i skolmatsfrågor.
– Matråd är en bra grupp som funderar just på de här sakerna och kan ge sina idéer och feedback över vad de tycker om skolmaten. Det är ju de vi ska lyssna på för det är de som är kunderna här och äter maten varje dag.