Trots att ekonomin försvagas i år är botten nådd och nästa år börjar tillväxten igen.
Räddaren i nöden kan bli den sjunkande räntenivån, tror Finansministeriet. Om räntorna sjunker får de skuldsatta hushållen mer pengar till övers att spendera. När inflationen samtidigt försvagas, tappar hushållens pengar inte lika fort i värde. Lägre räntor betyder också att de privata företagen och staten kan satsa på mer investeringar när lånekostnaderna blir mindre.
Alla är inte lika optimistiska. Finlands Bank, som också idag kom ut med en prognos, tror nämligen att ekonomin går på minus ännu nästa år, och att Finland tar sej ur recessionen först år 2025.
Finansministeriets prognosmakare vill visserligen lägga band på sin entusiasm: Arbetslösheten stiger och sysselsättningsnivån år 2024 ser inte lika stark ut som man trodde tidigare.
Det, i kombination med regeringens planerade nedskärningar i socialstöden leder till att hushållens köpkraft i medeltal inte stiger hemskt mycket.
Ännu i höstas trodde Finansministeriet på en god tillväxt nästa år – men den tillväxten har man nu skjutit fram till 2025 och 2026.
Inget verkar bita på den ökande statsskulden
Finansministeriets ständiga sorgebarn är den offentliga ekonomin, så också i den nyaste rapporten. Staten har inte kunnat få inkomster och utgifter att gå ihop sedan år 2008.
För att täcka budgetunderskottet tvingas staten ta lån, och låntagningen fortsätter med obruten kraft också kommande åren. Finansministeriet tror nämligen att underskottet kommer att öka till kring tolv miljarder euro per år från 2025 fram till 2030.
Om man sätter låntagningen i förhållande till tillväxten ser situationen lite ljusare ut, men inte tillräckligt. Finansministeriet tror inte att den kommande tillväxten lyckas neutralisera låntagningen.
Man räknar med att underskottet kommer att utgöra kring 3 procent av bruttonationalprodukten mellan 2025 och 2029. I år räknar ministeriet att underskottet är 2,5 procent av bnp.