Kepsen av, ryggsäcken bort och säg tack och varsågod.
Så ska alla nästan 600 elever bete sig då de äter mat i Pääskytien koulu, där Minna Parmasuo är chef i köket.
– Det är som att styra en lite större familj, men annars är det som hemma. Jag är rättvis och behandlar alla lika.
Parmasuo är chef inom Borgå stads måltidstjänster och hon ansvarar för att 15 olika dagis- och skolenheter i Borgå ska få varm mat på bordet varje dag.
Klockan är lite över 10 och snart ska hönsfrikassén och riset stå i sina heta kärl vid linjen redo för eleverna. Det börjar bli bråttom.
– Vi fokuserar på helt grundläggande grejer, gott uppförande och tallriksmodellen, säger Parmasuo.
Och samarbetet mellan lärare och övrig personal är viktigt. Ensam kan man inte driva en förändring.
För läraren är lunchen en viktig gemensam stund
I Finland har man fått gratis skolmat sedan 1948. Cirka 900 000 barn och unga i Finland äter skol- eller dagismat varje dag.
Kati Räsänen är lärare i svenska och engelska. Hon äter vid ett av de runda lärarborden i mitten av matsalen. Hon har jobbat i skolan i sju år.
– Stämningen är lugnare och det är mysigt och roligt att äta här.
Lärare Kati Räsänen tror att lugnet beror på att lärarna och kökspersonalen möblerade om i matsalen. Några veckor innan skolstart delades långborden upp och blev småbord. Nu är matsituationen intimare.
Eleverna har varken kepsar, mössor, väskor eller ytterjackor med sig i matsalen. De använder inte heller mobiler.
– Jag tror också att maten smakar bättre nu.
Räsänen är vegetarian. Hon gillar maten och brukar också köpa med sig hem av den överblivna skolmaten.
– Lunchen är en bra möjlighet att träffa kolleger. Vi har en halv timme tid och sitter ner och pratar både med arbetskamrater och med elever.
Skollunchen är så mycket större än bara maten
Nyligen satsade Borgå extra pengar på råvarorna till skolmaten. Det gjorde inte att eleverna blev avsevärt mycket nöjdare med maten. Däremot tycks satsningarna på miljön i matsalen hjälpa.
Det är många saker som inverkar på om en elev äter skolmat eller inte, säger Minna Parmasuo. Hon har lång erfarenhet av skolbespisning.
Matstunden är en enorm helhet och Parmasuo har under en längre tid, tillsammans med rektor och vicerektor, spjälkat upp skolmatssituationen i små beståndsdelar. Att möblera om är en del av helheten.
Om de inte äter har de ingen ork att lära sig
Minna Parmasuo, chef i köket
Alla som har allergier ska få smaklig och varm mat. Också de som inte vill gå på lektion ska ha rätt att äta skolmat. Lärarna pratar om tallriksmodellen med eleverna. Och eleverna vet att man alltid får ta till, men helst inte slänga bort.
Minna Parmasuos mål är att barnen ska orka med skoldagen.
– Om de inte äter har de ingen ork att lära sig.
Borgåskolor får lyssna på musik under lunchen
Just nu testar Borgå stad ett pilotprojekt med två andra skolor, Kvarnbackens skola och Vårberga skola. Där får eleverna ta del av en extra dos matfostran.
Målet är att bygga upp en positiv matkultur. Lärarna och eleverna pratar, på samma sätt som man gör i Pääskytien koulu, om maten och vad det bjuds på.
Dessutom ska skolorna i Kvarnbacken och Vårberga få vara med om annorlunda lunchupplevelser under december.
Den första december bjuds skolorna på stillsam lunch i skenet av ledbelysning. Den 12 december får eleverna i pilotskolorna lyssna på klassisk musik eftersom det är Sibeliusdagen. Och den 15 december blir det julmusik för hela slanten i bägge skolorna.
Efter de här försöken samlar staden in barnens erfarenheter av de speciella luncherna.
Hela skolan måste samarbeta för att matstunden ska fungera
Pääskytien koulu och Borgås kost- och städtjänster fick nyligen ta emot ett skolmatsdiplom.
Diplomet är ett erkännande för främjande av näringsrik, pedagogisk och ekologiskt hållbar skolmat. Skolmatsdiplomen beviljas av föreningen Ammattikeittiöosaajat ry.
Jag vill att barnet mår bra. Att alla skall komma och äta, det är mitt mål
Minna Parmasuo, chef i köket
Kökschef Minna Parmasuo säger att det tar tid att förändra saker. Hon har jobbat tätt ihop med rektorn och vice rektorn. Men målet har alltid varit den enskilda eleven.
– Jag vill att barnen mår bra. Att alla skall komma och äta, det är mitt mål. Då orkar barnen också med skoldagen. Matfostran är nära mitt hjärta. Vi är jättestolta över vår skolmat i Finland.