Vilken butik längs Skärgårdsvägen har egentligen den billigaste och den dyraste matkassen?
Yle Åboland valde ut fem likadana produkter av samma producent vid alla tre butiker: gräddost, smör, nypotatis, pärltomater och kaffe. Nypotatisarna valdes baserat på de billigaste inhemska nypotatisarna i varje butik, på grund av att nypotatisarna inte kom från samma producenter.
Slutsummorna var 22,20 euro i Lidl, 24,32 euro i S-market och 26,01 euro i K-Supermarket Reimari. Prisskillnaden mellan den billigaste och den dyraste matkassen var nästan fyra euro, vilket innebär en prisskillnad på nästan 15 procent.
I prisjämförelsen har Yle Åboland räknat kilopriset på nypotatisar för att göra priset jämförbart.
Fyra euros skillnad mellan billigaste och dyraste matkassen
I K-Supermarket Reimari i Pargas var matkassen dyrast. Alla varor i matkassen från Keskobutiken var dyrare än i de två andra butikerna, förutom nypotatisen.
Bland annat var Oltermanni gräddost betydligt dyrare - osten kostade 1,35 euro mer i K-Supermarket än i Lidl och S-market. Också pärltomaterna var över en euro dyrare i Kesko.
Den billigaste matkassen hade Lidl.
Nypotatisen påverkade resultatet
De flesta varorna i S-market och Lidl var rätt lika i priset, en del varor hade exakt samma prissättning. Ändå var matkassen nästan två euro dyrare i S-market, vilket beror på nypotatisen.
Största skillnaden mellan matkassarna i S-market och Lidl har att göra med kilopriset på nypotatis. S-market hade den dyraste nypotatisen av alla tre butiker och kostade 4,95 euro per kilo. I Lidl fanns den billigaste nypotatisen för 2,99 euro per kilo.
Om vi inte hade handlat nypotatis, hade slutsumman varit nästan den samma i Lidl och S-market. Om vi plockar bort nypotatis från jämförelsen skulle uppköpen i S-market endast vara cirka 15 cent dyrare än i Lidl.
Varför handlar vi i de dyra matbutikerna när det finns billigare alternativ? Så här svarar experter
Det finns ingen entydig orsak till att man väljer en dyrare matbutik framför en billigare.
Konsumentens köpbeteende påverkas av butikens sortiment och av den personliga ekonomin. De som är mer prismedvetna väljer oftare de billigare matbutikerna, medan de som inte har en så exakt budget inte ser på matpriserna så noga.
Till stor del handlar det ändå om våra vanor och rutiner.
– Om dina föräldrar alltid har handlat i en viss butikskedjas butiker är det rätt sannolikt att du själv handlar där när du är vuxen, och så kan dina barn handla där och så vidare, säger Joachim Ramström som är lektor vid den finska handelshögskolan i Åbo.
– Folk brukar gå till den butik där de kan handla snabbt för att de känner till butiken och dess sortiment sedan tidigare, säger Johanna Gummerus som är professor i marknadsföring vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors.
Det kan också handla om raka motsatsen: den som handlar i dyrare matbutiker vill göra det för variationens skull.
– Allmänt sett är vi villiga att betala mera om det handlar om nya upplevelser, säger Ramström.
Också det som är det mest praktiska för kunden kan styra hur man väljer sin matbutik.
– Man kanske vill göra alla uppköp på ett och samma ställe, så trots att man vet att basprodukterna är billigare i en annan butik väljer man istället att handla allt i en dyrare butik för att man inte vill hoppa från butik till butik i jakt på de billigaste varorna, säger Ramström.
Kundens val av matbutik påverkas också av det varumärke som butikskedjan byggt upp och vill signalera till kunderna samt av kundens egen uppfattning av en viss butikskedja.
– Det finns också de som vill signalera att de inte behöver betala de lägsta priserna för maten, så det kan också vara en statussak att gå till en dyrare butik, säger Gummerus.
Matkorgens pris spelar mindre roll på sommaren
Joachim Ramström och Johanna Gummerus tippar på att matkorgens pris inte spelar lika stor roll när man är på semester eller exempelvis ska åka till stugan.
– Man är ofta på bättre humör när det är sommar och då brukar man allmänt sett spendera mera pengar. Så nog kan man kanske köpa lite dyrare saker på sommaren än man är van vid, säger Gummerus.
– När man är ledig vill man uppleva saker och därför är man kanske mindre priskänslig. Men man ska förstås inte generalisera eftersom det varierar så mycket enligt livssituationen, säger Ramström.