– Det var mycket intressant och vi har aldrig varit med om något liknande, säger kockstuderande Milton Laaksonen vid yrkesinstitutet Axxell. Det var en fin upplevelse att vara med och stycka grisarna.
Laaksonen är en av ett tiotal kockstuderande som fått vara med då de lokalt uppfödda grisarna har styckats, skurits och strimlats ner till sådana bitar som skolköket i Kimitoöns kommun kan använda.
Tolv grisar har blivit 160 kilogram kött som ska tillredas genom ångkok och serveras till inbjudna gäster i den tillfälliga restaurangen ”Glada grisen” som kommunen öppnat för att uppmärksamma närmaten och de möjligheter som finns i kommunen.
Nu ska skoleleverna få luncha på lokalt producerade råvaror
Men inte nog med det: kommunen vill nu gå ett steg längre. Därför beslöt politikerna i september att i framtiden ska skoleleverna i Kimitoöns skolor få närmat som har tillretts av lokala råvaror minst en gång i veckan.
– Det råder ännu lite oklarheter kring vad en gång i veckan betyder och om man kanske kunde tänka sig att det handlar om tjugo procent, säger projektkoordinator Jonas Bergström som jobbar vid utvecklingsenheten i Kimitoöns kommun. Vi måste säkert sätta oss ner med politikerna och diskutera vad de avser och vilken definition vi ska ha vad gäller närmat.
Bergström är trots utmaningarna full av iver att nå det högt uppsatta målet eftersom kommunen har en lång tradition av närmat och det produceras en hel del råvaror på ön.
– Vi måste bara komma överens om hur vi ska mäta allt och vad vi vill åstadkomma så att vi inte springer iväg åt olika håll, säger Bergström.
Skolkökens krav kan bli ett hinder
Inne på samma linje är städ- och kostchef Birgitta Parikka som i princip ställer sig positiv till politikernas beslut.
– Men vi måste nog diskutera igenom hur vi ska nå målet och hur det ska se ut i praktiken, säger Parikka. Vi har redan nu försökt välja lokala råvaror men som alla vet använder vi offentliga medel och det måste beaktas då vi gör upphandlingar.
Parikka betonar dessutom att det är viktigt att lyfta fram vilka varor som kan användas och vilka inte.
– I nuläget kan vi inte ta in mullpotatis i köket utan potatisen vi använder ska vara skalad och tärnad, säger Parikka. Att dessutom stycka kött som vi gjort här i samband med den tillfälliga restaurangen är alldeles för arbetskrävande för att vi ensamma ska klara av det i vardagen.
Men Parikka är glad att meningen finns inskriven och vill jobba för att nå målet.
– Vi måste bara diskutera hur vi gör det och vad vi vill åstadkomma. Kan det vara lokala råvaror från Åboland eller Egentliga Finland, eller bara från Kimitoön?