Jarkko Laari som är nätverksdirektör vid DNA bekräftar att man märkt av att nätförbindelserna blir långsammare och sämre på stugorter sommartid, på grund av en ökad mängd användare som belastar nätet.
– Det finns cirka 500 000 sommarstugor i Finland och det märks nog som en exceptionell trend i nätanvändningen från och med midsommaren till början av augusti. Det varierar förstås från en ort till en annan, men som helhet syns det nog på nätverksnivå, säger Jarkko Laari.
Även Tiina Höckert, avdelningschef med ansvar för nätverksplanering vid Elisa, har lagt märke till samma trend sommartid.
– Kapaciteten är byggd så att den fungerar i så kallat normalläge, med en normal mängd användare. Men förstås uppstår det tidvis situationer då kapaciteten inte är så bra för alla användare, till exempel på ställen där det rör sig mycket människor samtidigt, säger Tiina Höckert.
Nätverkens förbättringsarbete kräver mycket tid och planering
Från operatörens sida försöker man åtgärda överbelastningen genom att följa med nätverksanvändningen och öka kapaciteten på de områden där belastningen är stor. Det är dock ett tidskrävande arbete, både när det gäller planeringen och genomförandet av förbättringsarbetet.
– På vintern och våren förbereder vi oss för att öka kapaciteten på de områden där det finns behov sommartid, men förstås kan det uppstå nya områden som blir mera populära eller områden på vilka användningen ökar mer än vi förberett oss för.
– Vi kan inte förbättra nätverkets kapacitet med hjälp av något program på distans, utan vi måste fysiskt ta oss till själva basstationen för att utföra arbetet. Man måste eventuellt också uppdatera tekniken i själva serverhallen eller flytta på någon förbindelse, så det är verkligen ett fysiskt uppdateringsarbete som har sina utmaningar, särskilt eftersom dessa arbeten behöver göras runtom i Finland, säger Jari Laari.
Laari berättar att DNA som bäst håller på att bygga ut sitt 5G-nät, och att man i samband med det också kommer att förbättra nätverksförbindelserna i glesbygden. Arbetet kommer att pågå i 2-3 år.
– Det här bygg- och uppdateringsarbetet borde till stor del åtgärda de problem med nätet som folk upplever i skärgården och i glesbygden, säger Laari.
Enligt Höckert kunde ett alternativ för att tillfälligt öka kapaciteten också vara mobila basstationer, som vanligtvis används vid evenemang där många människor samlas, såsom konserter eller orienteringstävlingar – men också då behöver man förbereda sig ordentligt.
Ur användarens synvinkel är det problematiskt. Vi skulle förstås vilja garantera alla bra anslutningar, men läget varierar och det finns alltid någon enstaka användare som inte har så bra förbindelser
Tiina Höckert, avdelningschef med ansvar för nätverksplanering vid Elisa.
– Den mobila basstationen behöver alltid en fast transportanslutning. Det är oftast detta som tar mest tid att genomföra och därför går det inte att bygga en mobil basstation bara så där på någon plats, säger Höckert.
Höckert betonar att de mobila basstationerna är gjorda för att fungera på begränsade områden, och att det skulle behövas flera basstationer om man till exempel vill öka kapaciteten i skärgården.
Kunde dessa mobila basstationer i framtiden användas till exempel just i skärgården då det finns ett ökat behov?
– Det är en möjlighet. Ett annat alternativ är att öka kapaciteten vid de basstationer som vi redan har eller att vi bygger nya basstationer på vissa områden. Men det beror mycket på situationen eftersom det är många faktorer som varierar och alla de måste tas i beaktande när man planerar hur man ska bygga nätet och öka kapaciteten, säger Höckert.
Utomhusantennen är kundens bästa redskap
Också användaren själv kan göra mycket. Det bästa verktyget som den enskilda nätverksanvändaren kan utnyttja för att förbättra täckningen är en extern antenn. Antennen placeras utomhus och förstärker på så vis signalen inomhus i stugor och hus effektivare än ett vanligt modem.
Genom att ge respons åt son operatör hjälper man med att kartlägga var kopplingen fungerar och var den inte gör det, med hjälp av det kan nätverksförbindelserna förbättras just där det behövs.
– Vi har nog ganska bra koll på läget eftersom vi för statistik över nätanvändningen, men feedbacken till operatören är alltid ett viktigt tillägg, säger Jarkko Laari.
Tiina Höckert är inne på samma linje.
– På vissa ställen kan det se ut som att nätet fungerar, när det i själva verket inte gör det, till exempel på grund av träd som står mellan användaren och basstationen, säger Tiina Höckert.
Höckert säger att man ibland kan åtgärda den dåliga täckningen direkt på basis av responsen från kunderna.
– Vi kan ibland ändra antennernas riktning, men då måste man alltid ta hänsyn till var de flesta användare finns, så man kan inte vända på antennen bara för enstaka användares skull, säger Höckert.
Kan man själv påverka täckningen i glesbygden genom att stänga av nätet när man inte behöver det, till exempel på natten?
– Nej, för det har nog inte någon märkbar inverkan ur nätverkssynvinkel. Nätet belastas betydligt mer av att man använder streamingtjänster eller andra liknande program där man ser på rörlig bild, än vad den gör av exempelvis e-post eller dylikt som uppdateras i bakgrunden, säger Laari.
– Om man endast har modemet eller nätet påslaget men inte använder det, påverkar det inte kapaciteten för man reserverar inga resurser då, säger Höckert.
Även distansjobbandet påverkar behovet av nätuppkoppling
Under coronaepidemin har det också blivit vanligt att distansjobba på sommarstugan, vilket syns i nätverksanvändningen.
– När det gäller distansarbete märker man däremot till skillnad från sommarsäsongens nätanvändning att distansjobbandet till största del ändå är koncentrerat till de stora städerna, säger Höckert vid operatören Elisa.
Även vid DNA har man lagt märke till distansjobbandet på stugorna och försöker höja kapaciteten enligt behov. När man planerar förbättringar i nätverket prioriterar man enligt Jarkko Laari de områden där det finns problem med kapaciteten också vid andra tidpunkter än bara sommarsäsongen.
– Överbelastning under sommaren pågår från och med midsommaren till början av augusti, sedan fungerar nätet bra resten av året. Men i och med distansjobbandet kan nätverken belastas även andra tider på året än under sommaren, säger Laari.