Turkmeniska
turkmeniska | |
Түркмен | |
Talas i | Turkmenistan, samt av minoriteter i Iran, Afghanistan, Irak, Syrien, Kina och Turkiet |
---|---|
Region | Centralasien |
Antal talare | 6 403 533[1] |
Språkfamilj | turkmeniska |
Officiell status | |
Officiellt språk i | Turkmenistan |
Språkkoder | |
ISO 639‐1 | tk |
ISO 639‐2 | tuk |
ISO 639‐3 | tuk |
Turkmeniska (Түркмен, Türkmen, Түркмен дили, Türkmen dili) är ett sydvästligt turkspråk som talas av omkring 5 miljoner. Det talas av omkring 3 430 000 personer i Turkmenistan, där det är officiellt språk, av cirka 500 000 i Iran, av cirka 400 000 i Afghanistan samt av mindre grupper i Irak, Syrien och Turkiet (cirka 1000 personer). I norra Irak finns en grupp som ibland benämns turkmener, men deras språk är egentligen en variant av azerbajdzjanskan.
Turkmeniska uppvisar vokalharmoni, agglutination, samt avsaknad av grammatiskt genus och oregelbundna verb. Ordföljden är subjekt–objekt–predikat.
Klassificering
[redigera | redigera wikitext]Turkmeniska tillhör den turkiska språkfamiljen, vilken stundom grupperas i en altaisk överfamilj. Det tillhör den sydvästturkiska (eller oghuziska) undergruppen, mer specifikt till den östoghuziska gruppen. Denna grupp innefattar även khorasanturkiska. Till den sydvästturkiska (eller oghuziska) undergruppen tillhör också de turkietturkiska och azerbajdzjanska språken, samt några mindre språk.
Ortografi
[redigera | redigera wikitext]Turkmeniskan skrevs med arabisk skrift fram till 1928 då den latinska infördes i Turkmenistan. Denna ersattes i landet 1940 av den kyrilliska skriften. Efter Sovjets fall har en återgång till det latinska alfabetet delvis genomförts i Turkmenistan.
Kyrilliskt | Latinskt | Fonetik | Transkribering |
А а | A a | [a] | a |
Б б | B b | [b] | b |
В в | W w | [v~β] | v |
Г г | G g | [g], [ʁ] | g |
Д д | D d | [d] | d |
Е е | E e Ýe ýe | [e]/[je] | e, je |
Ё ё | Ýo ýo | [jo] | jo |
Ж ж | Ž ž | [ʒ] | zj |
Җҗ | J j | [ʤ] | dzj |
З з | Z z | [z~ð] | z |
И и | I i | [i] | i |
Й й | Ý ý | [j] | j |
К к | K k | [k~q] | k |
Л л | L l | [l] | l |
М м | M m | [m] | m |
Н н | N n | [n] | n |
Ң ң | Ň ň | [ŋ] | ng |
О о | O o | [o] | o |
Ө ө | Ö ö | [ø] | ö |
П п | P p | [p] | p |
Р р | R r | [r] | r |
С с | S s | [s~θ] | s |
Т т | T t | [t] | t |
У у | U u | [u] | u |
Ү ү | Ü ü | [y] | ü |
Ф ф | F f | [f] | f |
Х х | H h | [h~x] | ch |
Ц ц | C c | [ʦ] | ts |
Ч ч | Ç ç | [ʧ] | tj |
Ш ш | Ş ş | [ʃ] | sj |
Щ щ | Şç şç | [ʃʧ] | sjtj |
Ъ ъ | |||
Ы ы | Y y | [ɯ] | y |
Ь ь | |||
Э э | E e | [e] | e |
Ә ә | Ä ä | [æ] | ä |
Ю ю | Ýu ýu | [ju] | ju |
Я я | Ýa ýa | [ja] | ja |
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Turkmen” (på engelska). Ethnologue. http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=tuk. Läst 17 mars 2009.