Hoppa till innehållet

Thomas J. Sargent

Från Wikipedia
Thomas J. Sargent
Thomas J. Sargent, 2011.
Född19 juli 1943 (81 år)
Pasadena[1][2], USA
Medborgare iUSA[3][4][5]
Utbildad vidHarvard Business School
University of California, Berkeley
Monrovia High School
University of Pennsylvania
SysselsättningNationalekonom[6], universitetslärare[6], professor[7][8][9]
ArbetsgivareNew York University
University of Pennsylvania
Stanford University[6]
University of Minnesota
University of Chicago
Princeton University
Utmärkelser
Fellow of the Econometric Society (1976)[10]
Erwin Plein Nemmers Prize in Economics (1996)[11]
Hedersdoktor vid Handelshögskolan i Stockholm (2001)
Clarivate Citation Laureates (2008)[12]
Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (2011)[13]
NAS-priset för vetenskaplig granskning (2011)[14]
Distinguished Fellow of the American Economic Association
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Hedersdoktor vid HEC Paris
Webbplatslänk
Redigera Wikidata
Intervju med Thomas J. Sargent efter Nobelförläsningen

Thomas John "Tom" Sargent, född 19 juli 1943 i Pasadena, Kalifornien, är en amerikansk nationalekonom. 2011 tilldelades han Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne tillsammans med Christopher A. Sims med motiveringen "för deras empiriska forskning om orsak och verkan i makroekonomin".[15]

Sargent är professor vid New York University och brukar räknas som grundläggare av en ny klassisk makroekonomi. Sargent har speciellt studerat förväntningarna och deras roll i makroekonomin, samt sambanden mellan dynamisk ekonomisk teori och tidsserieanalys.[16]

Ekonomiska ställningstaganden

[redigera | redigera wikitext]

Sargent sammanfattar: Jag framför här sju praktiska lärdomar från det underbara ämne jag studerar, dessa utreder konsekvenserna av tid och chansning och samarbete och konkurrens och framsynthet och incitament.

  1. Allt som är önskvärt är inte genomförbart.
  2. Kompromisser behövs mellan jämlikhet och produktivitet.
  3. Andra människor känner till mer om sina förmågor, sina ansträngningar och sina förutsättningar än du gör.
  4. Alla svara på incitament, även dem du försöker hjälpa. Av detta skäl fungerar inte sociala skyddsnät alltid enligt den ursprungliga avsikten.
  5. När ett samhälle spenderar måste dess invånare betala, i dag eller i morgon, genom skatter eller indirekt skatter, såsom inflation eller statsbankrutt.
  6. Det är inte möjligt att nå framsteg och skjuta kostnaden för dem på framtida generationer. Statsskulder och det Amerikanska sociala skyddsnätet gör båda detta (men inte det sociala skyddsnätet i Singapore).
  7. De flesta människor vill att andra skall betala för den offentliga välfärden och statlig resursomfördelning, speciellt omfördelning till dem själva.[17]

I ett examenstal, hållet 2007 återfinns samma sju punkter tillsammans med ytterligare fem:

  • Individer och samhällen måste räkna med att kompromissa.
  • När balans råder i ett spel eller en ekonomi är folk nöjda med sina val. Därför är det svårt för välmenande utomstående att förändra saker, vare sig till det bättre eller till det sämre.
  • Du kommer också svara på incitament. Därför kan du vilja avge vissa löften utan att kunna göra det. Ingen kommer att tro på dessa löften, eftersom de vet att i en annan situation kommer det inte längre ligga i ditt intresse att uppfylla dem. Detta lär oss att, innan vi avlägger det, överväga om vi kan hålla löftet även om grundläggande omständigheter förändras. Så förtjänas förtroende.
  • Stater och väljare svarar också på incitament. Detta gör att stater ibland ställer in betalningsåtaganden på lån och andra löften de har avlagt.
  • Eftersom köpares kunskap och säljares kunskap kumulerar i marknadspriset, är det svårt att förutspå aktievärde, räntenivåer och valutavärde.[18]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ läs online, ludwigbc.com .[källa från Wikidata]
  2. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: EBchecked/topic/1796415/Thomas-J-Sargenttopic/Britannica-Online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Nobel prize for economics awarded to two Americans (på engelska), BBC News Online, 10 oktober 2011, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Thomas Sargent and Christopher Sims win 2011 economics Nobel prize (på engelska), The Daily Telegraph, 10 oktober 2011, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ 2011 economics Nobel prize winners: Thomas Sargent and Christopher Sims (på engelska), The Daily Telegraph, 10 oktober 2011, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c] läs online, profiles.stanford.edu , läst: 28 april 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ Developing materials with new qualities for health, energy & the environment (på engelska), University of Toronto, 15 mars 2013, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Net interest payments on the federal debt: A flawed measure (på engelska), 17 februari 2010, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ Professor Ratings & Grade Distribution Data for Christina Sargent, Koofers (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, www.econometricsociety.org , läst: 6 april 2023.[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, www.nemmers.northwestern.edu , läst: 9 mars 2017.[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, clarivate.com , läst: 23 september 2023.[källa från Wikidata]
  13. ^ Thomas J. Sargent Facts, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 23 februari 2017.[källa från Wikidata]
  14. ^ läs online, www.nasonline.org .[källa från Wikidata]
  15. ^ ”Prize in Economic Sciences”. Nobelprize.org. http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/2011/sargent.html. Läst 10 oktober 2011. 
  16. ^ ”Forskare om förväntningar får ekonomipris”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 11 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111011005008/http://www.dn.se/ekonomi/live-nobelpriset-i-ekonomi. Läst 10 oktober 2011. 
  17. ^ ”Thomas J. Sargent - Banquet Speech”. Nobelprize.org. http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/2011/sargent-speech.html. Läst 11 december 2011. 
  18. ^ ”University of California at Berkeley graduation speech”. Berkeley University of California. http://elsa.berkeley.edu/econ/UC_graduation_speech_2007.pdf. Läst 11 december 2011. [död länk]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne
1969–1975
Frisch, Tinbergen (1969) · Samuelson (1970) · Kuznets (1971) · Hicks, Arrow (1972) · Leontief (1973) · Myrdal, Hayek (1974) · Kantorovitj, Koopmans (1975)
1976–2000
Friedman (1976) · Ohlin, Meade (1977) · Simon (1978) · Schultz, Lewis (1979) · Klein (1980) · Tobin (1981) · Stigler (1982) · Debreu (1983) · Stone (1984) · Modigliani (1985) · Buchanan (1986) · Solow (1987) · Allais (1988) · Haavelmo (1989) · Markowitz, Miller, Sharpe (1990) · Coase (1991) · Becker (1992) · Fogel, North (1993) · Harsanyi, Nash, Selten (1994) · Lucas (1995) · Mirrlees, Vickrey (1996) · Merton, Scholes (1997) · Sen (1998) · Mundell (1999) · Heckman, McFadden (2000)
Från 2000
Akerlof, Spence, Stiglitz (2001) · Kahneman, Smith (2002) · Engle, Granger (2003) · Kydland, Prescott (2004) · Aumann, Schelling (2005) · Phelps (2006) · Hurwicz, Maskin, Myerson (2007) · Krugman (2008) · Ostrom, Williamson (2009) · Diamond, Mortensen, Pissarides (2010) · Sargent, Sims (2011) · Roth, Shapley (2012) · Fama, Hansen, Shiller (2013) · Tirole (2014) · Deaton (2015) · Hart, Holmström (2016) · Thaler (2017) · Nordhaus, Romer (2018) · Banerjee, Duflo, Kremer (2019) · Milgrom, Wilson (2020) · Card, Angrist, Imbens (2021) · Bernanke, Diamond, Dybvig (2022) · Goldin (2023) · Acemoğlu, Johnson, Robinson (2024)
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Thomas_J._Sargent&oldid=55183940”