Hoppa till innehållet

Pristina

Pristina
Huvudstad
Regeringsbyggnaden i Pristina
Regeringsbyggnaden i Pristina
Flagga
Land Kosovo Kosovo
Läge 652
 - koordinater 42°40′N 21°10′Ö / 42.667°N 21.167°Ö / 42.667; 21.167
Area
 - kommun 514,2 km²[1]
Folkmängd
 - centralort 145 149 (31 mars 2011)[2]
 - kommun 207 477 (31 december 2013)[3]
Befolkningstäthet
 - kommun 403 invånare/km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Geonames 786714
Webbplats: http://www.prishtina-komuna.org

Pristina (albanska: Prishtinë i grundform och Prishtina i böjningsform lyssna; serbiska: Приштина, Priština) är huvudstad och största stad i Kosovo. Folkmängden i centralorten är cirka 150 000 invånare, med strax över 200 000 invånare i hela kommunen. Staden har en stor majoritet albaner, vid sidan om mindre grupper såsom turkar, serber, bosniaker, romer med flera. Territoriets interim-regering och UNMIK har sina högkvarter i staden. Staden har även ett universitet samt en internationell flygplats, Pristinas internationella flygplats.

Staden är uppkallad efter en flod, vars namn i sin tur tros komma från serbiska prišt (пришт), som betyder "magsår" eller "tumör", med referens till dess "kokande".[4] Invånarna i staden kallas Prishtinali eller Prishtinas på albanska och Prištinci (Приштинци) eller Prištevci (Приштевци) på serbiska.

I Romarriket fanns en stad som hette Ulpiana som låg cirka 15 kilometer söder om dagens Pristina. Staden förstördes och byggdes återigen upp av den östromerske kejsaren Justinianus I. Efter Roms fall växte Pristina fram på ruinerna av den gamla staden. Eftersom många vägar gick genom staden blev Pristina ett viktigt handelscentrum i sydöstra Europa.

Efter andra världskriget

[redigera | redigera wikitext]

Efter andra världskriget började den albanska befolkningen växa. 1946 blev Kosovo en autonom provins inom Jugoslavien och Pristina blev dess huvudstad. Mellan 1953 och 1999 ökade stadens befolkning från 24 000 till 300 000.[källa behövs] Den största ökningen fanns bland den albanska delen av befolkningen, som mellan 1953 och 1981 ökade från 9 000 till 76 000. Under samma tid ökade den serbiska befolkningen från 8 000 till 21 000.

Före och efter kriget i Kosovo

[redigera | redigera wikitext]

År 1989 tog Slobodan Milošević, då Serbiens president, ifrån Kosovo dess självstyre och upplöste dess parlament. I september 1991 genomförandet av en folkomröstning om Kosovos självständighet. Den organiserades av det upplösta parlamentet. 87 procent av de röstberättigade albanerna gick till valurnorna och 99 procent röstade för självständighet. I maj 1992 hölls ett val. Författaren Ibrahim Rugova valdes till president i Kosovo. Det valdes också ett parlament som försökte bygga upp en parallell administration vid sidan om den serbiska. År 1996 började albanska UÇK anfalla serbiska mål i Kosovo. Pristina var ändå relativt lugnt fram till mars 1999kriget i Kosovo bröt ut och undantagstillstånd infördes. Efter att Nato inledde bombningar av Serbien utbröt massivt våld i staden. Kombinationen av bombningarna och att jugoslaviska styrkor och paramilitärer trakasserade befolkningen gjorde att mellan 100 000 och 120 000 kosovoalbaner var tvungna att lämna Pristina. Natoledda KFOR fick ansvaret som fredsbevarande styrka då FN övertog administrationen av Kosovo 1999.

Sevärdheter i Pristina

[redigera | redigera wikitext]
Namn Beskrivning Bild
New Born Newborn Obelisken invigdes vid Kosovos självständighetsförklaring 17 februari 2008.
UNMIK Högkvarter United Nations Interim Administration Mission i Kosovos Högkvarter
Moder Teresa Boulevard "Moder Teresa"-Boulevarden.

Kulturdepartementet Kulturdepartementet
OSCE-byggnaden OSCE byggnaden
Kosovo museum Museet i Kosovo har en stor samling av arkeologiska och etnologiska artefakter, innefattande den neolitiska gudinnan på tronen, uppgrävd nära Pristina år 1960[5]
City Stadium Hemmaarena för klubben KF Prishtina
  1. ^ Statistical Office of Kosovo; REKOS 2011, Population and Housing Census in Kosovo, Preliminary Results (pdf-fil) Arkiverad 12 november 2011 hämtat från the Wayback Machine. Läst 2 november 2011.
  2. ^ Kosovo Agency of Statistics; Administrative 2011[död länk] Läst 24 april 2015.
  3. ^ Kosovo Agency of Statistics; Estimated Data for 2013 by Municipality (excelfil) Läst 24 april 2015.
  4. ^ ROOM, Adrian: Placenames of the World, Second Edition, McFarland, 2006, page 304. ISBN 0-7864-2248-3
  5. ^ Kosovo contest for state symbols, by Nick Thorpe, BBC, Priština, 4 June 2007. Retrieved on 21 February 2008.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]