Ferrari

	Ferrari S.p.A.
Typ	Publikt aktiebolag; BIT: RACE; NYSE: RACE
Säte	Amsterdam, Nederländerna
Huvudkontor	Maranello, Italien
Nyckelpersoner	John Elkann; Styrelseordförande; Piero Ferrari; Vice styrelseordförande; Benedetto Vigna; VD
Bransch	Biltillverkare
Antal anställda	4 919 – 2022
Historik
Grundat	13 september 1939
Grundare	Enzo Ferrari
Ekonomi
Omsättning	▲ € 5,095 miljarder
Rörelseresultat	▲ € 1,177 miljarder
Vinst efter skatt	▲ € 939,294 miljoner
Tillgångar	▲ € 7,765 miljarder
Eget kapital	▲ € 2,602 miljarder
Struktur
Ägare	2022-12-31:; Exor N.V. – 24,44 %; Piero Ferrari – 10,39 %; Blackrock – 5,69 %; T. Rowe Price – 4,48 %; Övriga aktieägare – 55,00 %
Moderbolag	Ferrari N.V. (2015-10–)
Avdelningar	Scuderia Ferrari
Övrigt
Webbplats	Ferrari.com
Fotnoter	Statistik från 2022 års bokslut.

För andra betydelser, se Ferrari (olika betydelser).

Ferrari S.p.A. (italienska: [ferˈraːri]) är ett italienskt bilmärke grundat av Enzo Ferrari år 1928. Företaget har sedan 1969 ingått i Fiat-koncernen, men blev ett eget bolag den 4 januari 2016 då Ferrari även börsnoterades på Wall Street. Tillverkningen sker i Maranello^[3] nära Modena, Italien.

Historik

Företaget har sitt ursprung i racingstallet Scuderia Ferrari, som mellan 1929 och 1938 byggde och tävlade med Alfa Romeo-vagnar. Ferrariemblemet, Il Cavallino Rampante, är en svart häst på gul bakgrund, med bokstäverna S och F, som står för Scuderia Ferrari, namnet på Ferraris tävlingsstall. På Ferraris tävlingsbilar är emblemet sköldformat, medan det är rektangulärt på de bilar som säljs till allmänheten. Företaget övergick 1940 i Auto Avio Costruzioni Ferrari och 1948 startades ett formel 1-stall med det ursprungliga namnet Scuderia Ferrari.

Ferrari började tillverka sportbilar på 1940-talet för att finansiera tävlingsverksamheten. Bilarna är traditionellt lackerade i en röd färg vid namn rosso corsa som närmast kan översättas till tävlingsrött. På den tiden då racingbilar var lackerade för att markera tävlingsstallets hemland, var italienska bilar alltid lackerade i denna röda färg. Färgen användes på den tiden sällan på de bilar Ferrari sålde till allmänheten, men har blivit väldigt vanlig sedan dess, och har rent av ofta något slarvigt fått beteckningen "Maranelloröd".

Till Sverige importerades den första Ferrarin 1952 av trävaruhandlaren Valdemar Stener i Färila i Hälsingland. Bilen var av modelltypen 166 MM (kallad Barchetta) med chassinummer 0012. Första agenturen i Sverige innehades av Tore Bjurström i Örebro.^[4] Idag är Autoropa Sveriges enda auktoriserade importör och återförsäljare av Ferrari.

Modeller

Mittmonterad motor

V6/V8

1968-74 Dino
- 1968-70 Dino 206GT
- 1970-74 Dino 246GT/GTS
1975-89 208/308/328 GTB/GTS
- 1975-81 308 GTB/GTS
- 1980-82 208 GTB/GTS
- 1981-83 308 GTBi/GTSi
- 1982-86 208 GTB/GTS Turbo
- 1983-85 308 GTB/GTS Qv
- 1985-89 328 GTB/GTS
- 1986-89 GTB/GTS Turbo
1989-95 348
- 1989-93 348 tb/ts
- 1993-95 348 GTB/GTS
- 1993-95 348 Spider
1994-2000 F355
- 1994-99 F355 GTB/GTS
- 1995-99 F355 Spider
- 1997-99 355 F1
1999-2004 360
- 1999-2004 360 Modena/Spider
- 2003-04 360 Challenge Stradale
2004-10 F430
- 2004-10 F430 Berlinetta/Spider^{[förtydliga]}
- 2007-10 F430 Scuderia
2010-15 458 Italia
2015-19 Ferrari 488 GTB
2019- F8 Tributo

2+2

1974-80 208/308 GT/4
- 1974-80 Dino 308 GT/4
- 1975-80 208 GT/4
1981-93 Mondial
- 1981-83 Mondial 8
- 1983-85 Mondial Qv
- 1985-89 Mondial 3.2
- 1989-93 Mondial T

"Boxer-12" (egentligen flat V12)

1972-85 Berlinetta Boxer
- 1972-76 365 GT4 BB
- 1976-81 512 BB
- 1981-85 512 BBi
1985-96 Testarossa
- 1985-91 Testarossa
- 1991-94 512TR
- 1994-96 F512M

Frontmonterad motor

GT

1948-50 166 Inter
1951 195 Inter
1951-53 212 Inter
1951 340 America
1952 342 America
1953-54 250 Europa
1953-54 375 America
1954-64 250
- 1954-56 250 Europa GT
- 1956-58 250 GT Boano/Ellena
- 1956-59 250 GTB Tour de France
- 1957-62 250 GT Cabriolet
- 1958-61 250 GT Coupe Pininfarina
- 1958-63 250 GT California Spyder
- 1959-62 250 GTB SWB
- 1963-64 250 GT Lusso
1955-60 410 Superamerica
1960-64 400 Superamerica
1964-68 275
- 1964-66 275 GTB Coupe
- 1964-66 275 GTS Spider
- 1966-68 275 GTB/4
- 1967 275 GTB/4-S NART
1964-66 500 Superfast
1966-69 330
- 1966-69 330 GTC Coupe
- 1966-69 330 GTS Spider
1966-67 365 California
1969-70 365
- 1969-70 365 GTC Coupe
- 1969-70 365 GTS Spider
1969-1974 Daytona
- 1969-74 365 GTB/4 Coupe
- 1969-74 365 GTS/4 Spider
1996-2006 Maranello
- 1996-2002 550 Maranello Coupe
- 2001-02 550 Barchetta Spider
- 2002-06 575M Maranello Coupe
- 2005-06 575 Superamerica
2007-12 599 GTB Fiorano (V12)
- 2010-12 599 GTO
2009-17 Ferrari California (V8)
2012-17 F12 berlinetta (V12)
- 2015-17 F12 tdf
2017- 812 Superfast (V12)
2018- Portofino (V8)

2+2

1961-63 250 GT 2+2
1963-67 330
- 1963 330 America
- 1964-1967 330 GT 2+2
1967-72 365
- 1967-71 365 GT 2+2
- 1971-72 365 GTC/4
1972-89 365/400/412
- 1972-76 365 GT/4 2+2
- 1976-79 400 A
- 1979-85 400i
- 1985-89 412
1993-2003 456
- 1993-99 456 GT
- 1999-2003 456M GT
2004- 612 Scaglietti

Supersportbilar

1962-64 250 GTO
1984-86 288 GTO
1987-89 F40
1995-97 F50
2002-05 Enzo
2006 FXX
2013 LaFerrari

Hybridbilar

2013 LaFerrari
2020 SF90 Stradale
2021 296 GTB

Fyrhjulsdrivna bilar

2011 FF

Motorsport

Enzo Ferrari startade sin karriär som racerförare för Alfa Romeo i början av 1920-talet. Senare blev han även återförsäljare åt Alfa Romeo i hemstaden Modena. 1929 startade han det egna racingstallet Scuderia Ferrari. Sedan Alfa Romeo lagt ned den egna tävlingsverksamheten 1933 blev Scuderia Ferrari inofficiellt fabriksteam och tog fram tävlingsbilar som Bimotore och Alfetta. När Alfa Romeo återuppväckte sitt eget fabriksstall Alfa Corse 1938 blev Enzo Ferrari stallchef men han lämnade sitt uppdrag redan året därpå.

Ferrari startade tillverkning av maskinutrustning till industrin i Modena under namnet Auto Avio Costruzioni. Hans namn var så förknippat med Alfa Romeo att han förbjöds att bygga bilar under eget namn under fyra år och när han fick en beställning på två bilar till Mille Miglia 1940 kallades dessa Auto Avio Costruzioni 815.

Sportvagnsracing

Ferraris första bil under eget namn, sportvagnen 125 S deltog i sin första tävling den 11 maj 1947. Två veckor senare vann Franco Cortese Ferraris första seger i Roms Grand Prix. Ferrari kom att dominera sportvagns-VM under femtio- och sextiotalet och tog tolv VM-titlar mellan 1953 och 1967. Scuderia Ferrari vann även nio Le Mans-lopp mellan 1949 och 1965, därav sex raka segrar mellan 1960 och 1965.

Efter en turbulent tid för Scuderia Ferrari då framgångarna uteblev gjorde stallet en storsatsning med 312PB säsongen 1973 vilket gav ännu en VM-titel. Eftersom motgångarna även drabbat formel 1-stallet lade Ferrari ned sin sportvagnsverksamhet efter 1973 för att fokusera på formel 1.

Ferrari kom tillbaka till sportvagnsracingen i mitten av 1990-talet med en enhetsserie kallad Ferrari Challenge, som körs med företagets mittmotormodeller. Bilarna används även i internationell GT-racing.

Formel 1

Huvudartikel: Scuderia Ferrari

Scuderia Ferrari missade den första F1-tävlingen i Storbritannien 1950 men sedan dess har stallet tävlat under alla formel 1-säsonger. Fram till 2008 har detta resulterat i 16 konstruktörstitlar och 14 förartitlar.

Se även

Referenser

Noter

^ läs online, corporate.ferrari.com .^{[källa från Wikidata]}
^ ”2022 Annual Report and Form 20-F”. United States Securities and Exchange Commission. 24 februari 2023. https://www.sec.gov/ix?doc=/Archives/edgar/data/0001648416/000164841623000043/race-20221231.htm. Läst 17 juni 2023.
^ I Maranello finns en gata, Via Ferrari, som är uppkallad efter bilmärket.
^ Bilar, semester, picknick och nostalgi, Peter Haventon, Semic, Sundbyberg 2010 ISBN 978-91-552-5591-6, s. 52

Externa länkar

Officiell webbsida

Ferraris sportbilar, från 1950 till 1999. - nästa »
Typ		1950-talet										1960-talet										1970-talet										1980-talet										1990-talet
		0	1	2	3	4	5	6	7	8	9	0	1	2	3	4	5	6	7	8	9	0	1	2	3	4	5	6	7	8	9	0	1	2	3	4	5	6	7	8	9	0	1	2	3	4	5	6	7	8	9
Frontmotor	GT	166	195	212	250 Europa		250 GT									275			330		365
			340	342	375		410 SA					400 SA				500 SF		365 Ca			365 Daytona																											550 Maranello
	2+2												250 GTE		330 Am	330 2+2			365 2+2				365 GTC/4		365 GT/4				400 A			400i					412								456 GT
Mittmotor	V6/V8																			206		246					308 GTB/GTS										328				348					F355
	2+2																									308 GT/4							Mondial
	Boxer																							365 GT4 BB					512 BB				512 BBi					Testarossa					512TR			F512M
Supersportbil														250 GTO																						288 GTO			F40								F50

[2266fff3c92de20e1589d594a175179c8456b67c-1] äs online, corporate.ferrari.com .^{[källa från Wikidata]}

[2] ”2022 Annual Report and Form 20-F”. United States Securities and Exchange Commission. 24 februari 2023. https://www.sec.gov/ix?doc=/Archives/edgar/data/0001648416/000164841623000043/race-20221231.htm. Läst 17 juni 2023.

[3] I Maranello finns en gata, Via Ferrari, som är uppkallad efter bilmärket.

[4] Bilar, semester, picknick och nostalgi, Peter Haventon, Semic, Sundbyberg 2010 ISBN 978-91-552-5591-6, s. 52

[1]

[2]

[3]

[4]