Erland Josephson

Erland Josephson
	Erland Josephson
	Erland Josephson som nybliven Dramatenchef 1965.
Född	Erland Josephson; 15 juni 1923; Kungsholms församling, Stockholms stad
Död	25 februari 2012 (88 år); Adolf Fredriks församling, Stockholms kommun
Nationalitet	Svensk
Andra namn	Buntel Eriksson (författarpseudonym för Erland Josephson och Ingmar Bergman i samarbete)
Yrke/uppdrag	Skådespelare, regissör, författare
År som aktiv	1946–2008
Maka	Kerstin Wahlbom ; (1947–1951; skild) ; Kristina Adolphson; (1959–1989; skild) ; Ulla Åberg; (2000–2012; hans död)
Utmärkelser	Guldbaggen för bästa manliga huvudroll; 1986 Amorosa, Offret ; Hedersguldbaggen; 2003

Erland Josephson, född 15 juni 1923 i Kungsholms församling, Stockholms stad, död 25 februari 2012 i Adolf Fredriks församling, Stockholms kommun,^[1]^[2] var en svensk skådespelare, regissör och författare samt chef för Dramaten 1966–1975.^[3] Han var verksam vid Helsingborgs stadsteater 1945–1949, Göteborgs Stadsteater 1949–1956 och Dramaten från 1956. Han arbetade ofta tillsammans med gode vännen Ingmar Bergman och var under en period svärson till Edvin Adolphson. Josephson har även medverkat i en rad utländska produktioner. Han skrev såväl romaner som lyrik och dramatik. Josephsons sista roll på Dramaten var som Sagoberättaren i Sultanens hemlighet (2005).

Biografi

Erland Josephson föddes i Kungsholms församling^[4] och växte upp på Kammakargatan^[3] på Norrmalm i Stockholm. Han var son till Gunnar Josephson och Maud, ogift Boheman. Fadern ägde och drev Sandbergs bokhandel på Sturegatan.^[5]

Som skådespelare förknippades Josephson ofta med Ingmar Bergman, genom sitt mångåriga samarbete med denne på film och teater alltsedan 1940-talet. Erland Josephson hade ingen skådespelarutbildning, men var verksam vid Stockholms studentteater innan han 1945 anställdes vid Helsingborgs stadsteater.^[5] År 1956 kom han till Dramaten.^[3] Han spelade ofta intellektuella rollfigurer.

På 1970-talet inledde han en internationell filmkarriär med ett antal främst europeiska filmer, oftast av en smalare, mer konstnärligt inriktad karaktär. Han spelade bland annat i Andrej Tarkovskijs Nostalghia (1983) och dennes, på Gotland inspelade, sista film Offret (1986). Detta blev till underlag för Josephsons pjäs En natt i den svenska sommaren.

Han arbetade med ett antal produktioner av författare som Lars Norén och P.O. Enquist på scen och TV/film och skrev och regisserade en del egna filmer, såsom den originella Marmeladupproret (1980).

I Sverige och utomlands filmade han med regissörer som István Szabó, Peter Greenaway, Liliana Cavani, Philip Kaufman, Theo Angelopoulos, Liv Ullmann (vars film Sofie han erhöll flera internationella skådespelarpriser för 1992), Mai Zetterling, Jörn Donner, Lars Molin, Suzanne Osten, Mikael Håfström, Stig Björkman och Unni Straume.

Josephsons parallella yrkesbana som författare inleddes på 1940-talet. Han gav ut diktsamlingar, romaner, noveller, dramatik, bilderböcker och självbiografiska böcker. 1993 och 2007 var han också sommarpratare i Sveriges Radios P1, sistnämnda gången tillsammans med sonen Ludvig. År 1986 fick han en Guldbagge för bästa manliga skådespelare i Offret och Amorösa, och 2004 tilldelades han en Hedersguldbagge för sitt samlade arbete. Ett antal år tidigare tilldelades han även ett hederspris i italienska Rimini. Erland Josephson fick Parkinsons sjukdom 1999 och bidrog till att sprida kunskap om denna sjukdom.^[6]

Familj

Erland Josephson var gift med Kerstin Wahlbom (1922–2014), dotter till skådespelaren Nils Wahlbom, från 1947^[7] till 1951.^[8] Han fick 1951 tvillingsöner i ett förhållande med skådespelaren Annika Tretow (1919–1979).^[9]^[4] Tillsammans med skådespelaren Barbro Larsson fick han 1957 dottern Charlotta Larsson, som även hon är skådespelare. Från 1959^[10] till 1989^[8] var Josephson gift andra gången med skådespelaren Kristina Adolphson. De fick barnen Ludvig och Fanny Josephson, som är verksamma på teaterns respektive filmens område. Från år 2000 och fram till sin död var Josephson gift för tredje gången med dramaturgen Ulla Åberg.

Regissören och teatermannen Ludvig Josephson var bror till Erland Josephsons farfarsfar, och han var även släkt med konstnären Ernst Josephson, diplomaten Erik Boheman samt konsthistorikern och chefen för Dramaten, Ragnar Josephson.

Filmografi, i urval

1946 – Det regnar på vår kärlek
1948 – Eva
1950 – Till glädje
1956 – Sceningång
1957 – Som man bäddar...
1958 – Nära livet
1958 – Ansiktet
1968 – Vargtimmen
1968 – Flickorna
1969 – En passion
1970 – Reservatet
1970 – Röda rummet (TV-serie)
1973 – Viskningar och rop
1973 – Scener ur ett äktenskap (TV-serie)
1975 – Monismanien 1995
1975 – Trollflöjten
1976 – Ansikte mot ansikte (TV-serie)
1977 – Vårbrytning
1977 – Den allvarsamma leken
1977 – Al di là del bene e del male
1978 – Höstsonaten
1978 – En och en
1980 – Marmeladupproret
1980 – Kärleken
1980 – Ett drömspel
1981 – Zéb-un-nisá
1981 – Montenegro eller Pärlor och svin
1982 – Fanny och Alexander
1983 – Nostalghia
1984 – Bakom jalusin
1984 – Efter repetitionen
1984 – Dirty Story
1984 – Bakom jalusin
1985 – De flygande djävlarna
1986 – Amorosa
1986 – Offret
1988 – Varats olidliga lätthet
1988 – Hanussen
1990 – Möte med Venus
1990 – God afton, Herr Wallenberg
1990 – Prosperos böcker
1991 – Oxen
1991 – Rosenbaum (TV-serie)
1991 – Skönheten och odjuret (röst)
1992 – Sofie
1994 – Drömspel
1994 – Dansaren
1995 – Vendetta
1995 – Magisk cirkel
1995 – Pakten
1995 – Som löven i Vallombrosa
1996 – Kristin Lavransdatter
1996 – Odysseus blick
1997 – Larmar och gör sig till
1998 – Den tatuerade änkan
1998 – Från regnormarnas liv
1998 – Ivar Kreuger (TV-serie)
1999 – Magnetisörens femte vinter
2000 – Trolösa
2000 – Ljuset håller mig sällskap
2003 – Saraband (TV-serie)
2004 – Dag och natt
2006 – Wellkåmm to Verona
2006 – Spelar du i kväll?
2007 – Det avlägset hemliga - samtal med Erland Josephson
2007 – Kashmir på kredit (Kortfilm)
2008 – Meeting Andrei Tarkovsky

Filmmanus

1956 – Sceningång
1961 – Lustgården (tillsammans med Ingmar Bergman)
1963 – Sällskapslek
1964 – För att inte tala om alla dessa kvinnor (tillsammans med Ingmar Bergman)
1967 – Stimulantia
1977 – Vårbrytning
1977 – Bröderna
1978 – En och en
1980 – Marmeladupproret

Regi

Teater

Roller

År	Roll	Produktion	Regi	Teater
1940	Antonio	Köpmannen i Venedig William Shakespeare	Ingmar Bergman	Stockholms studentteater^[11]
1942	Oberon	En midsommarnattsdröm William Shakespeare	Ingmar Bergman	Stockholms studentteater^[12]
1943	Professorn	Vem är jag eller När fan ger ett anbud Carl Erik Soya	Ingmar Bergman	Stockholms studentteater^[13]
	Fiskaren	Strax innan man vaknar Bengt Olof Vos	Ingmar Bergman	Stockholms studentteater^[14]
	Boronowsky	Tivolit Ingmar Bergman	Ingmar Bergman	Stockholms studentteater^[15]
1945	Blockchefen	Jacobowsky och översten Franz Werfel	Ingmar Bergman	Helsingborgs stadsteater^[16]
	Sven	Rabies Olle Hedberg	Ingmar Bergman	Helsingborgs stadsteater^[17]
	Pastorn	Ett puzzlespel Kaj Munk	Sture Ericson	Helsingborgs stadsteater
1946	Första kavaljeren	Eklöv och lavendel Seán O'Casey	Lars-Levi Læstadius	Helsingborgs stadsteater
	Valterson	Krigsmans erinran Herbert Grevenius	Sture Ericson	Helsingborgs stadsteater
	Studenten	Den ljusnande tid Alf Henrikson	Lars-Levi Læstadius	Helsingborgs stadsteater
1947	Bernardin Frogg	Lika för lika William Shakespeare	Lars-Levi Læstadius	Helsingborgs stadsteater
	Gårdssångare	Peppar och salt Siegfried Geyer och Paul Frank	Lars-Levi Læstadius	Helsingborgs stadsteater
	Jörgen Stordal	Kranes konditori Cora Sandel	Lars-Levi Læstadius	Helsingborgs stadsteater
	Oscar Nilsson	Melodi på lergök Lars-Levi Læstadius	Lars-Levi Læstadius	Helsingborgs stadsteater
	Richard	Ljuva ungdomstid Eugene O’Neill	Sture Ericson	Helsingborgs stadsteater
	Albert	Höst Bengt Blomgren	Lars-Levi Læstadius	Helsingborgs stadsteater
	Medverkande	Fängslande men flyktigt, revy	Gunnar Ekström Sture Ericson Lars-Levi Læstadius	Helsingborgs stadsteater
1948	Hygum	Efteråt Carl Erik Soya	Lars-Levi Læstadius	Helsingborgs stadsteater
	Artemij Zemljanika	Revisorn Nikolaj Gogol	Lars-Levi Læstadius	Helsingborgs stadsteater
	Hugo	All världens rikedom Jean-Paul Sartre	Lars-Levi Læstadius	Helsingborgs stadsteater
	Medverkande	Titt in på Tittut, revy Rune Moberg och Tylle Herlin	Lars-Levi Læstadius	Helsingborgs stadsteater
1949	Munsjör Loyal	Tartuffe Molière	Lars-Levi Læstadius	Helsingborgs stadsteater
1949	Kit Neilan	Diana går på jakt Terence Rattigan	Gunnar Ekström	Helsingborgs stadsteater
1950	Blinde från Gondar	Guds ord på landet Ramón del Valle-Inclán	Ingmar Bergman	Göteborgs stadsteater^[18]
1959	Henrik, von Bremens dräng	Den politiske kannstöparen Ludvig Holberg	Rune Carlsten	Dramaten/ Folkan
1960	Rosenkrantz	Hamlet William Shakespeare	Alf Sjöberg	Dramaten
	Confessorn	Till Damaskus, del I August Strindberg	Olof Molander	Dramaten
	Mr Mulleady	Gisslan (The Hostage) Brendan Behan	Per-Axel Branner	Dramaten
1961	Salisbury	Kung John (The Life and Death of King John) William Shakespeare	Alf Sjöberg	Dramaten
1963	Pater Riccardo Fontana	Ställföreträdaren Rolf Hochhuth	Stig Torsslow	Dramaten
1963	Gerhard	Sagan Hjalmar Bergman	Ingmar Bergman	Dramaten^[19]
1972	Kammarherre Balle	Vildanden Henrik Ibsen	Ingmar Bergman	Dramaten^[20]
1989	Doktor Rank	Ett dockhem Henrik Ibsen	Ingmar Bergman	Dramaten
1993	Julius	Rummet och tiden Botho Strauss	Ingmar Bergman	Dramaten
1994	Goldberg	Goldbergvariationer George Tabori	Ingmar Bergman	Dramaten
1997	Firs	Körsbärsträdgården Anton Tjechov	Peter Langdal	Dramaten
1998	Pleberio	Celestina Fernando de Rojas	Robert Lepage	Dramaten
2000	Bengtsson	Spöksonaten August Strindberg	Ingmar Bergman	Dramaten
2005	Sagoberättaren	Sultanens hemlighet Tawfiq al-Hakim	Eva Bergman	Dramaten

Regi

År	Produktion	Upphovsmän	Teater
1973	Den dubbla trolösheten La double inconstance	Pierre de Marivaux	Dramaten
1985	Broder Eichmann Bruder Eichmann	Heinar Kipphardt	Dramaten

Bibliografi

Lyrik

1946 – Cirkel
1949 – Lyssnarpost

Prosa (romaner, noveller)

1946 – Spegeln och en portvakt
1947 – Spel med bedrövade artister
1948 – Ensam och fri
1952 – De vuxna barnen
1957 – En berättelse om herr Silberstein
1986 – Loppans kvällsvard
1987 – Kameleonterna
1994 – Gubbröra
2009 – Reskamrater
2010 – Livets mening och andra bekymmer (med Ulf Peter Hallberg)

Självbiografiskt

1989 – Rollen
1990 – Sanningslekar
1991 – Föreställningar
1993 – Självporträtt
1995 – Vita sanningar
1996 – Svarslös

Dramatik

1950 – Kvartett
1952 – Villorna
1953 – Domaredans
1956 – Sällskapslek
1958 – Vår egen park
1959 – Lille Emanuel och hans faster
1960 – Kungen ur leken
1960 – Den sköna Helène
1963 – Benjamin
1963 – Generalskan
1964 – Doktor Meyers sista dagar och Kandidat Nilssons första natt
1964 – Om vi leker
1965 – Dialoger på en avsides ort
1967 – Flimmer
1968 – Journalisten och poeten
1976 – Fladder
1981 – Hans och Greta
1981 – Lejon i övergångsåldern
1984 – En talande tystnad
1984 – En hörsägen
1985 – Janna, Chris och Charlotte
1995 – Magasinet
2002 – En natt i den svenska sommaren
2006 – Blomsterplockarna

Övrigt

1988 – Färgen

Bilderböcker

1987 – Konrad på teatern
1989 – Peter åker traktor
1991 – Konrad på gubbdagis
1993 – Konrad tar semester

Priser och utmärkelser

1957 – Svenska Dagbladets litteraturpris
1960 – Boklotteriets stipendiat

Kommendör av Nordstjärneorden, 16 november 1970.^[21]

Se även

Josephson (släkt)

Referenser

Noter

^ Sveriges dödbok 1830-2020, Sveriges släktforskarförbund
^ ”Erland Josephson död”. Dagens Nyheter. 26 februari 2012. http://www.dn.se/kultur-noje/erland-josephson-dod. Läst 6 juli 2012.
^ [a b c] TT (26 februari 2012). ”Erland Josephson död”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/erland-josephson-dod. Läst 26 februari 2012.
^ [a b] Sveriges befolkning 1970
^ [a b] Atrium förlag - Erland Josephson
^ Parkinsonfonden, minnesord om Erland Josephson och hans insatser för uppmärksamhet omkring sjukdomen
^ Stockholms stadsarkiv, Matteus kyrkoarkiv, volym E I a:49 (lysningsbok 1947), nr 411
^ [a b] Sveriges befolkning 1990
^ Strömberg, Niklas (23 juli 2007). ”"Det är svårt att tala om"”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article11144616.ab. Läst 26 februari 2012.
^ Stockholms stadsarkiv, Kungsholms kyrkoarkiv, volym E I:59 (lysnings- och vigselbok 1957–1961), s 89
^ ”Köpmannen i Venedig”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/k%C3%B6pmannen-i-venedig. Läst 16 oktober 2015.
^ ”En midsommarnattsdröm”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/en-midsommarnattsdröm-0. Läst 16 oktober 2015.
^ ”Vem är jag eller När fan ger ett anbud”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/vem-är-jag-eller-när-fan-ger-ett-anbud. Läst 16 oktober 2015.
^ ”Strax innan man vaknar”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/strax-innan-man-vaknar. Läst 16 oktober 2015.
^ ”Tivolit”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tivolit. Läst 16 oktober 2015.
^ ”Jacobowsky och översten”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/jacobowsky-och-översten. Läst 16 oktober 2015.
^ ”Rabies”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/rabies-0. Läst 16 oktober 2015.
^ ”Guds ord på landet”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/guds-ord-på-landet. Läst 17 oktober 2015.
^ ”Sagan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/sagan-1. Läst 20 oktober 2015.
^ ”Vildanden”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/vildanden. Läst 14 oktober 2015.
^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 14 (1970–1979), p. 221, digital avbildning.

Webbkällor

Josephson, Erland, Vem är det, s569, 1993

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Erland Josephson.
Bilder & media
Erland Josephson på Svensk Filmdatabas
Erland Josephson i Dramatens rollbok
Erland Josephson i Libris
Erland Josephson på Stiftelsen Ingmar Bergmans hemsida.

[1] Sveriges dödbok 1830-2020, Sveriges släktforskarförbund

[DN-2] ”Erland Josephson död”. Dagens Nyheter. 26 februari 2012. http://www.dn.se/kultur-noje/erland-josephson-dod. Läst 6 juli 2012.

[SVD-3] [a b c] TT (26 februari 2012). ”Erland Josephson död”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/erland-josephson-dod. Läst 26 februari 2012.

[bef70-4] [a b] Sveriges befolkning 1970

[atrium-5] [a b] Atrium förlag - Erland Josephson

[6] Parkinsonfonden, minnesord om Erland Josephson och hans insatser för uppmärksamhet omkring sjukdomen

[7] Stockholms stadsarkiv, Matteus kyrkoarkiv, volym E I a:49 (lysningsbok 1947), nr 411

[bef90-8] [a b] Sveriges befolkning 1990

[9] Strömberg, Niklas (23 juli 2007). ”"Det är svårt att tala om"”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article11144616.ab. Läst 26 februari 2012.

[10] Stockholms stadsarkiv, Kungsholms kyrkoarkiv, volym E I:59 (lysnings- och vigselbok 1957–1961), s 89

[11] ”Köpmannen i Venedig”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/k%C3%B6pmannen-i-venedig. Läst 16 oktober 2015.

[12] ”En midsommarnattsdröm”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/en-midsommarnattsdröm-0. Läst 16 oktober 2015.

[13] ”Vem är jag eller När fan ger ett anbud”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/vem-är-jag-eller-när-fan-ger-ett-anbud. Läst 16 oktober 2015.

[14] ”Strax innan man vaknar”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/strax-innan-man-vaknar. Läst 16 oktober 2015.

[15] ”Tivolit”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tivolit. Läst 16 oktober 2015.

[16] ”Jacobowsky och översten”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/jacobowsky-och-översten. Läst 16 oktober 2015.

[17] ”Rabies”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/rabies-0. Läst 16 oktober 2015.

[18] ”Guds ord på landet”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/guds-ord-på-landet. Läst 17 oktober 2015.

[19] ”Sagan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/sagan-1. Läst 20 oktober 2015.

[20] ”Vildanden”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/vildanden. Läst 14 oktober 2015.

[21] Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 14 (1970–1979), p. 221, digital avbildning.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]