Visa källa för Nyår

{{För|romanen|Nyår (roman)|dikten av Esaias Tegnér|Nyåret (dikt)}}
{{Fler källor|datum=2014-01}}
{{Global|Otydligt med vilka länder text rör, exempelvis statistiken med skador.|månad=2024-05}}
{{Faktamall högtid
|titel = Nyår
|bild = [[Fil:Bratislava New Year Fireworks.jpg|200px]]
|bildtext = Nyår firas ofta med fyrverkerier, som här i [[Bratislava]] i [[Slovakien]] 2005.
|typ = [[Helgdag]]
|datum = [[31 december]]/[[1 januari]] ([[Gregorianska kalendern]])
|geografi och firare = [[Världen|Hela världen]]
|period = Gammal tradition
|anledning = Nytt [[år]]
|traditioner = [[Fyrverkerier]] och [[smällare]]<br>[[Fest|Nyårsfester]]<br>[[Nyårslöfte]]n
|allmän helgdag = Många länder
|allmän flaggdag = Många länder
|andra namn =
|tidigare namn =
}}
'''Nyår''' är en traditionell [[högtid]], som firas vid övergång till ett nytt [[kalenderår]]. Enligt den [[gregorianska kalendern]] firas nyåret under natten mellan den [[31 december]] och den [[1 januari]].

I världens olika länder, [[kultur]]er och [[religion]]er finns ett antal olika kalendrar. Nyårsdagen är ofta en [[helgdag]], och i Sverige är den en röd dag.

Ofta har man stora [[festival]]er som pågår under flera dagar före och efter själva nyåret. Nyåret kan förläggas till en tid på grund av årets rytm, till exempel nära midvinter eller till [[vårdagjämningen]] 20–21 mars i form av fester som välkomnar våren, det kan också anknyta till en strikt tolvmånadskalender (som i den muslimska kalendern) eller ha en rent religiös anknytning.

== Modernt västerländskt nyårsfirande ==
{{Källor avsnitt|datum=2015-08}}
[[Fil:McCutcheonNY1905.jpg|miniatyr|Baby Nyår 1905 jagar gamla 1904 in i historieböckerna i denna skämtteckning av [[John T. McCutcheon]].]]
Nyår firas i större delen av västvärlden och i andra länder som har tagit till sig den [[gregorianska kalendern]] natten mellan ''[[nyårsafton]]'' den [[31 december]] och ''[[nyårsdagen]]'' den [[1 januari]]. Klockslaget tjugofyra den natten (tolvslaget, nyårsslaget) betraktas som övergången från det gamla året till det nya. Nyårsdagen är i många länder [[helgdag]] och [[flaggdag]].

Medan [[jul]]en är en högtid som många firar med [[familj]]en är det vanligare att man på nyårsafton har fest eller middag tillsammans med vänner. Denna fest eller middag är ofta något exklusivare än vanligt, och många är [[finkläder|finklädda]].

Strax innan tolvslaget går festdeltagarna ofta ut till någon plats där man kan avlossa egna [[fyrverkeri]]er eller titta på andras, eller så ställer man sig vid fönstret eller på balkongen för att se fyrverkerierna. Det är också vanligt att ha med sig [[champagne]] som ska öppnas och drickas precis på tolvslaget. Minuten innan tolvslaget räknar man ned (på offentliga platser kan man titta på någon klocka som är synlig för alla) och på tolvslaget ropar man "Gott nytt år!", öppnar champagnen och skålar. Det är också vanligt att [[fartyg]] som ligger i hamn signalerar precis på tolvslaget. När fyrverkerierna ebbar ut och champagnen är slut, vilket brukar äga rum 10–15 minuter efter tolvslaget, brukar man dra sig tillbaka till festlokalen för att fortsätta att umgås ytterligare ett par timmar, ofta med musik och dans.

En annan tradition är '''nyårspussen'''; i samband med tolvslaget [[Kyss|pussar]] man en eller flera av de andra festdeltagarna på kinden eller munnen och önskar varandra ett gott nytt år. Om man i något avseende vill bättra sig under det kommande året kan man avge ett [[nyårslöfte]]. Ett nyårslöfte brukar handla om att man ska börja göra något (till exempel träna eller lära sig ett nytt språk) eller sluta göra något (exempelvis röka).

=== Fyrverkerier ===
Traditionellt skjuter man iväg sina första fyrverkerier omedelbart ''efter'' nyårsslaget, för att fira att ett nytt år har inträtt. På senare år har dock bruket förändrats, och många skjuter av fyrverkerier redan på nyårsaftonens kväll, för att fira att det gamla året går mot sitt slut. Det innebär att det numera ofta syns fyrverkerier både före och efter tolvslaget.

I Tyskland kallas nyårsfyrverkeriet ''Silvesterfeuerwerk'', 'Sylvesterfyrverkeri', eftersom Silvester har [[namnsdag]] på nyårsafton enligt den tyska almanackan (i den svenska almanackan också, men på svenska stavas namnet Sylvester).

Större delen av de [[fyrverkeri]]er som säljs till privatpersoner i Sverige används under nyårsnatten. Fyrverkerier kräver egentligen polistillstånd, men vid tillfällen när man kan förvänta sig fyrverkerier (till exempel nyår, [[påsk]] och [[valborgsmässoafton]]) behövs vanligtvis inget tillstånd, såvida det inte innebär risk för skada eller utgör en avsevärd störning. Det händer ibland att någon skadar sig i samband med avlossande av fyrverkerier; ofta beror detta på att alkohol varit inblandat och på att säkerhetsföreskrifter ignoreras.

Varje år är det omkring 300 personer som uppsöker akuten på grund av skador av fyrverkerier. Fyrverkerier som går fel kan också orsaka [[Brand|eldsvådor]], och det händer att [[brandkår]]en får rycka ut precis efter tolvslaget.

=== Nyårstraditioner i svenska medier ===
Strax före tolvslaget reciteras delar av (eller hela, som nyårsaftonen 2019) [[Edvard Fredin]]s översättning av [[Alfred Tennyson]]s dikt ''[[Nyårsklockan]]'' på Sollidenscenen på [[Skansen]], något som gjorts sedan [[1895]]. Åren 1934–1955 sändes recitationen också i radio, och sedan år 1977 har den televiserats av [[Sveriges Television|SVT]]. Recitatörer har genom åren bland andra varit [[Anders de Wahl]], [[Georg Rydeberg]], [[Jarl Kulle]], [[Margaretha Krook]] och [[Jan Malmsjö]]. 

Andra tv-program förknippade med nyår är årskavalkader med uppskattade klipp från det gångna årets tv-händelser, ''[[Grevinnan och betjänten]]'' som sänds på kvällen den 31 december, ''[[Ivanhoe (film, 1982)|Ivanhoe]]'' som sänds på eftermiddagen den 1 januari (tidigare på SVT, numera på [[TV3]]) och en [[Nyårskonserten från Wien|nyårskonsert]] framförd av [[Wienerfilharmonikerna]]. Backhoppningstävlingen Fyrskansturnén ([[tysk-österrikiska backhopparveckan]]) från [[Garmisch-Partenkirchen]], återkom [[2012]] i SVT efter några års uppehåll.

I [[Sveriges Radio]] ringer [[Kyrkklockor|klockorna]] i landets 16 [[domkyrkor]] in det nya året, en samsändning mellan P1 och P2.

==Äldre traditioner==
=== Forntida firande i Norden ===
Under vikingatiden sammanföll nyår med [[midvinterblot]]et eller, som det också kallades, julblotet. Exakt när på året detta hölls är man i våra dagar oense om.

Mycket av det dåtida firandet kom att integreras i det kristna julfirandet, när Sverige hade blivit ett kristet land. Själva ordet "jul" är förkristet och överlevde i de nordiska språken. Det kommer ur urgermanska *jehwla som betydde firande/fest. 

Det var redan då sed att avge nyårslöfte. Detta kunde ske på två sätt. Det ena var att tömma [[bragebägare]], det andra var att svära vid en [[Galt (svindjur)|galt]]s borst.

===Antik romersk tradition===
Enligt den [[romerska kalendern]] började året 1 mars. När sedan den [[julianska kalendern]] infördes under [[Julius Caesar]] 45 f.Kr. blev 1 januari officiellt nyårsdag i det romerska riket. Förflyttningen från 1 mars till 1 januari hade administrativa anledningar. [[Romarna]] offrade på nyårsdagen till [[Janus]] och betraktade dagen som en ''dies faustus'' ("lycklig dag"), på vilken man gärna företog sig viktiga handlingar. Man uppvaktade med lyckönskningar, i synnerhet hos magistratspersonerna, samt växlade skänker, såsom förgyllda [[dadlar]] och [[fikon]], senare små kopparmynt. Särskilt var det klientens skyldighet att tillställa sin [[Patronus|patron]] en gåva (''strena''), och [[kejsare|kejsarna]] fordrade en dylik tribut av alla [[Rom]]s invånare. Detta bruk att ge nyårsgåvor (fr. ''étrennes'', av det nyssnämnda ''strena'') har bibehållit sig i [[Frankrike]] och [[Belgien]], och bruket av nyårsönskningar är allmänt i hela den civiliserade världen.

===Äldre kristen tradition===
De [[Kristendom|kristna kyrkorna]] firade nyår på varierande tider, ofta på [[juldagen]] den [[25 december]] eller på [[Jungfru Marie bebådelsedag]], i [[Bysans]] och [[Ryssland]] 1 september. Nyårsdagen firades med allvarlig botpredikan, som protest mot de [[hednisk]]a utsvävningarna på denna dag. 25 december firades som svensk nyårsdag ända fram till 1500-talet<ref name=nm/>.

Efter julfestens uppkomst på [[500-talet]] blev 1 januari helt naturligt denna fests "åttondedag" samt firades till minne av [[Jesus|Jesu]] [[Manlig omskärelse|omskärelse]] och namngivning, med användande av Luk. 2:21 som text. Denna är också den [[svenska kyrkan]]s gamla [[evangelieläsning|evangelietext]] för nyårsdagen. Av de nya högmässotexterna för denna dag tar den 2:a årgången särskild hänsyn till årsskiftets betydelse. Det var först under högmedeltiden som 1 januari åter slog igenom som nyårsdag, dock inte överallt ens i [[Västeuropa]]. Senare fixerades dock nyårsdagen i och med införandet av den [[gregorianska kalendern]].

En del gamla kalendarier kallar 1 januari ''omskärelsefest'', eftersom kyrkan på den dagen firade minnet av Jesu [[Manlig omskärelse|omskärelse]] och namngivning.

==Nyår i olika kulturer==
===Judisk tradition===
[[Judendom|Judarna]] firade alla nymånadsdagar som religiösa [[högtidsdag]]ar, men i synnerhet den första dagen i månaden Tischri (september-oktober). Med denna dag, som infaller i september, börjar ännu judarnas borgerliga år, men deras religiösa år börjar med månaden [[Nisan]] (i april). Judarna firar nyårsfesten den första Tischri, under två dagar och ännu bibehålls vid detta tillfälle en gammal ceremoni med basunskall på vädurshorn ([[shofar]]), därav namnet basunfesten. Men det vanligaste namnet är [[Rosh hashana|Rosh Hashanah]] ([[hebreiska]]: "årets huvud/början").

===Assyrisk tradition===
Det [[Assyrier/syrianer|assyriska folket]] firar sin nyårsdag, kallad [[Kha b-Nisan|Kha-b-Nisan]], den 1 april. Firandet pågår i flera dagar och inkluderar assyrisk mat, sång och dans. Det är väldigt vanligt att människor bär assyriska nationaldräkter under firandets dagar. Denna dräkt är oftast färgglad och inkluderar en manlig och kvinnlig huvudbonad med fjädrar.

===Kinesisk tradition===
Det [[Kinesiskt nyår|kinesiska nyåret]] infaller vid en [[nymåne]] mellan [[20 januari]] och [[19 februari]]. Det är tradition att man skall fira nyåret tillsammans med sin familj, varför det är den helg med flest inrikesresor inom Kina under året.

===Iransk tradition===
De [[iranska språk|iransktalande folken]], såsom perser, vissa afghanska folk, kurder med flera, firar nyår vid [[vårdagjämningen]], cirka 21 mars.<ref>[http://www.svt.se/nyheter/nyar-tradition-och-festligheter "Nyår - tradition och festligheter".] Svt.se. Läst 5 januari 2014.</ref> Detta kallas [[Nouruz]] eller [[Newroz]]<ref>[http://www.ne.se/kurdiska-riksförbundet "Kurdiska riksförbundet".] NE.se. Läst 5 januari 2014.</ref>.

===Sovjetisk och post-sovjetisk tradition===
[[Fil:New year in Kiev1.jpg|miniatyr|Nyårsgran och fyrverkeri i [[Kiev]], [[Ukraina]] 2009]]
I de föra detta [[sovjetrepublik]]erna är det sedan [[Sovjetunionen|sovjettiden]] nyåret som är "den stora festen", firandet var under sovjettiden [[ateism|ateistiskt]] och inte knutet till någon [[religion]]. Många traditioner som i exempelvis [[Sverige]] förknippas med julen, hör i dessa länder hemma på nyår. Man klär sina julgranar till den 31 december, och det är också den här dagen som man delar klapparna.<ref name="julenstraditioner.se">[http://www.julenstraditioner.se/utomlands/ryssland/ Jultraditioner i Ryssland och Ukraina] {{Wayback|url=http://www.julenstraditioner.se/utomlands/ryssland/ |date=20151009132343 }}</ref> Man dricker även [[Sovetskoje šampanskoje|champagne]] och skjuter [[Fyrverkeri|raketer]]. Efter [[Ryska revolutionen|revolutionen 1917]] avskaffades det kristna julfirandet och med det även [[Farbror Frost]], officiellt från [[1929]]. Men från [[1936]] infördes istället nyårsfirande med [[julgran|nyårsgran]], Farbror Frost, hans barnbarn [[Snöflickan]] och nyårspresenter istället för [[julklapp]]ar. Farbror Frost har sitt ursprung i [[slavisk mytologi]], men har påverkats av den angloamerikanska [[Santa Claus]]. Han är således den [[östslaviska]] motsvarigheten till [[jultomten]]. Det finns en gammal tradition från före revolutionen att [[dop|gudbarn]]en den här dagen besöker sina [[fadder|faddrar]] och där bjuds på [[Kutja]] och [[te]] och får pengar och [[godis]].

===Finsk och [[Finlandssvenskar|finlandssvensk]] tradition===

I [[Finland]] var nyåret fram till senare hälften av 1900-talet en integrerad del av julperioden.  Både på nyåret och [[Trettondedag jul|trettondagen]] upprepades många av julens traditioner, bl.a. åt man julmat, illuminerade med facklor och ljus och utväxlade gåvor. Årsskiftet gav upphov till [[folktro]] och försök att förutse hur livet, skörden, anställningen skulle gestalta sig följande år eller om döden skulle besöka familjen. Framför allt ungdomar idkade gärna [[Spådomskonst|spådom]]. Att stöpa nyårslyckor i tenn är typiskt för nyårsfirandet i Finland. Stöpslevar kan köpas överallt före nyår. Allmänna tolkningar av det stelnade tennet är att skrovlighet betyder lycka, en båt en resa, en blomma bröllop eller förlovning. Nyårslyckor som innehåller [[Blyförgiftning|bly]] förbjöds av miljöskäl 2018 och det är oklart om seden kommer att fortleva. Fenomenet att utfärda ett nyårslöfte finns det belägg på i finländsk tidningspress redan på 1880-talet. Idén med nyårslöften var främst en borgerlig tradition och nämndes t.ex. i barntidningar vid sekelskiftet 1900. Både det svensk- och finskspråkiga borgerskapets barn uppmanades att fundera på lämpliga löften. I folklig miljö blev seden allmän först efter [[andra världskriget]].<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=Bergman|förnamn=Anne|titel=Stora finlandssvenska festboken|datum=|hämtdatum=|år=2020|sid=107-115|medförfattare=Ekrem, Carola|serie=Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland nr 833|utgivare=Svenska litteratursällskapet i Finland och Appell förlag|utgivningsort=Helsingfors och Stockholm}}</ref>

[[Fyrverkeri]] vid nyåret hör 1900-talet till. Då etablerades också ett offentligt firande i föreningar och församlingars regi samt utomhusprogram vid rådhus och på torg. Men först efter [[andra världskriget]] blev nyårsaftonen en festkväll för hela befolkningen.<ref name=":0" />

På nyårsdagen håller bl.a. kommundirektörer, försvarsministern och biskopen för det svenskspråkiga [[Borgå stift]] mottagningar för inbjudna gäster. Under självständighetstiden har presidentens nyårstal varit ett viktigt inslag. Sedan 1960-talet har presidentens tal, [[nyårskonserten från Wien]] och backhoppningstävlingen i [[Garmisch-Partenkirchen]] hört till standardprogrammen på TV.<ref name=":0" />

==Referenser==
===Noter===
<references>
<ref name=nm>[http://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/nyarsafton "Nyårsafton".] Nordiskamuseet.se. Läst 5 januari 2014.</ref>
</references>
=== Källor ===
*Britt-Marie Näsström, ''Blot'', 2002.

== Externa länkar ==
*[http://www.interfaithcalendar.org/ Interfaith Calendar]
*[http://www.holidays.net/index2.htm Holidays on Net]
* {{commonscat WD}}

{{Svenska högtider och helgdagar}}
{{nyår}}

[[Kategori:Nyår| ]]
[[Kategori:December]]
[[Kategori:Januari]]
[[Kategori:Högtider]]