| dbo:abstract
|
- آرنه هولمغرين (بالسويدية: Arne Holmgren) هو عالم كيمياء حيوية سويدي، ولد في 21 ديسمبر 1940. (ar)
- Arne Holmgren (21 December 1940 — 6 January 2020) was a Swedish biochemist known as a redox pioneer. He studied medicine at Uppsala University in 1962 and became a medical student. He received his Ph.D. in 1968 from the Karolinska Institute (KI) where he became associate professor in 1969, and became a certified doctor in 1974. In the years 1970-1973, Holmgren was a senior lecturer in medical chemistry and 1973-1982 a research lecturer and assistant professor of medical chemistry. He was appointed professor of medical protein chemistry and enzymology at KI in 1983, and in 1991 professor of biochemistry and director of the Department of Biochemistry at the Medical Nobel Institute, KI. Holmgren's research pioneered the structure and function of thioredoxin and thioredoxin reductase and discovered glutaredoxins. His investigations clarified basic sulphur and selenium-dependent redox mechanisms crucial for DNA synthesis, defence against oxidative stress and redox signalling in all living cells from bacteria to nerve cells. His work remains of particular importance for cancer research and the treatment of infectious diseases and inflammation. Holmgren was elected in 1991 as a member of the Academy of Sciences and became a member of the Nobel Assembly at the Karolinska Institutet. He was awarded several scientific prizes, including the Thé Svedberg Prize 1979, the Eric K Fernström Prize for Young Researchers at KI 1980, the Eric K Fernström Nordic Prize in Medical Research from Lund University in 1997 for "his pioneering studies of redoxin enzymes of central importance to the cell and life functions ". In 2006, he received the Abraham Spector Prize, Columbia University, New York and the Science and Humanity Prize from The Oxygen Club of California, Santa Barbara. Holmgren became Doctor Honoris causa at the University of Nancy, France in 2009. (en)
- Arne Holmgren, född 21 december 1940, död 6 januari 2020, var en svensk biokemist. Holmgren studerade medicin vid Uppsala universitet och blev 1962 medicine kandidat. Han disputerade 1968 vid Karolinska Institutet (KI) där han blev docent 1969 samt med. lic. och legitimerad läkare 1974. Åren 1970-1973 var Holmgren universitetslektor i medicinsk kemi och 1973-1982 forskardocent samt biträdande professor i medicinsk kemi. Han utnämndes 1983 till professor i medicinsk proteinkemi och enzymologi vid KI och 1991 till professor i biokemi samt föreståndare för Biokemiska institutionen på Medicinska Nobelinstitutet, KI. Holmgren har med sin forskning gjort pionjärinatser rörande struktur och funktion för thioredoxin och thioredoxin reduktas samt upptäckt glutaredoxiner och klarlagt basala svavel och selenberoende redox mekanismer avgörande för DNA-syntes, försvar mot oxidativ stress samt redox signalering i alla levande celler från bakterier till nervceller. Hans arbeten har särskild betydelse för cancerforskning samt behandling av infektionssjukdomar och inflammation. Holmgren invaldes 1991 som ledamot av Vetenskapsakademien och blev ledamot i Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet. Han har tilldelats ett flertal vetenskapliga priser inklusive, Thé Svedbergpriset 1979, Eric K Fernströms pris för yngre forskare vid KI 1980, Eric K Fernströms Nordiska pris i medicinsk forskning från Lunds universitet 1997 för "sina banbrytande studier av redoxiner- enzymer av central betydelse för cellens livsfunktioner". 2006 erhöll han Abraham Spector Prize, Columbia University, New York och the Science and Humanity Prize from The Oxygen Club of California, Santa Barbara. Holmgren blev Doctor Honoris causa vid University of Nancy, Frankrike år 2009. (sv)
|
