Astrid, Pippi och hela v�rldens lilla f�stm�

Astrid Lindgren 100 �r

Ur Kapten Stofil nr 27-28


Vad har Pippi L�ngstrump gemensamt med stumfilmsstj�rnan Mary Pickford?
Vi vet att film var en viktig inspirationsk�lla f�r Astrid Lindgren, och att hon som barn flitigt bes�kte Vimmerbys tv� biografer. D�r visades ofta filmer med Pickford � hon som i reklamen kallades �hela v�rldens lilla f�stm��. I tv� av Mary Pickfords filmer finns detaljer som kan ha givit Astrid Lindgren impulser till ber�ttelserna om Pippi L�ngstrump. I den f�rsta filmen spelar Pickford en liten flicka i brokiga kl�der som bor ensam med en stor h�st, i den andra knyter hon fast borstar p� f�tterna n�r hon ska skura golvet.

�I utkanten av den lilla, lilla staden l�g en gammal f�rfallen tr�dg�rd. I tr�dg�rden l�g ett gammalt hus, och i huset bodde Pippi L�ngstrump. Hon var nio �r och hon bodde d�r alldeles ensam.�

S� b�rjar den f�rsta boken om Pippi L�ngstrump, som utkom i november 1945. Vid det laget hade Astrid Lindgren levt med �v�rldens starkaste flicka� i fyra �rs tid. Hur Pippi kom till �r en v�lk�nd historia, som Astrid Lindgren fick ber�tta s� m�nga g�nger att hon till slut bara suckade uppgivet n�r den kom p� tal:

1941 l�g Astrid Lindgrens sju�riga dotter Karin sjuk i lunginflammation. En kv�ll vid s�ngkanten, n�r mamma Astrid var utt�md p� sagor, sade Karin pl�tsligt: �Ber�tta om Pippi L�ngstrump!�. I st�llet f�r att fr�ga Karin vem det var, som de flesta f�r�ldrar skulle ha gjort, b�rjade Astrid Lindgren genast ber�tta om den ensamma flickan i det stora huset, och alla hennes s�llsamma �ventyr. Under n�gra �r underh�ll hon sedan Karin och hennes lekkamrater med Pippi-historier, innan hon 1944 samlade ber�ttelserna i en bok, som hon gav sin dotter i 10-�rspresent. P� omslaget hade f�rfattaren sj�lv ritat den f�rsta bilden av Pippi L�ngstrump, komplett med utst�ende fl�tor, olikf�rgade strumpor och f�r stora skor.

I motsats till vad m�nga tror blev Pippi L�ngstrump en omedelbar succ�, b�de hos kritiker och l�sare. En profetiskt lagd recensent gick s� l�ngt som att utn�mna den till ��rhundradets barnbok�. Det var f�rst i augusti f�ljande �r som den ber�mda Pippi-fejden br�t ut. D� publicerade Aftonbladet en artikel, d�r John Landquist gick till rasande angrepp p� boken. Han beskrev den som �n�got obehagligt, som krafsar p� sj�len�, och uttryckte farh�gor f�r att barnen skulle b�rja ta efter Pippis livsfarliga p�hitt. I dag kan vi le �t uppst�ndelsen, men ekon av Pippi-fejden har faktiskt h�rts �nda in i v�ra dagar. P� 70-talet h�vdade v�nsterradikala litteraturkritiker att Pippis individualism var en politiskt verkningsl�s revolt �innanf�r det givna samh�llet�, 1980 varnade Barnfilmr�det f�r de f�rnedrande och oj�mlika Pippi-filmerna, och lagom till 50-�rsjubil�et 1995 publicerade Svenska Dagbladet en debattartikel d�r Pippi h�lls ansvarig f�r v�r tids sj�lvupptagenhet, h�nsynsl�shet och brist p� respekt.

Pippis kritiker m� ha olika utg�ngspunkter, men den moralistiska tonen f�renar dem, liksom det faktum att de talar f�r d�va �ron. Inte ens p� 40-talet f�rm�dde de samla n�gon bred opinion mot Pippis f�rd�rvliga inflytande. Paradoxalt nog �r det den ensamma lilla flickan med sitt avvikande beteende, som vunnit folkets k�rlek, inte de bekymrade samh�llsmedborgare, som p�st�r sig f�rsvara ansvar och gemenskap.

INSPIRATIONSK�LLOR

Astrid Lindgren var en omvittnat receptiv person, som kunde bevara repliker, m�nniskor och h�ndelser i sitt minne, f�r att l�ngt senare anv�nda dem i sitt f�rfattarskap. N�r hon som ung reporter p� Wimmerby Tidning bes�kte Ellen Key i hennes hus vid V�ttern, fick hon syn p� ett Thorild-citat ovanf�r d�rren � �Denna dagen ett lif� � som blev den filosofiske farbror Melkers motto i Vi p� Saltkr�kan. Rumpnissarnas mantra �voffor g�r di p� dette viset� kommer ursprungligen fr�n en psykisk sjuk kvinna, som Astrid Lindgren i sin ungdom hade tr�ffat p� ett fattighus.

S�kert finns det m�nga fler exempel, som vi inte k�nner till. I sin bok Rebellen fr�n Vimmerby �terger journalisten Jens Fellke ett par nyhetsnotiser ur Wimmerby Tidning, som mycket v�l kan ha inspirerat f�rfattaren: �Fem�ringen hade ej hissats upp p� en st�ng av lekkamraterna� (Emil och Ida?), �Tvenne br�der innebr�nda vid eldsv�da� (Br�derna Lejonhj�rta?).

�r 2002 publicerade Joakim Langer och H�lena Regius ett uppm�rksammat reportage om den sannolika f�rebilden till Pippi L�ngstrumps pappa, kungen p� Kurrekurredutt�n. Det var den svenske sj�mannen Carl Pettersson, som 1904 led skeppsbrott p� Nya Guinea, och i starkt romantiserade tidningsreportage p� 20- och 30-talet beskrevs som �negerprins� och �plantagekung�. Kanske var det denna Dagens Nyheter-artikel fr�n 1922 som satte Astrid Lindgrens fantasi i r�relse:

Hans namn �r Carl Pettersson med hemortsr�tt p� Fisher Island, tillh�rande det gamla tyska Guinea, som numera ligger under australiskt protektorat. Och d�r har han nu levat och haft sin verksamhet i sjutton l�nga �r, d�r har han �ktat en m�ktig h�vdings sk�na dotter och f�rv�rvat sig en position som g�r honom till herre och styresman �ver den lilla �ns trehundra svartingar, vilka obetingat foga sig efter hr prins Petterssons vilja och befallningar.

Vid sidan av litter�ra influenser � Mark Twains Huckleberry Finn (1884) var en av Astrid Lindgrens favoritromaner � spelade filmen en viktig roll f�r f�rfattarskapet. I sin doktorsavhandling om Pippi L�ngstrump framh�ller Ulla Lundquist Astrid Lindgrens livsl�nga intresse f�r film, i synnerhet filmfarser, och drar paralleller mellan slapstickfilmer och n�gra scener i Pippi L�ngstrump: pannkaksbaket, Dunder-Karlsson och Blom, djupdykningen i gr�ddt�rtan, med mer. �ven Vivi Edstr�m betonar Astrid Lindgrens f�rtjusning i filmkomedi, och konstaterar att filmen �har betytt mer f�r hennes skrivande �n som �nnu �r utrett� (R�ster om Astrid Lindgren).

Det var d�rf�r med stor entusiasm som Astrid Lindgren arbetade med filmatiseringar av sina verk. Hon var noga med att sj�lv skriva manus till filmerna, eftersom samarbetet med filmindustrin inte hade b�rjat s� bra. Det var framf�r allt det f�rsta f�rs�ket att g�ra film av Pippi L�ngstrump som uppr�rt f�rfattaren. I den s�llan visade Pippi L�ngstrump (1949) spelas titelrollen av en vuxen sk�despelerska, 26-�riga Viveca Serlachius, som hade gjort samma roll p� Oscarsteatern �ret innan. Resultatet �r bitvis absurt. Eftersom Tommy och Annika spelas av barn, antar den vuxna Pippi karakt�ren av en infantil fritidspedagog, eller snarare en f�rslagen ungdomsligist, som kl�tt ut sig till barn f�r att komma undan med sin gangsterverksamhet. Filmen har inte heller n�gon riktig sagokarakt�r. Milj�n �r helt realistisk, och rent allm�nt ser filmen ut som vilken svensk 40-talskomedi som helst, vilket g�r Pippis n�rvaro �nnu mer orimlig.

V�rst av allt �r att filmskaparna inte tycks ha haft n�gon tilltro till Astrid Lindgrens ber�ttelse. Filmen har f�rsetts med en banal k�rlekshistoria, som har mycket lite med Pippi-figuren att g�ra. Dessutom har man lagt till n�gra nya rollfigurer. En av dem �r en sjungande brevb�rare (Svend Asmussen), som liksom Pippi f�rkroppsligar frihetsl�ngtan och uppbrott fr�n vardagen, och d�rf�r bara k�nns som en on�dig dubblering. Det enda riktigt positiva med denna f�rsta Pippi-film �r att ett ungt stj�rnskott vid namn Povel Ramel bidragit med en medryckande och charmig schlager, �Diddeli-Diddela-Diddelej�.

F�r regi och manus svarade Per Gunvall, som l�ngfilmsdebuterat �ret innan med crazykomedin K�rlek, solsken och s�ng (1947). Gunvall var en udda filmtalang, vars ambitioner och experimentlusta tyv�rr var st�rre �n hans praktiska handlag. Debutfilmen �r ett egendomligt lappt�cke av handfast komedi, mjukporr, genreparodier och surrealistiska dr�msekvenser. �ven Pippi-filmen har sp�r av Gunvalls konstn�rliga ambitioner, men det mesta faller �nd� platt till marken. Det �r lite sorgligt att konstatera detta, f�r Per Gunvall och Astrid Lindgren hade kanske kunnat bli en fungerande kombination. B�da var f�rtjusta i stumfilmsfarser, i Chaplin och Harold Lloyd, och det �r inte om�jligt att Astrid Lindgren trots allt fann n�je i Gunvalls ironiska referens till v�rldens �ldsta filmsk�mt: Pippi f�r vatten i ansiktet p� samma s�tt som tr�dg�rdsm�staren i br�derna Lumi�res Bevattnaren bevattnad (1895).

Gunvalls Pippi fungerade inte, och han fick inget f�rnyat f�rtroende. Med M�sterdetektiven Blomkvist lever farligt (1957) inledde Astrid Lindgrens i st�llet sitt l�nga samarbete med Olle Hellbom. �ven hans Pippi-filmer har sina brister, men de �r i geng�ld mera i Astrid Lindgrens och b�ckernas anda.

�LEFVANDE BILDER I ORDENSHUSET�

Biografv�sendets utveckling i Vimmerby �r ganska typisk f�r en svensk sm�stad i b�rjan av f�rra seklet. De f�rsta filmerna visades av kringresande f�revisare, som hade egna projektorer och kortfilmsprogram med sig. I sin novell �Lefvande bilder� har Fritiof Nilsson Piraten givit en livfull skildring av hur det kunde g� till. N�sta steg blev regelbundna filmvisningar i befintliga lokaler, innan man b�rjade bygga speciella �biograf-teatrar� f�r att m�ta det st�ndigt v�xande intresset. I inledningsskedet var det ofta nykterhetsr�relsen, och �ven de sedermera s� filmfientliga frikyrkorna, som st�llde upp med lokaler. Till skillnad fr�n m�nga andra l�nder var filmen i Sverige inte f�rknippad med cirkus och marknadsgyckel, utan med v�ra folkr�relser. Vimmerby var h�rvidlag inget undantag.

Den 13 mars 1900 annonserade Wimmerby-Kuriren om �Den f�rsta biografen i Vimmerby�, som skulle h�llas i Elimkapellet. I sj�lva verket var det inte alls fr�ga om n�gon film, utan en f�revisning av skioptikonbilder, men det faktum att man i reklamen talar om �biograf� s�ger en del om intresset f�r den nya uppfinningen.

De f�rsta, eller �tminstone n�gra av de allra tidigaste, filmvisningarna i Vimmerby �gde rum den 18-19 januari 1908 i nykterhetsf�reningen �rns lokal National p� Storgatan. Enligt annonsen visades bland annat en film fr�n Oscar II:s begravning, och biljettpriserna var 50 och 35 �re, barn 15 �re. I september samma �r sl�r Wimmerby Tidning p� trumman f�r stadens f�rsta st�ende biograf, �ven den i ordenshuset National, som f�rutsp�s en ljus framtid, �d� n�gra personer fr�n Wimmerby, deribland en med k�nnedom om dylika f�retag, startat aff�ren�. Path�, som biografen kallades, visade kortfilmsprogram med musikackompanjemang. Det var dokument�ra skildringar som �Limburger-Ost�, �Vintersportbilder fr�n Norrk�ping� och �I diamantlandet�, men �ven komedier som �Sk�mtsamma uppt�g i syateliern� och �Lillans f�rsta promenad eller En op�litlig barnjungfru� (�Kolossalt rolig� enligt annonsen). I filmens barndom var det kanske inte bilder av exotiska milj�er som lockade mest, utan snarare de f�r alla v�lk�nda milj�erna:

Af biografteaterns m�nga bilder och framst�llningar fr�n in- och utlandet vill den ena �fvertr�ffa den andra uti naturtroget �tergifvande eller reproducerande af de olika bilderna och framst�llningarne. De flesta �ro visserligen hemtade fr�n fr�mmande h�ll, men �fven fr�n grannsamh�llena finnas n�gra. S� t.ex. fr�n det f�r oss litet hvar bekanta Link�ping, der man f�r se Tanneforsfallen, St�ng�segelleden, der �ngaren Nya Kinda glider fram, jernv�gsbron med ett bant�g fr�n Hultsfred-Wimmerby, ett torgparti samt en ren och fin gata, kyrkorna m. m.

Att intresset f�r det nya mediet var stort framg�r ocks� av att det drog till sig mindre seri�sa n�ringsidkare och rena bluffmakare. Den 30 november 1908 meddelade Wimmerby Tidning att en �fr�mmande biografartist� l�tit kung�ra att han skulle visa sin storartade biografteater i Pelarne socken. Tv�hundra personer hade infunnit sig, men biografartisten uteblev utan n�gon f�rklaring. Wimmerby Tidning r�dde i sin kommentar biografartisten att inte �terv�nda till Pelarne, �der man ej gillar dylikt sk�mt�.

Samma �r fick Wimmerby sin andra biograf. Den h�r g�ngen var det nykterhetsf�reningen V�rblomman, som uppl�t sin lokal Sveasalen p� Sevedegatan till Central-biografen Svea. Denna biograf upph�rde n�gon g�ng kring 10-talets mitt, f�r att 1916 �teruppst� med namnet Victoria, i sin tur ersatt av Star-biografen den 1 november 1918 (ej 1924 som uppges i vissa k�llor). Astrid Lindgren var i sin ungdom ofta p� Sveasalen, d�r hon deltog i amat�rteaterverksamhet, och det b�r ocks� ha varit h�r som hon fick sina tidigaste filmupplevelser.

Med filmen kom en fl�kt av den stora v�rlden till Vimmerby, och �ven om Astrid Lindgren var djupt rotad i den sm�l�ndska landsbygden, var hon ocks� ett barn av 1900-talet. Hon blev ton�ring samtidigt som jazz�ldern br�t in med nya massmedier, en expansiv popul�rkultur och �kad individuell frihet. Hon var mottaglig f�r nya intryck, och en av de f�rsta i Vimmerby som moderiktigt shinglade h�ret. 1920-talet var det �rtionde d� Hollywood etablerade sig som ledande filmproducent. M�nga oroade sig f�r den amerikanska filmens ytlighet och dekadens, och varnade f�r filmidolernas skadliga inflytande p� den svenska ungdomen. Vad fanns det f�r skydd mot den mansslukande vampyren Theda Bara i En d�re (1922) eller den skaml�st livsnjutande Clara Bow i Det (1927)?

Till all lycka fanns det uppbyggliga filmer ocks�, och sk�despelare som stod f�r mer traditionella ideal. Till dem h�rde Mary Pickford (1892-1979), i reklamen kallad �Hela v�rldens lilla f�stm��.

HELA V�RLDENS LILLA F�STM�

Det �r i dag sv�rt att f�rest�lla sig hur stor Mary Pickford var. Filmen hade �nnu ingen konkurrens vare sig fr�n radio eller TV, och dess genomslagskraft var enorm. Mary Pickford var en av de h�gst betalda sk�despelarna i Hollywood, och vann tidigt full kontroll �ver sina filmer, i synnerhet sedan hon 1919 bildat bolaget United Artists tillsammans med Charlie Chaplin, D W Griffith och blivande maken Douglas Fairbanks.

Som m�nga andra stumfilmsstj�rnor kom Pickford fr�n enkla f�rh�llanden. Hon v�xte upp i Toronto med en alkoholiserad far, som l�mnade hemmet n�r Mary var tre �r, och en mor som arbetade som s�mmerska. Efter faderns d�d 1898 b�rjade hon turnera med ett teaters�llskap f�r att bidra till familjens f�rs�rjning, och 1909 filmdebuterade hon i en serie kortfilmer av Griffith p� bolaget Biograph, endast 17 �r gammal. Mary Pickford hamnade tidigt i ett rollfack, som hon sedan f�rg�ves f�rs�kte undkomma. Hon spelade n�stan alltid f�r�ldral�sa barn, som m�lmedvetet och med ett aldrig sviktande hum�r gick fr�n ensamhet och mis�r till familj och rikedom, och som med sin �rliga uppsyn fick den stelbenta vuxenv�rlden att sm�lta. En typisk s�dan roll var den st�ndigt glada flickan i Pollyanna (1920) efter Eleanor Porters klassiska barnbok. Hon spelade ocks� huvudrollen i stumfilmsversionen av Jean Websters roman Pappa L�ngben (1919), ber�ttelsen om en f�r�ldral�s liten flicka, vars mystiske v�lg�rare hon slutligen gifter sig med. Pickford var alltid m�rkv�rdigt �vertygande i dessa roller, men n�r hon 30 �r gammal gjorde �nnu ett barnportr�tt i Morska Mary (1922) b�rjade m�nga undra hur l�nge det kunde fortg�. Det h�ll fram till stumfilmstidens slut, men d�refter b�rjade karri�ren l�ngsamt dala, och 1933 gjorde hon sin sista film, Secrets.



Det vore fel att avf�rda Mary Pickfords filmer som enbart gr�tmilda melodramer. Det har ofta p�pekats hur p�verkad Pickford var av Charlie Chaplin, och hur han i sin tur p�verkades av henne. Trion Pickford, Fairbanks och Chaplin var l�nge oskiljaktiga, de s�g och diskuterade film tillsammans, och bes�kte varandras inspelningar. M�nga av Pickfords filmer har slapstickscener som �r tydligt influerade av Chaplin, och den speciella sentimentalitet vi f�rknippar med Chaplin �terfinns ocks� hos Pickford.

Mary Pickford var lika popul�r i Sverige som �verallt annars. I vart och varannat nummer av tidskriften Filmjournalen fanns en artikel eller notis om stj�rnan. 1923 utlyste tidningen en t�vling om den b�sta akrostikondikten om en valfri filmstj�rna, och Mary Pickford h�rde till dem som fick flest l�sarhyllningar. En norsk l�sare skrev f�ljande dikt, som ger ett talande uttryck f�r Pickfords popularitet:

Mary, lille lyse f� fra Paradis,
Alt jeg glemmer, naar du mot mig smiler.
Rask jeg griper pennen, synger til din pris.
Yndig blid, du i mit hjerte viler.

Paa din pande straaler godhets skjaer,
I dit �ie tusen smil du gjemmer�
Curls, smaa gyldne som et solskinsveir,
Kr�ller tunge, rike, man ei glemmer.
Falskhet er for dig et ukjendt ord,
Ondt med godt du sikkert l�nner.
Rikere du gjorde denne triste jord,
Daempet mange saare triste b�nner.

�Naturlig� och �of�rfalskad� �r ord som st�ndigt �terkommer i idoltidningarnas artiklar om Pickford. L�sarna f�rs�krades om att Mary var lika god och enkel i verkligheten, �just s� �lsklig och mjuk, som �hela v�rldens Mary� m�ste vara, s� naturlig och okonstlad, som om hon inte hade en aning om, vad filmstj�rnepopularitet vill s�ga. Och ett par ljuvare �gon med en mera r�ttfram blick f�r man nog leta efter� (Filmjournalen 5(1992):4).

Intresset f�r Mary Pickford minskade inte heller av paret Pickford-Fairbanks bes�k i Sverige den 21-23 juni 1924. �ver tusen m�nniskor hade m�tt upp utanf�r Centralstationen n�r filmstj�rnorna anl�nde med t�g till Stockholm p� l�rdagsmorgonen. Deras bes�k i K�penhamn n�gra dagar tidigare hade orsakat v�ldsamt tumult, och det var n�ra att det hade blivit likadant i Sverige. Ridande poliser skapade panik n�r de utan synbar anledning klampade rakt in i folkmassan. Pickford och Fairbanks hade ett fullsp�ckat program i Sverige, bland annat bes�kte de filmstaden i R�sunda och bes�g Stockholms sk�rg�rd tillsammans med Ivar Kreuger och filmdirekt�ren Charles Magnusson. P� s�ndagen bj�d Svensk Filmindustri p� stor bankett, d�r Greta Garbo, Mauritz Stiller, Anders de Wahl, Karl Gerhard och m�nga andra fick chansen att tr�ffa �filmkungaparet�, som de kallades i pressen. �verallt m�ttes de av v�ntande folkmassor som hurrade f�r sina idoler. �Nu skulle man m�h�nda lugnt kunna samlas till sina f�der�, skrev Aftonbladets reporter, �ty har man skakat labb med Doug och Mary, beh�ver man sannerligen inte se Neapel f�r, att verkst�lla denna procedur."



PICKFORD I VIMMERBY

Mary Pickfords filmproduktion var stor. N�r hon drog sig tillbaka 1933 hade hon hunnit g�ra 52 l�ngfilmer. P� Vimmerbys biografrepertoar var de ett vanligt inslag. H�r visades Pollyanna, Morska Mary, K�rlekssignalen (1921), Lilla Lorden (1921; �Filmens handling �verensst�mmer med bokens och flera av scenerna hade ocks� bokens betagande st�mning �ver sig� � Wimmerby Tidning).

Om Astrid Lindgren s�g Mary Pickfords 20-talsfilmer vet vi inte, men som filmintresserad ton�ring b�r hon ha sett �tminstone n�gra av dem. I tv� av Pickfords filmer � Hertiginnan som tv�tterska (Suds 1920) och Bakv�gen till lyckan (Through the Back Door 1921) finns inslag som mycket v�l kan ha givit impulser till Pippi L�ngstrump.

Av de tv� filmerna var det den senare som hade Sverige-premi�r f�rst. Bakv�gen till lyckan visades f�rsta g�ngen p� R�da Kvarn i Stockholm den 30 januari 1922. Filmen handlar om den lilla flickan Jeanne, som blir l�mnad av sin rika och sj�lvupptagna mamma f�r att uppfostras av en barnsk�terska i Belgien. N�r modern efter flera �r �ngrar sig och vill ha sin dotter tillbaka, blir sk�terskan f�rtvivlad, och s�ger till modern att Jeanne omkommit i en drunkningsolycka. N�r f�rsta v�rldskriget bryter ut, skickar sk�terskan i v�g Jeanne till sin mor i Amerika. Med sig har hon ett brev med sk�terskans bek�nnelse, men en serie missf�rst�nd g�r att hon inte lyckas komma till tals med modern, utan i st�llet blir anst�lld som husjungfru hos familjen, d�r hon kommer ett par bedragare p� sp�ren. Efter att ha avsl�jat skurkarna, och �stadkommit f�rsoning mellan modern och hennes man som var p� v�g att skiljas, kan hon till slut avsl�ja sin identitet och inta sin r�ttm�tiga plats i familjen.

Bakv�gen till lyckan �r ingen av Pickfords st�rre filmer, och �r i dag ih�gkommen av filmhistorikerna f�r en enda scen. Den f�rekommer i filmens andra akt, d� Jeanne bes�ker en grannfamilj, och trampar in i huset med leriga f�tter. N�r husets piga f�r se det smutsiga golvet, beordrar hon Jeanne att genast skura rent igen. Motvilligt plockar Jeanne fram skurhink och borstar, men f�r pl�tsligt en id�. Hon binder fast borstarna vid f�tterna, h�ller ut allt vattnet, och sv�var iv�g som skridskoprinsessa �ver golvet. Efter ett tag f�r hon sv�rt att h�lla balansen, och n�r g�rdskarlen kommer in i rummet, utvecklas scenen till ren slap-stick, som f�r tankarna till Chaplins virtuosa balett i P� rullskridskor (The Rink 1916).

Denna scen lyftes fram av samtida recensenter, som annars var m�ttligt imponerade av filmen. �Onekligen besitter hon ocks� en viss charm, och t.ex. scenen med golvskurningen gjordes roligt och bra�, skrev Aftonbladet, och �ven i andra tidningar framh�lls de �lustiga p�hitten� i filmens f�rsta del framf�r den senare delens long�rer.



Skurborstdansen �r uppenbarligen en scen som stannar i minnet hos �sk�darna. �ven den annars mycket sj�lvkritiska Pickford tycks ha haft den som favorit. N�r hon m�nga �r senare sammanst�llde en klippfilm med sina b�sta scener, fanns golvskurningen med i urvalet.
Bakv�gen till lyckan hade premi�r i Vimmerby fredagen den 12 maj 1922, och visades under tre dagar. Biografen var Star i Sveasalen, d�r Astrid Lindgren och hennes v�nner i amat�rteatergruppen h�ll till. Hon var d� n�stan exakt 14 � �r gammal. N�r hon drygt tjugo �r senare skrev ner ber�ttelserna om Pippi, kanske bilden av den guldlockiga flickan d�k upp i hennes minne:

Pippi v�rmde en stor kittel med vatten, som hon sedan utan krus h�llde ut p� k�ksgolvet. D�refter tog hon av sig sina stora skor och la dem ordentligt p� br�dfatet. Sedan band hon fast tv� skurborstar p� sina nakna f�tter, och s� �kte hon skridskor �ver hela golvet s� att det sa skvatt n�r hon pl�jde fram genom vattnet.
-Jag borde nog ha blivit skridskoprinsessa, sa hon och lyfte ena benet rakt upp i v�dret, s� att skurborsten p� hennes v�nstra fot slog s�nder en bit av taklampan.

HERTIGINNAN SOM TV�TTERSKA

I Filmjournalen nr 12 (1922) rapporteras som vanligt om kommande filmer p� biorepertoaren. En av dem �r S�pbubblor med Mary Pickford, som beskrivs som �helt olik den ber�mda stj�rnans vanliga�. P� en beledsagande bild ser man en grimaserande Pickford i smutsiga traskl�der och med en tv�ttkorg p� huvudet. Det r�rde sig om filmen Suds, som hade svensk premi�r p� biografen Kronan i G�teborg den 4 december 1922. Filmens svenska titel var l�nge oklar, n�r filmen anm�ldes till Statens Biografbyr� angavs den alternativa titeln Amandas lilla h�st, men till premi�ren hade man fastnat f�r Hertiginnan som tv�tterska. Filmen bygger p� pj�sen Op o� me thumb fr�n 1905 av Frederick Fenn och Richard Pryce.

Hertiginnan som tv�tterska handlar om tv�tterskan Amanda, som blir f�r�lskad i en kund och b�rjar dagdr�mma om dennes h�ga b�rd och k�rlek till henne. F�r de andra tv�tterskorna fantiserar hon ihop en historia om att hon egentligen �r en hertiginna, som av sin grymme far placerats i tv�tteriet som straff f�r att hon f�r�lskat sig i den adlige unge mannen. En dag ska han komma och r�dda henne fr�n det h�rda arbetet. P� de svenska textskyltarna l�ser vi:

Och solen sj�nk och kv�llen kom den dystra Londonkv�llen�
� och herrel�sa hundar gav till skall p� skilda st�llen�
� men vid sin tv�tt Amanda stod
och sveks alltmera av sitt mod�

Amandas enda riktiga v�n �r den utslitna arbetsh�sten Lavender, som av sin �gare skickas till slakteriet. N�r Amanda f�r veta det rusar hon i v�g till slakteriet och r�ddar h�sten i sista minuten, hela sekvensen uppbyggd med v�xelklipp enligt D W Griffiths metoder. Amanda tar hem Lavender till sig, och l�ter den bo hos henne f�r att skydda den fr�n regnet utomhus. En rik kvinna som arbetar med v�lg�renhet i slummen f�r en dag syn p� Amanda och Lavender, och lovar att l�ta h�sten f� springa fritt p� hennes �gor. Senare anst�ller hon �ven Amanda i sitt hush�ll, och allting slutar lyckligt.

Hertiginnan som tv�tterska har kallats Pickfords mest Chaplin-lika film. H�r finns gott om slapstickscener, liksom skildringar av social mis�r i stil med Chaplins Ett hundliv (A Dog�s Life) som kom tv� �r tidigare. Filmen v�jer inte f�r realistiska detaljer som n�rbilder av tv�tterskornas skrumpnande h�nder i ett �ngande varmt tv�tteri. Mary Pickford var inte heller sin vanliga docks�ta flicka, n�got som svenska recensenter tacksamt noterade: �Mary har h�r med frejdigt mod gjort sig s� ful som det g�rna kan vara m�jligt och placerat sin eljest s� intagande lilla person i en tv�ttinr�ttning i London, d�r hennes tillvaro �r allt annat �n avundsv�rd.� (G�teborgs-Posten 221205). Rollfigurens fulhet och den tr�stl�sa tv�tterimilj�n gjorde �sk�darna besvikna, anm�rkte en tidning, medan en annan recensent tv�rtom ans�g att Pickfords smutsiga ansikte och �tstramade h�r v�ckte jubel hos premi�rpubliken. M�jligen bidrog denna realism, l�ngt fr�n all Hollywood-glamor, till att Hertiginnan som tv�tterska inte blev lika inkomstbringande som �vriga Pickford-filmer.

Hertiginnan som tv�tterska visades inte i Vimmerby, s� vitt bekant, och den fick ganska begr�nsad spridning i Sverige �verhuvudtaget. Till skillnad fr�n Bakv�gen till lyckan var det inte internationella United Artists som sk�tte distributionen, utan den svenska Skandias filmbyr�. Hertiginnan som tv�tterska gick ut i tre kopior, att j�mf�ra med Bakv�gen till lyckan med �tta kopior. Astrid Lindgren kan f�rst�s ha sett filmen i n�gon annan stad eller vid ett senare tillf�lle. Den 22 januari 1922 visades den p� biograf Victoria i Link�ping, n�gon vecka senare hade den n�tt R�da Kvarn i V�xj�, den 26 februari kom den till R�da Kvarn i N�ssj�, och i mars visades den p� Tran�s-Biografen.

I sin bok om Mary Pickfords filmer noterar stumfilmsexperten Kevin Brownlow den surrealistiska atmosf�r som vilar �ver scenen med h�sten i Amandas lilla l�genhet: �Man fr�gar sig om Bunuel n�gonsin s�g denna episod innan han gjorde Den andalusiska hunden�, skriver Brownlow. En mer n�raliggande association vore Pippi L�ngstrump och hennes h�st i Villa Villekulla. Amanda �r precis som Pippi en ung flicka som lever f�r sig sj�lv, h�ret �r tovigt, hennes kl�der brokiga, med korviga strumpor och f�r stora skor. De slitna k�ngorna f�renar henne med b�de Chaplin och Pippi, och i filmens inledning klipper regiss�ren in en l�ng n�rbild p� skorna, liksom f�r att understryka Amandas utanf�rskap. Hennes uppt�g st�ller till stor oreda b�de p� tv�tteriet och p� gatan utanf�r, men hon saknar Pippis suver�na h�llning och sj�lvs�kerhet. Till skillnad fr�n Pippi lider Amanda av sin ensamhet och har ingenting att s�tta emot omv�rldens h�n och f�rakt. Likheterna mellan de b�da hj�ltinnorna �r d�rf�r mer av yttre �n inre karakt�r. Om Astrid Lindgren s�g Hertiginnan som tv�tterska var det knappast sj�lva ber�ttelsen som inspirerade henne, utan fastmera bilden av en traskl�dd liten flicka som bor ihop med en h�st � vit till f�rgen som i Ingrid Vang Nymans illustrationer till Pippi-b�ckerna.



Inspiration till Pippi-figuren fick Astrid Lindgren fr�n m�nga olika h�ll. Dottern hittade p� namnet, sannolikt en association till barnboken Pappa L�ngben. Pippis r�da h�r kom fr�n dotterns klasskamrat Sonja, och f�rebilden till Villa Villekulla var det hus p� N�s utanf�r Vimmerby dit Astrid Lindgrens familj flyttade 1920. Pippis lek �inte st�ta golvet� hade hon sj�lv lekt som barn, och �v�rldens f�rsta sakletare� l�r brodern Gunnar ha varit. M�jligen fanns ocks� Mary Pickfords ensamma barn n�gonstans i f�rfattarens bakhuvud n�r Pippi tog gestalt.

Men det var bara Astrid Lindgrens skapande fantasi som kunde f�rvandla dessa ordlekar, barndomsminnen, litter�ra och filmiska upplevelser, till n�got nytt och annorlunda.

Tack till Claes Ljunghorn f�r tips och r�d.


LITTERATUR:

Blomberg, Oscar: Socknarna i Vimmerby (del 1 och 2 med titeln Utdrag ur Vimmerby stads historia) (F�rf, Vimmerby 1975).
Brownlow, Kevin: Mary Pickford Rediscovered: Rare Pictures of a Hollywood Legend (Abrams 1999).
Den svenska l�ngfilmen: Filmografi de f�rsta hundra �ren (CD-rom, Svenska Filminstitutet, Filmhusf�rlaget 1998).
Fellke, Jens med fler: Rebellen fr�n Vimmerby: om Astrid Lindgren och hemstaden (Jens Fellke Produktion 2002).
Furhammar, Leif: Filmen i Sverige: en historia i tio kapitel (Bra B�cker 1991).
J�rv, Harry: �Moralisternas toleransgr�ns� (i: Enfald eller m�ngfald: om tolerans och toleransgr�nser, Atlantis 1982).
Karlsson, Petter; Ers�us, Johan: Fr�n snickerboa till Villa Villekulla: Astrid Lindgrens filmv�rld (Forum 2004).
Lindgren, Astrid: Boken om Pippi L�ngstrump (Rab�n & Sj�gren 2005).
Lindgren, Astrid; Str�mstedt, Margareta; Norman, Jan-Hugo: Mitt Sm�land (Rab�n & Sj�gren 1987).
Lundqvist, Ulla: �rhundradets barn: fenomenet Pippi L�ngstrump och dess f�ruts�ttningar (Rab�n & Sj�gren 1979).
R�ster om Astrid Lindgren: ABF-seminarium oktober 1995 (ABF Stockholm 1996).
T�rnqvist, Lena: Astrid fr�n Vimmerby (Stiftelsen bevarandet av Astrid Lindgrens g�rning 1998).
Waldekranz, Rune: Filmens historia: de hundra f�rsta �ren. Fr�n zoopraxiscope till video. Del 1-3 (Norstedts1985-1995)
Whitfield, Eileen: Pickford: The Woman Who Made Hollywood (University Press of Kentucky 1997).
Wredlund, Bertil; Lindfors, Rolf: L�ngfilm i Sverige 1920-1929 (Proprius 1987).

Artiklar och annonser ca 1900-23 i Wimmerby Tidning, G�teborgs Morgonpost, G�teborgs Handels- och Sj�fartstidning, G�teborgsposten, Tran�s tidning, Sm�lands folkblad, Sm�landsposten, Dagens Nyheter, Aftonbladet, Stockholms-Tidningen, Svenska Dagbladet, Stockholms Dagblad, �stg�ta-Correspondenten, Filmjournalen.
Handlingar i Statens Biografbyr�, Statens Ljud-och Bildarkiv och Riksarkivet.

DVD:

Suds (USA 1920). Image entertainment 2005.
Through The Back Door (USA 1921). Image entertainment 2005.

Martin Kristenson

Publicerad: 2007-10-06


L�s mer om Kapten Stofil (Nedlagd) i katalogen
Fler artiklar knutna till Kapten Stofil (Nedlagd)
Fler tidskrifter i kategori NEDLAGDA