24.04.2003

Svenska �sterbottens Biodlare r.f.

Varroa

Historia

• p�tr�ffades f�rsta g�ngen 1904 p� Java som parasit p� det indiska biet.
• Japan 1909, p� det indiska biet.
• bytte v�rd troligtvis kring 1915, bytet med s�kerhet bekr�ftat 1958.
• spred sig i Sovjetunionen framtill 1965.
• Rum�nien 1975, Tyskland 1977, Finland 1980.
• nu �ver hela v�rlden.
• det indiska biet:
  • ett balanserat v�rd-parasit f�rh�llande, d�dar inte v�rden.
  • varroan f�r�kar sig huvudsakligen i dr�narceller.
  • bina uppt�cker besmittade celler p.g.a lukten p� varroans kutikula och �ppnar dem ==>f�r�kningen st�rs.
  • i arbetarceller f�ds endast ett f�tal varroaindivider som kan f�r�ka sig vidare.
  • det indiska biet f�rm�r putsa sig sj�lv och andra fr�n varroa.
  • kan skada varroakvalstret

Varroans livscykel

Biologi och diagnostisering

Biologi

• Utseende
  En k�nsmogen hona �r r�daktigt m�rkbrun gl�nsande oval p� bredden, ca. 1,5 mm stor. Sk�ldens kanter �r f�rsedda med styva h�r med vilkas hj�lp kvalstret h�ller sig fast i biets h�rbekl�dnad.

• Livscykel
  • honan g�r in i en yngelcell strax innan den t�cks.
  • g�r ett math�l i larven och h�ller h�let �ppet.
  • efter 60 - 70 h l�gger hon �gg i cellens �vre kant.
    • ur �gget kl�cks en liten rund och ljus hane som inte p�tr�ffas utanf�r cellerna.
  • honan l�gger �gg var 30:e timme ==> honor.
  • hanen parar sig med honorna efterhand som de blir k�nsmogna.
  • de sist f�dda kvalsterhonorna hinner inte bli k�nsmogna f�re biet kryper ut, de �r ljusa.
  • kvalstret f�redrar dr�naryngel.
  • efter att biet krupit ut s�ker kvalstren upp amningsbina

Skadebild

• p� ett vuxet bi hittar man kvalstret oftast p� bakkroppens undersida mellan segmenten.
• kvalstret suger hemolymfa ==> f�rsvagar motst�ndskraften mot sjukdomar ==> f�rkortar livsl�ngden.
• missbildningar hos bina.
• oroliga bin.
• kvalstret sprider sjukdomar.
• d�lig �vervintring, l�ngsam v�rutveckling

• felflygningar och r�veri, t.o.m 2000 kvalster/vecka.
• vandringsbiodling, import av bin och drottningar.
• med biutrustning sprids kvalstret inte.
• kvalstret lever h�gst tv� dagar utan v�rd

Diagnostisering

• uppt�cks i begynnelsestadium genom nedfallsmetoden

• en ram gjord t.ex. av 10 x 25 mm ribbor �ver vilken man sp�nner ett n�t med grovleken 2 - 3 mm.
• under n�tet l�ggs ett vitt styvt papper eller ett plast eller en vitm�lad kovalevy.
• man b�r f�rhindra att myror kan ta sig in p� bottnet.
• genom att r�kna de kvalster som fallit ned p� bottnet (=nedfallet) kan man uppskatta smittograden.
• s�tts under en kupa i en veckas tid.
• man r�knar antalet nedfallna kvalster och delar med antalet dagar = d�dlighet/dygn

• det totala antalet kvalster = Dödlighet / Dygn * 135
• under s�songen tiodubblas kvalsterpopulationen.
• Riktv�rden f�r n�r bek�mpning p�b�rjas

Tr�skelv�rde f�r ekonomisk bek�mpning

• behandling p� h�sten s�kerst�ller f�ljande s�song.
• kr�vs att man f�ljer med nedfallet f�r att kunna uppskatta behovet r�tt.
• tumregler:
  • ett nedfall p� �ver 2 kvalster/dygn i b�rjan av juni ==> sk�tsel�tg�rder.
  • ett nedfall p� �ver 3 kvalster/dygn i aug.-sept. ==> bek�mpning.
• bek�mpningsmetoden utg�r fr�n big�rdens mest besmittade samh�lle.
• uppf�ljning med granskningar varje �r.

• 14 dagar efter bek�mpning ==> nedfallet h�gst 2 st/dygn.
• om nedfallet �r st�rre �n 2 st/dygn b�r ny bek�mpning tillgripas eller sk�tseltekniska �tg�rder genast p� v�ren.

• ha endast friska kraftiga samh�llen.
• ung drottning.
• l�t samh�llena bygga mycket ==> nytt kakverk.
• g�r avl�ggare

Bek�mpning av varroa

1981 sattes 25 kvalster i samh�llena. Nedfallet sommaren 1983 steg till n�stan 40 st/dygn. Vintern 83-84 dog de tv� f�rsta samh�llena. F�ljande sommar var nedfallet ca 110 st/dygn, och samh�llet dog p� h�sten. Rosenkranz & Engels 1985

Sk�tseltekniska metoder

• Byggram (Drönarram).
  • en byggram placeras invid yngelytan.
  • as bort n�r ynglet �r t�ckt, fryses eller f�rst�rs p� annat s�tt.
  • upprepas 2 - 3 ggr ==> minskar antalet kvalster med 50%

F�ngstram (Pyyntikakku)

• besmittade yngelkakor avl�gsnas.
• om byggram anv�nds kan f�ngstramen fungera som enda bek�mpningsmetod.
• tidpunkt: slutet av juni.

• drottningens �ggl�ggning begr�nsas till en ram f�rsedd med sp�rrgaller f�r 7 dagar, kontroll f�r ev. viseceller.
• efter detta flyttas drottningen till en andra f�ngstram, f�rsta blir i kupan f�r att t�ckas, viseceller avl�gsnas.
• efter sju dagar avl�gsnas den f�rsta f�ngstramen som nu �r t�ckt, den andra f�ngstramen blir i kupan och drottningen s�tts p� den tredje f�ngstramen.
• efter sju dagar befrias drottningen (eller byts ut), den andra f�ngstramen avl�gsnas och den tredje blir i kupan.
• efter sju dagar avl�gsnas �ven den tredje f�ngstramen.
• F�rdelar:
  • inga rester, inga resistensproblem.
  • yngelavbrottets f�rdelar.
• Nackdelar:
• trång tidtabell, arbetssam

Kemiska metoder

• F�rdelar:
  • l�tt att anv�nda.
  • effekten n�stan 100 %.
  • s�ker.
  • en �tg�rd om �ret.
  • t�mligen ofarlig f�r bin och anv�ndaren.
  • inga doseringsproblem.
• Nackdelar:
• bek�mpningsmedelsrester i biprodukterna.
• produkternas h�ga anseende som kvalitetsprodukter och naturprodukter vacklar.
• resistenta kvalsterstammar.

Apistan

• enda godk�nda medlet idag.
• aktiv substans: tau-fluvalinat indr�nkt i PVC-remsor.
• f�ster p� bina och sprids genom kontakt.
• d�dar kvalstren genom kontakt

• efter skattning s�ttes 2 remsor i yngelavdelningen i 4:e och 8:nde rammellanrummet och i n�rheten av foderl�dans �ppning.
• i ett samh�lle som �vervintras p� tv� l�dor i den andra l�dan
• i sm� avl�ggare hinner 1 remsa i mitten till.
• remsorna avl�gsnas efter 6 - 8 veckor.

• snabb och l�tt att anv�nda.
• effekt 98 - 99%.
• ofarlig f�r anv�ndaren och bina

• dyr.
• rester, resistenta kvalster

Rester

• Direkt i honungen:
  • bek�mpning vid fel tidpunkt.
  • fel dosering.
  • behandling utan behov.
• Rester i vaxet:
• bek�mpningsmedlena �r fettl�sliga.
• fluvalinat > brompropylat > kumafoss.
• det medlet som binds s�mst i vaxet ansamlas l�ttast i honungen.
• AVL�GSNA bek�mpningsmedlet ur kupan DIREKT efter bek�mpningen! Om remsorna blir i kupan �ver vintern, stiger restv�rdet i vaxet �ver 10 mg/kg!
• Indirekta rester i honungen:
• vaxets kvalitet p�verkar honungens kvalitet ==> vaxsmulorna b�r avl�gsnas ur honungen.
• bek�mpningsmedelsrester i vinterfodret, vilket kan leda till rester i f�rsommarhonungen.
• > 1 mg/kg rester i vaxet leder till rester i honungen (g�ller Apistan).
• i tyska vaxbotten 2,9 mg/kg fluvalinat, i finska hittills < 1 mg/kg

Resternas problemomr�de

• p.g.a bek�mpning �r vax utan rester ovanligt.
• vaxet kan inte renas, genom vaxsm�lterierna f�rs resterna �ven till andra odlare.
• om det bek�mpas i forts�ttningen p� samma s�tt hinner nybygget inte till att minska restv�rdet.
• om restv�rdet > 10 mg/kg �r ramarna och samh�llena mycket f�rorenade.
• d� bek�mpningen upph�r sjunker restv�rdet med 10 - 20% /�r

• en organisms f�rm�ga att t�la en bek�mpningsmedelsdos som d�dar st�rsta delen av samma arts individer.
• Resistensmekanismer:
  • organismens beteende f�r�ndras.
  • kutikulan blir tjockare vilket g�r att aktiva substansen inte kan tr�nga igenom.
  • kroppen spj�lker eller f�rst�r den aktiva substansen.
  • m�let p� vilket aktiva substansen verkar f�r�ndras.
• Hur uppst�r resistens:
• konstant n�rvaro av aktiv substans.

 

Hur kan man f�rhindra att det uppst�r resistens

• bed�m behovet av bek�mpning.
• sprids pga m�nniskans handlande.
• undvik importera bin.
• unders�k drottningarna och ta livet av f�ljebina.
• resistens uppst�r snabbare om effekten m�ste vara stor och man alltid anv�nder samma medel.
• var noga med vaxets kvalitet.
• f�lj bruksanvisningarna:
  • Apistan remsor f�r inte l�mnas i kupan �ver vintern.
  • vaxets bek�mpningsmedelsrester kan bli f�r h�ga.
  • g�r ej egna experiment.

• f�rs�k med ett annat bek�mpningsmedel.
• meddela Finlands Biodlares F�rbund r.f.

Alternativa metoder

Otaliga metoder finns, den b�sta �r �nnu ouppfunnen.

• myrsyra
• meiramolja och myrsyra
• oxalsyra
• mj�lksyra

• inga bek�mpningsmedelsrester i biprodukterna.
• resistens uppst�r ej s� l�tt.
• billiga.

• arbetsamma.
• sv�ra att dosera, fara f�r anv�ndaren och bina.
• flera behandlingsg�nger, varierande effekt.

Allm�nt om myrsyrabehandlingar

Syran fr�tande, anv�nd skyddsutrustning!

Skyddsutrustning:

• skyddsglas�gon och syrafasta handskar (PVC).
• l�ng�rmad skjorta, plastf�rkl�de.
• vatten f�r sk�ljning, ifall man f�r i �gonen sk�js de med rikligt med vatten och man upps�ker l�kare.
• anv�nds ej i slutna utrymmen.

• gammal Perizinflaska
• m�tpipett 50 ml
• gummipumpett
• medicinspruta 100 ml och 1/8� PVC slang
• Bovivet-spruta, pipf�rsedd kanna

• h�ll alltid syran i vattnet!
• 0,3 l vatten +1 l 85 % myrsyra = 1,3 l 65 % syra
• 0,4 l vatten +1 l 85 % myrsyra = 1,4 l 60 % syra
• 4,6 l vatten +1 l 85 % myrsyra = 5,6 l 15 % syra

Notera vid myrsyraanv�ndning

• verkar b�de mot varroa och trak�kvalstret.
• effekt p� kvalster i t�ckta celler.
• f�rluster av drottning och bin m�jliga.
• botten och ventilations�ppningarna st�ngs.
• flustret helt �ppet, temp. �ver 13° C.

• halveringstid 9 veckor, p� v�ren snabbare.
• i f�rsommarhonungen naturlig myrsyreinneh�ll 30 mg/kg, granhonung 400 mg/kg.
• p� v�ren efter behandling 60 - 95 mg/kg i f�rsommarhonung.
• till�ten m�ngd i honung 1840 mg/kg.
• Resultatet varierar beroende p� omst�ndigheterna och metoderna!

Punktbehandling med Wettex-disktrasa

Nuuteros metod

Kr�mer metoden

Nassenheider-avdunstare

Apidea-skiva

Allm�nt om oxalsyra

• oxalsyra verkar inte p� kvalster i t�ckta yngelceller
  • utan yngel 98 % effekt, med yngel 30-40 %
• giftigt: speciellt oxalsyradimma
• halv- eller helmask med gasfilter
• oxalsyradroppning �r en ny metod

• Meiramolja och utsp�dd myrsyra
  • testas som b�st i Tyskland och f�rs�ken verkar lovande
• Mj�lksyradimma
  • 15 % , 5-8 ml/sida, 4 ggr/�r

• varroaresistenta stammar finns exempelvis i Uruguay och Tunisien.
• i de syd-amerikanska stammarna finns ofta afrikanska rasers p�br�.
• milj�faktorer, l�gre fruktsamhet, olika kvalsterstammar.

• det viktigaste �r att m�ta graden av kvalsterangreppen.
• kvalstergaller under samh�llet, skydda samh�llena mot myror.
• behandling med Apistan eller Nassenheider avdunstare s� fort som m�jligt efter skattningen.
• Apistan: 7 dagar efter om < 500 kvalster behandla i 14 dagar om �ver 500 i 28 dagar.
• under behandlingen och 2 veckor d�refter r�knas kvalstren med 7 dagars mellanrum.
• m�tning av den naturliga kvalsterd�d�ligheten i oktober ber�ttar samh�llenas kvalsterm�ngd.
• ge likadana f�ruts�ttningar �t samh�llena.
  • undvik felflygningar.
  • flytta inte yngelkakor.
  • ge likadana m�jligheter �t samh�llena att bygga dr�narceller -> dr�narram.
  • undvik sv�rmning, f�rs�k f� drottningen att l�gga �gg i j�mn takt.

• n�ltest.
• 10 x 10 cellers schablon.
• hel kaka med t�ckt yngel som ej f�r vara �ldre �n att ynglet har ljusr�da �gon.
• h�rncellerna m�rks ut med svart tusch.
• stick med en n�l i botten p� cellerna.
• ramen s�tts tillbaka i kupan.
• r�kna efter 12 - 18 h antalet �ppnade celler.
• testa alla samh�llen samtidigt och 3 g�nger/vecka.

• samla in n�gra veckor innan bek�mpningen ca. 20 kvalster och unders�k huruvida kvalstren �r skadade.

�vers�ttning till svenska: Camilla och Stefan Elf

Publicerat med tillstånd av Finlands Biodlares Förbund r.f.

Kaserngatan 26 C 34
00130 Helsingfors

e-post: [email protected]

Telefon +358 9 661 281
Fax +358 9 661 283