Lingon

Säga vad man vill om hösten, men visst kan den vara fantastisk. Som bekant så älskar ju jag att plocka bär. I år blev det inga björnbär, då den kalla sommaren gjorde att björnbären inte var mogna när jag var på västkusten. Enligt uppgift från Svägerskan fanns det dock gott om en månad senare. Men i stället har jag i år plockat lingon. Det var åratal sedan jag gjorde. Jag har bara inte kommit ut här hemma, och i stället har mina föräldrar plockat massor uppe i Dalarna och jag har fått av dem. Men nu var vi upp en sväng och kom ut i skogen som bokstavligen svämmar över av lingon. 

Det var helt fantastiskt. En riktig nostalgitripp då jag har många lingon- och skogsminnen från när jag var barn. Solen sken och det luktade varma barr och frisk luft. Barnen var förvånansvärt ivriga plockare och på kort tid hade vi plockat 25 liter. Det var lite tidigt, så det blev en del vita lingon, men det blir nog bra sylt av dem ändå. 

Västkusten

Så kom sommaren! Vilken vecka vi fick. Vi badade minst en gång om dagen, oftast fler. Hela dagen spenderades på stranden, grävandes, badandes, slappandes. Underbart. Storasystern och jag lever efter devisen "Man ångrar aldrig ett bad!" Det är så sant. Jag ångrar bara de bad jag inte badade, de bad jag missade. Så därför  försöker jag alltid ta chansen till ett bad om jag får den. Lillebror och Pappan var ut och fiskade och drog upp en hel massa torsk. Torsken var helt borta ett tag, men nu är den tillbaka. Så roligt.

Svedinos bil och flygmuseum

Sen fick jag äntligen en veckas semester. Och jag lyckades pricka in kanonväder. Då kom sommaren på riktigt. Men en av de första dagarna var det inte strandväder och då utflyktade vi. Ett par mil norr om vår stugan finns Svedinos bil och flygmuseum. Här har jag varit många många gånger under min uppväxt och tittat på gamla dammiga flygplan och bilar. Men numera är det inte alls så dammigt längre, det är riktigt fint. Nytt för i år var filtmattor på golvet. Alltid en trevlig utflykt som avslutades med glass. 

Varbergs fästning

Jag jobbade mer eller mindre hela sommaren. Det kändes helt ok, eftersom jag var ledig hela förra sommaren och sedan gått hemma arbetslös hela hösten och vintern. det var bara roligt att få jobba. Men lite ledigt hade jag, och jag önskade hellre klumpa ihop lediga dagar och jobba mer koncentrerat. Så när jag fick ledigt fyra dagar tog jag tåget ner till Västkusten och barnen som hade sommarlov där med Mormorn och Morfarn. Jag tog med mig en kompis till Storasystern. Vädret var ju så där i juli i år, så det var läge för utflykter. 

En dag åkte vi till Varbergs fästning. Jag har varit där flera gånger i mitt liv, och senast var för tre år sedan då vi gick den dramatiserade visningen med barnen. Det var så otroligt bra den gången och jag har tjatat om att jag vill göra det igen. Men det var också lite läskigt, och det mindes barnen, speciellt Storasystern, så hon har vägrat. Men nu var hon ju större och modigare och vi åkte dit igen. 

Visningen tar ca en timme och med hjälp av skådespelare förflyttas man tillbaka till 1600-talet och får vara med och lösa ett litet mysterium. Skådespelarna är verkligen jätteduktiga, vi i publiken blir involverade, speciellt barnen, och historien blir levande. Vi rörde oss runt fästningen, genom gångar under vallen och uppe på vallen och genom slottet. Jag kan verkligen varmt rekommendera ett besök. Men det är som sagt lite läskigt och spännande också när man går ner i de mörka gångarna så en rekommenderad åldersgräns är 6 år. 

Vi hade tur som fick biljetter utan att ha bokat (jag vet faktiskt inte om det går att boka i förväg, men det kan vara värt att kolla upp under högsäsong) men vi fick vänta en stund. Vi besökte utställningen i slottet och tittade på Bockstensmannen och gick sen runt hela fästningen. Det blåste som bara den uppe på vallen.

Stockholmstripp

Barnen ville så gärna ta en tur till Stockholm. Jag med för den delen. Så när vi var långlediga i maj passade vi på. Vi började på Naturhistoriska museet. Vi gick på Cosmonova och besökte alla utställningar. Min favorit var Fossil och evolution, där man kan se min gamla kollega Pär Holmgren dra väderprognoser för Devon, Krita, Kambrium osv. Otroligt roligt tyckte jag, inte lika intressant tyckte barnen. De fick dra mig därifrån. Men så är jag ju lite nördig när det kommer till väder.  "I Siljanstrakten varning för meteoritnedslag mot slutet av devon."

Sen fick det bli ett besök på Skansen. Klassiskt. Vi tog en båt ut till Djurgården och hade tur med vädret hela dagen. 

Innan vi for hem dagen efter besökte vi Kaknästornet. Det var spännande. Hur många gånger har jag inte sett det på håll, men jag har aldrig tidigare varit upp. Vi hann också med ett studiebesök på mitt jobb som bara ligger ett stenkast därifrån. Barnen var mycket nöjda med vår lilla tripp. 

Ramundberget

Eftersom vi bodde i Ramundberget så blev det ju naturligt att vi började där. Klockan ringde, i den här familjen sovs det gärna till sent annars. Men alla skuttar upp och alla vrålar JAAAAG på frågan; VEM ÄR SUGEN PÅ ATT ÅKA SKIDOR?! Vi är i backen när de öppnar och jag får förklara varför den nypistade packen kallas för manchester. 

Vi har lyckats pricka in kanonväder! Det regnade på vägen upp men nu skiner solen och det är några minusgrader. Meteorolog på semester, lite får man väl skryta... Ramis bjuder på superfina backar, strålande sol och vidunderlig utsikt. Vi åker i alla backar utom de svarta, den här dagen. Barnen åker gärna i skogsslingorna och Mickelinas små skogsturer blir genast favoriter. Lillebror är som en kanonkula och kastar sig ur liften och ut i backen och nerför utan någon som helst aning om vart han är på väg eller hänsyn till vad vi planerat i liften på vägen upp. Det gäller att vara snabb om man vill hejda honom eller styra in honom åt något särskilt håll. Han är så snabb nu att när han på toppen säger att han måste kissa, så hinner jag inte ikapp honom på hela vägen ner. 

Jag kör med ryggsäck hela dagen. Redan i första liften upp ger jag Lillebror en kall pannkaka, i förebyggande syfte. I min ryggsäck finns också lite dricka, "trail mix" (nötter och torkad frukt) och mörk choklad. Inga sammanbrott på grund av energibrist i backen tack! Dessutom envisas jag med att släpa med mig stora kameran också.

Ramundberget får 4 av 5 liftbyglar av mig. Av barnen förmodligen 5 av 5.

Julmarknad

Första advent idag och nu är det fullt legitimt att frossa i jul. Men jag tjuvstartade för en veckan sedan och mitt hus är redan julpyntat. I mörka november när allt är en enda gegga ute måste man få pynta lite inne med ljus och stjärnor. Och baka lussekatter. Jag bakar alltid så att det ska räcka in i februari. Adventshelgen har jag firat i Leksand i mitt föräldrahem och vi har varit på Noret (centrala Leksand) och handlat tjockbulla och knäck, precis som när jag var liten. Dock finns inga jultomtar som säljer smällkarameller längre. Undrar vart de har tagit vägen...

Höstlov på Västkusten

Mina barn har spenderat hela höstlovet på Västkusten med Mormorn och Morfarn och Kusinen. Jag anslöt fram emot helgen. Jag älskar att vara här på hösten och vintern. Ta strandpromenader, tända ljus och kura in sig i stugan. Under Allahelgonahelgen hade vi tur med vädret och passade på att en långpromenad längs stranden. Det behövs inte så mycket för att få en lyckad eftermiddag ibland. Lite fika, en solglimt, ett lagom mål och sen sätter bara fantasin gränser. 

Vi strosade norrut längs kusten. Mellan Särdal och Steninge norr om Halmstad ligger Naturreservatet Enet. Det är åratal sedan jag gick den vägen, och jag visste inte heller riktigt hur vi skulle gå för att komma dit. Men med havet på vänster sida var det inte direkt någon fara att gå vilse, och vi hittade stigen direkt. Den var fin för det mesta, men på ett ställe var den väldigt blöt efter höstens regnväder. Barnen kunde ha knatat på i sina stövlar, men jag hade bara gympadojor och fick lov att hitta en alternativ väg. Det blev en spännande klättring över stenar och vass för att slutligen kunna hitta ett ställe där jag kunde hoppa över. Självklart vill barnen hellre gå min krångliga väg de med, det var ju mycket roligare. 

Precis i vattenbrynet finns en stor sten som ser ut som en strandad val. Den syns uppifrån vägen och speciellt på håll i regn och storm ser det verkligen ut som en val. Nu gick vi närmare och Lillebror konstaterade lite besviken att "det är ju bara en stor sten..."

Fikapaus i solen på varsin sten hann vi med innan vi bara hade en sista liten udde kvar innan vi skulle nå vårt mål, Steninge. Men där i hagen står tre tjurar. Vi tänkte att vi kliver på stenarna nära vattnet, dit kommer inte tjurarna. Men så kommer en av dem emot oss, och sista biten var smal, och jag var inte helt säker på att den faktiskt inte skulle kunna tänka sig att ta ett par kliv ut bland stenarna för att nosa på oss. Vi blev fega och vågade inte. Istället utarbetade vi en plan B. Storasystern ville ha en plan C och D också, där plan D innebar att jag skulle offra mig för barnens skull medan de sprang ut ur hagen. Lyckligtvis fungerade plan A och vi tog oss oskadda ur hagen. Vi kunde dock inte gå utanför hagen och komma runt udden. 

I stället gick vi upp till vägen och började strosa söderut igen. Men bara en liten bit. Ovanför Enet ligger en höjd med en gammal gravhög och en fantastisk utsikt över Kattegatt. Vi klättrade upp dit och fick se solen försvinna vid horisonten. Det finns också en järnåldersgrav där markerad med en rest sten. Vi kände historiens vingslag, smög på krokiga stigar genom enar och lövskog och sedan fick Morfarn komma och hämta oss. En helt fantastisk eftermiddag hade vi.