Kurs nummer två

4 svar

Fullmatad med intryck och idéer är jag efter sommarens andra kurs. (Den första finns HÄR.) Den här gången var det textiltryck för Elena Semenova, fantastisk lärare som generöst och prestigelöst delar med sig av all sin erfarenhet och kunskap. Titta HÄR på hennes konto på Instagram.

Vi gjorde så otroligt mycket under de fyra dagarna! Kreativiteten slutade inte kl 16.00, enligt schemat. Efter middagen fortsatte vi att blanda färg och trycka tills orken tog slut. Som alltid var det så intressant att se vad de andra kursdeltagarna gör med samma instruktioner och samma utrustning. Man fastnar för olika saker, gör på sitt eget sätt, kanske väljer bort något och kanske kommer på något helt nytt.

Det skulle behövas en lång text för att beskriva allt vi hann testa. Istället rabblar jag ord:
Precision. Slump. Roterande kvadrat. Rapporterat mönster. Rött, blått, gult, vitt och svart. Blanda färg i trycket. Blanda färg på tallrik. Liggunderlag. Skärkniv. Stämpeltryck. Tandpetare. Byggplast. Schablontryck. Frottage. Legobrickor. Bordstabletter. Trycka lager på lager. Schablontryck ovanpå stämpeltryck. Stämpeltryck ovanpå schablontryck. Tyger från loppis. Gamla jeans. Låta misslyckandet vändas till succé. Och mycket mer…

Min tanke är att jag ska brodera på mina tryck och i vissa fall fortsätta med mer tryck.

Platsen var Åsa Folkhögskola i Sörmland med fina rum och fantastisk mat. Kursen arrangerades av Täcklebo Broderiakademi (titta HÄR) för föreningens medlemmar.

Rött och blått

2 svar

Här har det varit regnväder ett par dagar, perfekt för mig som behövde komplettera lagret av färgade ullgarner till broderi i butiken på bloggen. Så roligt att så många köper garn och broderar!

Fem röda och fem blå nyanser har jag färgat den här gången. Garnet är så kallat redgarn 20/2, ca 10.000 meter per kilo. Mer information finns HÄR i butiken. Den som befinner sig i närheten av Eskilstuna och vill köpa garn kan höra av sig till mig så bestämmer vi en tid och plats för att träffas. Jag kommer att vara bortrest ett par dagar då och då i sommar, men svarar på mejl och meddelanden så fort jag kan.

Dogmabroderi 2026 – Juni

2 svar

Första torsdagen i månaden under 2026 lägger Lisbeth Degn, dansk broderande konstnär, ut en broderiuppgift i gruppen Dogma Broderi / Dogma Embroidery 2026 på Facebook. Den som vill kan publicera sitt broderi i ett album i FB-gruppen. Samma uppgift ger så många olika resultat! Mina lösningar samlar jag HÄR och där finns mer information om upplägget.

Gemensamt för årets uppgifter är att storleken på tyget ska vara 25 x 25 cm. En cirkel med ca 20 cm i diameter ska markeras på tyget. Lisbeths foton av gula lavar var inspirationsbilder till juni månads uppgift. Vi skulle placera ut tygapplikationer på vårt bottentyg och sy langett i rundade former kring applikationerna.

Samtidigt som uppgiften publicerades på Facebook råkade det ligga en liten hög med trassliga garnrester framför mig på arbetsbordet. Garnerna fick jag dagen innan av en vän som rensade i sina förråd. Den lilla gula garnhärvan skulle passa bra som lav, tänkte jag. Så istället för att leta fram lämpliga tyger virkade jag små ”plättar” att applicera. Linnetyget färgade jag med växter och metall för länge sedan. Bra att de växtfärgade tygerna kommer till användning!

.


Kurs nummer ett

2 svar

Två kurser på folkhögskola blir det för mig i sommar. Den första slutade igår (2026-06-26), cyanotypi på Eskilstuna Folkhögskola, 10 minuters promenad hemifrån. Nu ska jag vara hemma en vecka innan det är dags att åka iväg till kurs nummer två. (Titta HÄR.)

Cyanotypi är en tidig fotograferingsmetod, uppfunnen 1842 av engelsmannen John Frederick Herschel, titta HÄR. Botanisten Anna Atkins kom redan 1843 ut med en bok innehållande fotografiska avbildningar av alger, titta HÄR, På senare år har metoden fått ett uppsving och efter att jag sökt #cyanotypi på Instagram gör algoritmerna att det i mitt instagramflöde ser ut som om var och varannan människa ägnar sig åt cyanotypi. Så är det förstås inte.

Här kommer en kortfattad beskrivning.

Papper eller tyg bestryks med en blandning av två järnsalter (ammoniumferricitrat och kaliumferricyanid). Det finns kit att köpa med rätt dosering. Blandningen är ljuskänslig, så pappret/tyget torkas och förvaras i mörker. När det är dags att ”fotografera” läggs saker som ska avbildas på tyget/pappret, t ex växter eller fotonegativ och teckningar på OH-plast. Det går bra att blanda! Allt kläms ihop så att reservaget ligger tätt intill tyget/pappret,

Här har jag placerat en OH-plast med en tecknad blomma på en preparerad tygbit (återbruk) och lagt ut i solen. Kemikalieblandningen reagerar med UV-ljus och det som inte är övertäckt blir blått,

När processen är klar sköljs tyget och jag får en vit blomma på blå botten. Det blev många blommor för mig och det kommer att bli stygn på dem så småningom. Någon kanske känner igen blomman. Den är lånad från en skuren dekor på ett mangelbräde från 1700-talet i samlingarna hos Örebro läns museum. Jag har använt den tidigare på olika sätt, titta HÄR

Det verkar ju enkelt! Men det är många saker som påverkar slutresultatet. Kursledaren, Ulf Rehnholm, hade köpt kemikaliekit från två olika leverantörer och kemikalieblandningarna betedde sig olika. Hur blandningen appliceras har betydelse, kvalitén på papper och textil inverkar också liksom tiden i solen (eller i ljuslåda). Den som är ute efter exakta resultat får dokumentera noga och prova sig fram.

Jag gjorde inte bara blommor. På akvarellpapper, A6, placerade jag stenar slumpmässigt. I det intensiva solljuset gav stenarnas skugga en effekt. De vertikala suddiga vita fälten beror på att jag klantade mig och penslade på för mycket av kemikalieblandningen. Den blå färgen blev väldigt intensiv. Men beror det på att jag slösade med kemikalieblandningen, eller på exponeringstiden, på innehållet i pappret, en kombination av detta, eller på något helt annat?

Som alltid är det kul och lärorikt att se vad de andra kursdeltagarna gör.

Dubbelt värd om ädelt brukad

7 svar

Dubbelt värd om ädelt brukad står det på en stenrelief på en byggnad vid Fristadstorget här i Eskilstuna. Byggnaden uppfördes 1914 – 16 för Eskilstuna Sparbank, så texten syftar säkert på att bruka och förvalta sina pengar. Men jag tänker att alla våra ägodelar bör brukas ädelt och med omsorg, till exempel de tre par byxor som jag lagade häromdagen.

(Sparbankshuset används numera av ABF, titta HÄR. Byggnaden ritades av arkitekt Aron Johansson, titta HÄR, som också bland annat ritade riksdagshuset i Stockholm.)

Linneshortsen, ett par avklippta långbyxor köpta second hand, har fått sin andra lapp och det lär bli fler. Shortsen är så svala och sköna när vi cyklar och badar varma sommarmorgnar. HÄR finns den förra lagningen.

Varje gång jag tog på mig långbyxorna såg jag sömmen som var på väg att gå upp. Men inte förrän häromdagen blev det äntligen av att sy några stygn. En lös knapp blev också fastsydd.

Jeansen är mina absoluta favoritbyxor och ett av mina allra bästa fynd, 30 kr second hand. De var alldeles för långa så jag klippte av dem och kantade med ett fint tyg. Nu, fem år senare, var det dags att byta ut tyget och jeansen fortsätter att vara favoriter länge till. (Det är ”riktiga” jeans, inget elastan, lycra eller annat stretch i tyget.)

Världsstickardagen

Lämna ett svar

Idag (2026-06-13) är det andra lördagen i juni och då infaller Världsstickardagen = World Wide Knit In Public Day. Evenemanget startade 2005 som ett privat initiativ och nu firas dagen runt om i världen. Stickare träffas på offentliga platser för att ha det trevligt tillsammans, byta erfarenheter och visa upp sitt hantverk. Tyvärr har jag ingen stickning på gång just nu, annars hade jag åkt iväg och stickat tillsamman med andra.

En liten stickning har jag i alla fall, men det är ett prov som bara finns för att jag ska förstå. I Ivar Asplunds fina, pedagogiskt upplagda bok Sticka flätor finns en beskrivning till en halsduk med flätor på båda sidor, dvs det finns ingen avigsida på stickningen. Det låter otroligt och jag var tvungen att prova för att se att det verkligen är sant. Metoden är så smart uttänkt! Nu när jag har begripit repar jag upp provet. Kantmaskorna stickas också på ett smart sätt som gör att kanten ser likadan ut på båda sidorna. Jag använder en ryanål som flätsticka. Uppläggningsänden har jag trätt i nålsögat och fäster nålen i stickningen när den inte används.

.

Ett par handledsvärmare/muddar har jag också stickat från boken. Jag ville testa Ivars sätt att sticka kantmaskorna och hans metod att sy sömmar. Sömmen blir verkligen fin, men en aning klumpig i en så här liten stickning. Jag fick också bevis på att flätorna drar ihop stickningen väldigt mycket. Efter ett par omgångar flätor var stickningen alldeles för stor för min handled. Jag tänkte byta till tunnare stickor, alternativt minska antalet maskor i de aviga partierna. Men jag fortsatte och nu när muddarna är klara är de nästan lite för trånga.

Jag är sugen på att sticka fler flätor!

Färgning

Lämna ett svar

Det är så roligt att så många vill brodera med ullgarnet som jag färgar! Nu behövs det påfyllning igen i min lilla butik på bloggen.

Härvorna sätts upp på nystvindan och knyts om ordentligt, men inte för hårt, innan de ska ner i färgbaden. HÄR finns butiken och där finns mer information om garnet och färgningen.

Igår blev det gula nyanser och nu ska garnet delas upp i flätor. Idag kommer det grönt garn ur grytan.

 MassaSkåpAvSkräp 

Lämna ett svar

Igår (2026-06-07) gjorde vi en utflykt några mil norrut till Surahammar. I Stenhusets konsthall visas Jon Lindströms utställning MassaSkåpAvSkräp, en kavalkad i kreativitet, påhittighet och skaparglädje. Utställningen visar exakt det som titeln säger, mängder av väggskåp byggda av överblivet, sparat, hittat eller ratat material, t ex staket, lastpallar, tapeter, spelkort, tennisbollar, förpackningar. 85 skåp finns hos Stenhuset, knappt hälften av alla som Jon Lindström tillverkat sedan 2022. En fröjd för alla som har intresse av slöjd, hantverk, återbruk, formgivning osv!

Utställningen pågår t o m 2026-07-26. Stenhuset har öppet eftermiddagar lördag-söndag och vid speciella tillfällen, Se mer HÄR.

Varje skåp har en berättelse. Jag lånar texter från utställningen.

2024-12-18
Svårt att komma tomhänt från
soprummet, blev ett kohudsskåp.
Höjd 440, bred 250, djup 110

2024-06-26
Jag rensade en igenväxt stig från
hagtorn och några sälgar och
sparade några bitar av sälgens
stam som hade växt i dramatiska
kurvor.
Höjd 450, bredd 300, djup 140

25-03-25
Tror det blev 360 4 tums spik
totalt, blå är flått, Kleinblue
ännu flottare.

2024-05-18
Överblivet björknäver från ett
torvtak jag renoverade för en
massa år sedan, exakt när minns jag inte.
Höjd 360, bredd 200, djup 85

2024-11-05
Inte ett vanlig galler, utan
superhärdat för tåla sortering
vid stenkrossar. Det var en ren
mardröm att böja!
Höjd 470, bredd 320, djup 120

.

Känner du kanske igen skåpen från ett annat sammanhang? Jon Lindström och hans skåp presenterades i ett fint reportage i tidskriften Hemslöjd nr 6 2025.

Spaning på stan

Lämna ett svar

Häromdagen spanade jag in några utställningar på stan (= Eskilstuna).

T o m 2026-08-30 finns Hållbart hemma, producerad av Sörmlands museum, på Eskilstuna Stadsmuseum. I sex montrar visas klimatsmarta slöjdade föremål som kan användas i vår vardag. Montrarna representerar olika miljöer (hall, kök, vardagsrum, kontor, badrum och verkstad) med fin slöjd som inspirerar till eget skapande och egna val.

Eskilstuna Stadsmuseums öppettider och annan information finns HÄR.

.

På ReTuna Återbruksgalleria visas t o m 2026-06-07 elevarbeten från utbildningen Recycle Design – Projektår på Eskilstuna Folkhögskola. Läs om utbildningen HÄR.

.

Mats Hermanssons utställning Presenningsikoner – slitet och förgyllt visas i Fors kyrka t o m 2026-09-13. HÄR går det att hitta kyrkans öppettider.

.

De tre utställningarna når jag snabbt med cykel eller till fots. Om jag tar tåg eller bil så kan jag göra hel- eller halvdagsutflykter i sommar till en rad utställningar inom några mils avstånd hemifrån. Här kommer några tips:

Västerås
Västmanlands läns museum, Den svarta humorn som följeslagare – Comics craftivism av Lotta Sjöberg. 4 juni – 23 augusti 2026.
HÄR finns information. HÄR finns bilder från hennes utställning hos Konsthantverkna i Stockholm 2025.

.

Köping
Köpings Museum. Utställningen Från skog till konst presenterar konstverk av Carl Johan Lindholm, som på 1890-talet skapade stora bildtavlor gjorda av naturmaterial såsom trä, kottar och näver. T o m 2026-08-15.
HÄR finns information. Bilden är lånad från museet hemsida.

.

Enköping
Enköpings Konsthall. UNG VÄV – tradition i rörelse. T o m 2026-06-14.
HÄR finns information och HÄR finns ett blogginlägg.

.

Surahammar
Stenhusets konsthall. MassaSkåpAvSkräp av Jon Lindström. T o m 2026-07-26.
HÄR finns information.

.

Katrineholm
Katrineholms konsthall. Bea Szenfeld – Haute Papier. 8 juni – 15 augusti 2026.
HÄR finns information. Bilden är lånad från Katrineholms kommuns hemsida.

.

Flera utställningar lite längre bort finns också i planen för sommaren, t ex de här.

Bodafors
Kulturgatan. Slöjdbasar. Där deltar jag med textilier, tillsammans med ca 100 andra slöjdare/konsthantverkare/hantverkare. HÄR finns information.

.

Jönköping
Jönköpings läns museum. Skarvsöm – synliga skarvar, levande tradition. T o m 2026-10-18.
HÄR finns information. Bilden är lånad från museet hemsida.

Dogmabroderi 2026 – Maj

Lämna ett svar

Första torsdagen i månaden under 2026 lägger Lisbeth Degn, dansk broderande konstnär, ut en broderiuppgift i gruppen Dogma Broderi / Dogma Embroidery 2026 på Facebook. Deltagarna är spridda över jordklotet och uppgifterna ges därför på engelska. Den som vill kan lägga ut sitt broderi i ett album i FB-gruppen. Det är så kul att se alla olika resultat. Mina lösningar samlar jag HÄR och där finns mer information om upplägget.

Gemensamt för årets uppgifter är att storleken på tyget ska vara 25 x 25 cm och att en cirkel med ca 20 cm i diameter ska markeras på tyget. Uppgiften i maj var att fläta en botten av ca 10 x 10 tygremsor, markera cirkeln med kedjestygn och sedan sy ”eyelet stitches” i varje ruta innanför cirkeln.

Jag valde en dämpad färgskala. Två av tygerna är från Marimekko, köpta på rea i Helsingfors för bortåt 40 år sedan. Jag tog också bl a ett par rutiga ikattyger, som jag glömt att jag hade. ”Eyelet stitches” skulle sys tätt enligt instruktionerna från Lisbeth. Jag provade olika trådar och olika storlek på stygnen, men resultatet blev mest tjocka klumpar. Till slut valde jag att sy glesare, ganska små stygn, med svart sytråd.


Virka påsar

4 svar

Många har frågat efter beskrivning till de virkade påsarna som jag visade på bloggen för ett par veckor sedan, titta HÄR. Påsarna är mitt eget påhitt och det finns ingen beskrivning, bara kortfattad information i blogginlägget. Men det finns beskrivningar till andra virkade påsar att hitta i böcker. (Det finns säkert på t ex YouTube också för den som hellre tittar på en film.) De här böckerna har jag i min bokhylla.

Virka! av Maria Gullberg gavs ut av Hemslöjdens förlag 2013. Just nu finns några exemplar både på bokbörsen.se och antikvariat.net. Boken innehåller inte bara påsar, utan också mössor, muddar, momorsrutor, grytlappar mm.

.

Häftet Virkade påsar av Marketta Luutonen, översatt från finska, innehåller påsar både med med rötter i finsk tradition och moderna varianter. Häftet är från 1992 och utgivet av föreningen Österbotten hemslöjd och konsthantverk.

.

Marketta Luutonen är också författare till boken Virka fritt tillsammans med Anna-Maija Bäckman och Gunnar Bäckman. Boken kom 2021 på Förlaget Scriptum och finns fortfarande att köpa t ex hos Bokus.

Boken är innehållsrik med virkningshistorik, framförallt från Finland, presentation av hantverkare och konstnärer som uttrycker sig genom virkning och beskrivningar på allt möjligt virkat, bl a några påsar.

Jag skrev om boken när den kom ut, titta HÄR.

Lagningar

3 svar

För några år sedan satte Tant Kofta och Båvens Spinnhus fokus på de svenska lantrasfåren i projektet Ullen vi ärvde. Det var upplagt som en garnprenumeration och med ett par månaders mellanrum kom ett paket med posten innehållande garn spunnet hos Båvens Spinnhus, information om den aktuella fårrasen och en stickbeskrivning av Tant Kofta. I den första leveransen fanns garn från klövsjöfår och en vantbeskrivning, titta HÄR.

Mina vantar började bli utslitna i handflatorna. Det går ju inte att kasta något som har så många arbetsmoment bakom sig, från bonden som fött upp fåren och ända fram till min insats med stickorna.

Jag valde att göra en enkel lagning. Med brunt ullgarn 6/1, efsingar från en halsduksväv, sydde jag förstygn, 3 – 4 mm långa, vertikalt och horisontellt. Kanske inte den allra snyggaste lagningen, men det blev bra och vantarna håller ännu några säsonger.

.

Den här snygga jackan av ”fint” märke har jag fyndat second hand.

Jackan är välsydd och ny har den kostat minst ett par tusen. Men det är ett märkligt val av tyg, vävt av ett mjukt entrådigt, löst spunnet ullgarn i en relativt gles bindning. Tyget kommer snabbt att slitas vid utsatta ställen som krage, ärmslut och fickor.

På kragen var det redan ett hål när jag köpte jackan. Jag hade kunnat göra en närapå osynlig lagning genom att sy med liknande garn och följa trådarna i varp och inslag. Men istället valde jag att laga med en lapp av tunt bomullstyg i avvikande färg. Det kommer med all sannolikhet att bli fler synliga lappar på jackan.

Sörmlandssalongen 2026

2 svar

I år är det 60:e gången som den jurybedömda utställningen Sörmlandssalongen arrangeras. Av de 133 konstnärerna som sökte till årets salong fick 45 klartecken av juryn och de deltar med totalt 81 verk. Arrangemanget turnerar i Sörmland och i år är det Nyköpings konstförening tillsammans med Sörmlands museum som står som värdar. T o m 2026-08-30 visas utställningen på Sörmlands museum i Nyköping. Öppettider mm finns HÄR.

Som vanligt försöker jag koncentrera mitt intresse till textilierna och det var ganska många utställare som deltog med textila verk. Vi var där på vernissagedagen. Det var innebar att det var fullt med besökare, vilket medförde att det inte var helt lätt att komma åt att ta bilder. Här är i alla fall ett urval, sorterat i bokstavsordning efter förnamn. Texterna har jag lånat ur utställningskatalogen.

Ann Nyberg, Pushing the limits, textil blandteknik, 165 x 154 cm. Helhet och detalj.

.

Christina Lindblom, Fint besök, broderi, 26 x 31 cm.

.

Inger Berglund, Täcke av lav I, fritt broderi på kläde, 21 x 21 cm.

.

Kristine Söderlund, Basic, tuftning, 80 x 80 cm.

.

Lotti Erlin, Fasad I, blandteknik med textil, 30 x 40 cm

.

Malin Westin Laving, Skandal bjotis, tuftning, 90 x 125 cm

.

Tor Cederman, På andra sidan staketet, virkat väggobljekt i delar, 200 x 160 cm.

Fåglar i Fiskhuset

6 svar

Häromdagen gjorde vi en utflykt åt sydost genom Sörmland till Nyköping, bl a för att se ett par utställningar. Två personer som jag känner från helt olika sammanhang ställer ut tillsammans hos Galleri Fiskhuset, Lena Lundgren och Nicke Helldorff. Temat för deras utställning är fåglar. Lena visar broderier och Nicke visar fåglar i trä. I ett eget inlägg finns bilder från Sörmlandssalongen på Sörmlands museum, titta HÄR.

Lenas bilder är utförda med stygn och applikationer på växtfärgade bottentyger. Hon använder tunna, gärna glänsande trådar och små, delikata stygn.

.

Med hjälp av yxa och kniv formar Nicke sina fåglar i lindträ och målar med linoljefärg. Här är en nötskrika, en nötkråka och en koltrast. Alla med mat i mun!

Utställningen pågår t o m 2026-05-24. HÄR finns Fiskhusets öppettider och annan information.

PS. Till er som prenumererar på bloggen via mejl: Ibland kommer text och bild i en enda röra när man läser mejlet på datorn. Jag vet inte vad det kan bero på och vet inte hur det ska åtgärdas. Klicka in på bloggen för att få text och bild i rätt ordning. På telefonen ser det däremot ut som det ska.

Restgarnsvirkning

9 svar

Så här såg det ut på arbetsbordet för ett par veckor sedan när jag hällde ut mina rester av ullgarn 6/2. Nu har garnmängden minskat med flera hekto och istället finns det virkade påsar.

Jag virkar runt med flerfärgsvirkning, två färger i varje varv och fasta maskor med nertag i bakre maskbågen.

Jag har ingen beskrivning. Men den som vill virka själv kan ha hjälp av hur jag börjar och gör botten på påsarna. Jag använder virknål nr 3 och håller maskorna ganska stramt.

Mina kladdiga arbetsanteckningar kan se ut som på bilden. Till en omgång med rutor går det åt 5 – 6 gram av vardera två färger. Exemplet på bilden: Av ljusgrått finns det 5 gram kvar och det räcker (kanske) till en ruta ihop med en annan färg. Det finns 15 gram mellangrått och det räcker till 3 rutor. Och så vidare.

Det är så kul att kombinera färger! Lika roligt är det att sedan välja knappar,

För den som inte vill virka själv har jag lagt in påsarna i min butik på bloggen, titta HÄR.
Botten är ca 8 x 13 cm och påsens höjd är ca 18 cm. Pris 495 kr/st + porto.

Påsarna är fotograferade på en trapp i Rothoffsparken, ett par minuter hemifrån.

Två utställningar och en föreläsning

Lämna ett svar

En dag i förra veckan (2026-04-29) gjorde jag en tågutflykt med textiltema till Örebro. På hemvägen blev det ett uppehåll i Arboga.

Hos Konsthantverkarna i Örebro visar Lena Wahlstedt broderier t o m 2026-05-20. Människor i rörelse är namnet på hennes utställning. På återbrukade textilier lägger hon de stygn som behövs för att avbilda människor på väg, tillsammans, i samspråk eller med raska steg på egen hand. HÄR finns öppettider och annan information.

.

Hos Konstfrämjandet Bergslagen såg jag Maja Michaelsdotters utställning Ett andetag i universum. Utställningen är avslutad, men HÄR finns information om annat som händer hos Konstfrämjandet. Maja Michelsdotter tuftar sina verk och HÄR finns ett par katter från Vårsalongen på Liljevalchs. I Örebro visade hon hängande, skulpturala verk som för tankarna till fjärilsvingar. Jag ser en lek med material, teknik och skala, en allvarsam lek om livets skörhet.

.

På hemvägen blev det ett uppehåll med besök på Arboga bibliotek. En stor, intresserad och initierad publik fick ta del av Ivar Asplunds föreläsning om stickning. Hans känsla för detaljer och hans genomtänkta pedagogik gav mig en stor dos energi och, förstås, lust att sticka. Nästa morgon var jag snabb till ”mitt” bibliotek och lånade hans bok Sticka flätor. Det blir nog snart flätor på mina stickor, men än så länge plockar jag med mina garner och försöker välja garn som passar till något av Ivars alla fina flätmönster.

Konsthantverkarna i Örebro

4 svar

För ett tag sedan visade jag ett gammalt tidningsurklipp, titta HÄR, och det fanns fler i pärmen som dök upp i bokhyllan. Det här från Nerikes Allehanda i mars 1992, när jag var en av flera nya medlemmar som valts in i det då relativt nystartade kooperativet Konsthantverkarna i Örebro.

Jag var medlem i kooperativet i ca 20 år med uppehåll då och då när jag veckopendlade till studier eller arbete. Därefter var jag gästmedlem, tills vi flyttade en bit österut. En gästmedlem har produkter i butiken, betalar en högre kommission på försäljningen än ordinarie medlemmar och är inte involverad i allt gemensamt arbete som krävs för att i föreningsform driva en butik och ett galleri. Nu är jag gäst igen och ett litet sortiment av mitt hantverk finns i Konsthantverkarnas fina lokaler centrala i Örebro, sedan många år på Järntorgsgatan.

Här är exempel från butikens sortiment, produkter av hög kvalitet tillverkade av skickliga konsthantverkare.

Muggar av Moa Rudebert och Peter Gustafsson.

Tuftade textiler av Veronika Keller.

Keramiska kärl av Catarina Mårtenson.

Korgar av Mona Malmqvist Sjöstedt.

HÄR finns information om medlemmar, gästmedlemmar, utställningar mm. Just nu ställer ställer Lena Wahlstedt ut broderier i galleriet. Jag var där igår (2026-04-29) och visar bilder så snart jag har tittat igenom mina foton.

Dogmabroderi 2026 – april

4 svar

Första torsdagen i månaden under 2026 lägger Lisbeth Degn, dansk broderande konstnär, ut en broderiuppgift i i gruppen Dogma Broderi / Dogma Embroidery 2026 på Facebook. Mina lösningar på uppgifterna samlar jag HÄR och där finns mer information om upplägget. Uppgiften i april var att sy ihop ca 30 små tygbitar med inspiration från murade eller kaklade ytor. Min inspiration blev en bild av en vägg som jag fotograferat någonstans i Stockholms tunnelbana.


Rutmönstret anpassades till uppgiften och jag räknade ut storleken på tygbitarna och hur många som behövdes av de olika formaten.

Ett par växtfärgade tygbitar ur mitt förråd klipptes i bitar som syddes ihop, ett mörkare tyg till de små rutorna och ett ljusare till de större. I varje ruta skulle vi sy rutsöm i olika varianter. Jag tog mörkt garn i de små rutorna och ljusare i de större. Till cirkeln kunde vi välja mellan öppna kedjestygn eller rutsöm. Jag sydde rutsöm och ångrar i efterhand att jag tog grönt garn. Svart hade varit snyggare! Och det hade också varit snyggare med stjälkstygn. Men nu blev det så här och jag är nöjd ändå.

Utställning på Rian: Kristina Torsson – Från Mah-Jong till Vamlingbolaget

6 svar

Den som löser korsord vet säkert vad en ”ria” är, nämligen ett torkhus. Den gamla rian i Falkenberg är numera museum med inriktningen design, slöjd och konsthantverk. Titta HÄR.

Jag var på Rian för några dagar sedan och såg utställningen Kristina Torsson – Från Mah-Jong till Vamlingbo. Utställningen pågår t o m 2026-05-17.

Företaget Mah-Jong startades 1966, för 60 år sedan, av de tidigare kurskamraterna från Konstfack Kristina Torsson (1940 -), Helena Henschen (1940 – 2011) och Veronica Nygren (1940 – 2006). De ville skapa kläder som kunde bäras av alla och som enligt utställningskatalogen ”kommunicerade ideologisk övertygelse genom form och färg”. Tillverkningen skedde i Sverige, i en tid när den svenska textilindustrin konkurrerades ut av produktion i låglöneländer och kunskap, inkomstmöjligheter och textilt kulturarv var på väg att försvinna. Det här är kläder från min ungdom!

De första åren låg deras butik på Nybrogatan på Östermalm i Stockholm. Jag var där med en kompis som hade en släktning som var lärare på textillinjen på Konstfack. Efter några år flyttades butik, kontor och postorderlager till större lokaler på Kungsgatan. Det blev många besök där, ibland med inköp, när jag hade råd. Jag köpte jackor, kappor, klänningar, långbyxor, tröjor. Modellerna återkom år efter år och stod vid sidan om de kommersiella modeströmmarna. Materialen var av bra kvalitet, manchester, plysch/velour, silkig trikå, lahmanstrikå, och allt passade ihop.

Mah-Jong fanns i drygt 10 år, till 1977. Sedan blev det en paus några år tills Kristina Torsson återupptog konceptet i Vamlingbo på Gotland. Den nya verksamheten fick namnet Vamlingbolaget, titta HÄR, och lever fortfarande.

Två plagg från Mah-Jong har jag kvar. Det lite trasiga och slitna linnet är nog kvar enbart för att det glömdes bort långt ner i en byrålåda. Klänningen har jag sparat eftersom jag hade den på mig när min man och jag gick till rådhuset och gifte oss 1974, titta HÄR.

Liljevalchs Vårsalong 2026

6 svar

Jag höll på att glömma bort att visa bilder från årets Vårsalong på Liljevalchs konsthall i Stockholm. En vän frågade häromdagen om jag varit där och det har jag ju, för flera veckor sedan. Mina foton gick jag igenom genast när jag kom hem, men sedan hamnade de i en mapp i datorn och jag ägnade mig åt annat.

Liljevalchs Vårsalong är ett årligt evenemang dit alla kan söka. Den här gången sökte 3394 personer. 255 sökande fick sina föremål antagna och konsthallens många rum fylls med 348 konstverk. Salarna fylls också med publik och det blir ett sammanhang där jag har svårt att ta in alla intryck. Så jag väljer att koncentrera mig på de textila verken. Här kommer en rad med bilder ordnade i alfabetisk ordning efter förnamn. HÄR på Liljevalchs hemsida presenteras alla utställare. Vårsalongen pågår t o m 2026-05-03.

Första bilden: Amanda Monceau

Ann Strömland Väggö

Annie Lindblad

Carina Tabbert

Carli Halvars

Charlotta Grunewald

Elin Claesson och Maja Möller

Fredrik Lindqvist (se mer HÄR)

Hilde Skancke Pedersen

Maja Michaelsdotter

Marcus Ridung

Yvonne Larsson

Skulpturer och bildvävar

4 svar

Blänkande, gracila skulpturer av hårda trådar fyller rummet i konsthallen på biblioteket, Multeum, i Strängnäs. Kira Malmsten är konstnären som visar skulpturer och bildvävar under rubriken Det sköra livet. Om du har möjlighet, åk till Strängnäs och ta del av ett intressant konstnärskap. Utställningen pågår t o m 2026-05-09.

Skulpturerna är tillverkade av rostfri tråd, ståltråd och lackad koppartråd, hårda material som ges mjuka former. HÄR, i ett blogginlägg från 2013, finns ytterligare ett par av hennes verk i metalltråd.

På väggarna finns hennes bildvävar. Jag ser HÄR på hennes Instagram och HÄR på hennes hemsida att en del vävar är alldeles nya, medan andra är äldre.

Kvinna på strand I, med mattrasor som inslag, tillhör de äldre vävnaderna.

Väven med kvinnan med röd klänning och svarta fåglar, Sorg, är från 1980-talet och även den är vävd med mattrasor.

På sitt Instagram låter Kira Malmsten oss följa delar av arbetet från i höstas (2025) när hon vävde bilden I citronfjärilarnas land. Metalltråden återkommer i vävarna, lackad koppartråd tillsammans med lin. Väven är delvis transparent med fina skuggeffekter.

Här är ett par exempel på hennes senare vävar, Hoppet och Trädgränsen.

Mer säv

2 svar

Efter kursen häromdagen i sävslöjd med Nina Eriksén som ledare, titta HÄR, betraktar jag den lilla sävkorgen hos min mamma med nya ögon och med stort intresse. För den som provat ett hantverk öppnar sig världen en aning och det går att upptäcka saker som tidigare var fördolda. Jag ser att korgen har flätats av en skicklig slöjdare. Troligen har slöjdaren arbetat över en mall och sävstråna kan ha manglats innan flätningen för att bli platta. Mamma har fått korgen av en väninna som hade sin släkt i Kronoby i Österbotten i Finland, en trakt där traditionen att tillverka föremål av säv är känd åtminstone från mitten av 1700-talet. Läs mer HÄR.

.

I min bokhylla finns ett 10-tal böcker om korgar och i boken på bilden, Fläta korgar av Olivia Elton Barratt, hittade jag två arbetsbeskrivningar till flätade föremål i säv, en ask och en hatt. Båda flätas över en mall.

.

I bokhyllan återfann jag ett kompendium från Västmanlands läns hemslöjdsförbund med vävar formgivna av Ann-Sofie Svansbo år 1989. Ann-Sofie provade sig fram med strån av halm, säv och lin som inslag i textilierna. Av de sex vävsedlarna har tre säv som inslag, en stranddyna, en matta med säv och sisalgarn samt en ripsmatta. Vävnaderna i projektet packades i en finurlig låda som var anpassad till att användas i en vandringsutställning.

Jag fick också vara med på ett litet hörn i projektet, men inte med säv. Två mattor i daldräll med halm som inslag vävde jag på beställning, efter en förlaga i Västmanlands läns museum. Jag var också inblandad i att vandringsutställningen visades på biblioteket i Lindesberg. I tidningsurklippet från Bergslagsposten i oktober 1991 syns jag tillsammans med en av halmmattorna. Tyvärr har jag inga fler bilder att visa. Möjligen kan det finnas diabilder, men att leta bland alla mina tusentals dior känns övermäktigt. Det skulle vara kul att återse vävarna med säv, och de andra också förstås. Undrar om de finns kvar hos Västmanlands läns hemslöjdsförbund.

Korgkurs

2 svar

Idag, 2026-04-11, har jag gått på kurs och testat att fläta säv (Schoenoplectus lacustris). Nina Eriksén instruerade oss kunnigt och lugnt under en heldag på Eskilstuna stadsmuseum. Kursen arrangerades av hemslöjdskonsulenterna på Sörmlands museum i samarbete med Hemslöjdsföreningen Sörmland. HÄR finns en film producerad av Örebro läns museum där Nina berättar om säv och HÄR är hennes hemsida.

Nina visade och vi följde hennes anvisningar. Trots att vi utgick från samma förutsättningar, så blir resultaten så olika. Det finns så många val att göra. För mig var det första försöken att arbeta med säv och det blev framför allt ett sätt att testa materialet, att se hur det fungerar och ta lärdom till en eventuell nästa gång.

Häromåret gjorde Nina en resa till Österbotten i Finland för att lära mer om säv. Traditionen att använda säv till bruksföremål har varit stark där. De handvävda löparna med säv som inslag är därifrån.

Rött och blått

5 svar

Det tog plötsligt slut på en del färger i mitt lager av ullgarn till yllebroderi, redgarn 20/2. Efter ett par förmiddagar i mitt lilla färgeri är lagret påfyllt med några kulörer blått och rött. Garnet finns i min butik på bloggen, titta HÄR.

Det lilla färgeriet finns på badrummet, på bänken ovanför tvättmaskin och tumlare, med en kokplatta och en bra våg som väger delar av gram. Färgpulvret köper jag från företaget Färgkraft (titta HÄR). Jag har några grundrecept, men blandar kulörer efter lust, humör och behov.

”Än är det vinter kvar, säger mor”

2 svar

Blåsippan ute i backarna står och snön ligger vit på taken, idag påskafton 2026-04-04.

Förmiddagens intensiva snöande har upphört och det blir strax en promenad. Då inviger jag mina nya halvvantar. De är stickade av garn spunnet hos Båvens Spinnhus av ull från Roslagsfår. HÄR visade jag dem när jag nyss hade börjat stickningen.

Båda vantarna är lika och kan alltså användas på båda händerna. Jag tänker att de slits mest i handflatorna och på det här sättet får de nog längre livslängd när det går att växla hand. Varven börjar vid tumkilen, så det enda ställe där skarven till det nya varvet syns är i det lilla partiet efter tummen. Det hade nog varit snyggare med mörk resår överallt, men det bruna garnet räckte inte.

Mönstret finns i olika varianter både hos nutida stickdesigners och i äldre plagg. Här är t ex en rekonstruktion av ett par gamla muddar från Bergen museum ur boken Håndplagg av Heide Fossnes.