Ronny Ambjörnsson

	Ronny Ambjörnsson
	Ronny Ambjörnsson
Född	Ronny Volter Ambjörnsson; 21 mars 1936 (88 år); Göteborg
Yrke	Författare, idéhistoriker
Nationalitet	Svensk
Språk	Svenska
Verksam	1968–
Maka	Gunila Ambjörnsson ; (1958–1973; skilda) ; Lilian Ambjörnsson-Levin ; (1973–2023; hennes död)
Barn	Fanny Ambjörnsson; Ola Ambjörnsson; Siri Ambjörnsson; Nadja Ambjörnsson; Liv Ambjörnsson

Ronny Volter Ambjörnsson, född 21 mars 1936 i Göteborg, är en svensk idéhistoriker och författare.

Biografi

Ronny Ambjörnsson ägnade sin tidiga forskning åt Ellen Key, om vilken han skrev sin licentiatavhandling 1967 och sin doktorsavhandling 1974.^[1] Han har i artiklar många gånger återvänt till Ellen Key, och utkom 2012 med en omfattande biografi om henne.^[2] Till hans tidiga forskning hör också Tradition och revolution, en historiematerialistisk framställning av idé- och kulturhistorien, skriven 1968 tillsammans med Aant Elzinga och Anna Törngren.^[3] Boken väckte uppmärksamhet med sin uppmaning "Stöd FNL!" på omslaget. Han blev docent i idéhistoria vid Umeå universitet 1977 och var professor i samma ämne där 1981–2001, då han gick i pension. Som professor pläderade han för att idéhistorien inte bara ska omfatta eliternas idéhistoria, utan även folkets idéhistoria.^[4]

Hans forskning har rört ämnen som utopier och socialismens idéhistoria, och han har författat kurslitteratur om antikens och medeltidens idéhistoria. Hans bok Det okända landet handlar om tre svenska utopister: Anders Kempe, August Nordenskiöld och Nils Herman Quiding, och han visar på hur deras idéer haft effekter på Sverige ända in i modern tid.

Ambjörnsson är en flitig skribent vars böcker utkommit i flera upplagor och översatts till andra språk. Han är känd även utanför de rent akademiska kretsarna som skribent i den svenska dagspressen, särskilt i Dagens Nyheter. Sin kulturjournalistik och essäistik har han utgivit i flera artikelsamlingar. I sin bok Mitt förnamn är Ronny beskriver han en typisk klassresa, det vill säga sitt eget liv och sin karriär ur den sociala förändringens aspekt. Han har även författat dramatik och barnböcker.

Vid 50- och 65-årsdagarna hyllades Ambjörnsson med festskrifter av idéhistoriska kolleger i Umeå.^[5] Han har även tilldelats flera priser, som Övralidspriset 2006 "för sina filosofiska berättelser där han i det förflutnas tankemönster och utopier urskiljer samtidens ansikten".^[6]

Ambjörnsson är ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.^[7]

Bland hans tidigare studenter märks Karin Johannisson, Kjell Jonsson och Sverker Sörlin.

Familj

Han var 1958–1973 gift med Gunila Ambjörnsson (1938–2013) och från 1973 gift med barnpsykologen^[8] Lilian Ambjörnsson-Levin (1943–2023).^[9] Han är far till socialantropologen Fanny Ambjörnsson, journalisten Siri Ambjörnsson, tecknaren Ola Ambjörnsson samt tvillingarna Liv och Nadja.^[10]^[11]

Bibliografi

Idéhistoriska skrifter

Tillsammans med Aant Elzinga & Anna Törngren, Tradition och revolution. Huvuddrag i det europeiska tänkandet, Staffanstorp: Cavefors, 1968
Samhällsmodern. Ellen Keys kvinnouppfattning till och med 1896, (diss.) Göteborg: Universitetet (stencil) 1974
Familjeporträtt. Essäer om familjen, kvinnan, barnet och kärleken i historien, Stockholm: Gidlunds, 1978, ISBN 91-7021-248-1
Det okända landet. Tre studier om svenska utopister, Stockholm: Gidlunds, 1981, ISBN 91-7021-362-3
Socialismens idéhistoria. En inledning, Stockholm: Gidlunds i samarbete med Arbetarnas kulturhistoriska sällskap, 1984, ISBN 91-7021-485-9
Den skötsamme arbetaren. Idéer och ideal i ett norrländskt sågverkssamhälle 1880–1930, Stockholm: Carlsson, 1988. ISBN 91-7798-215-0
Mansmyter. Liten guide till manlighetens paradoxer, Stockholm: Fischer & Co, 1990, ISBN 91-7054-638-X
Öst och väst. Tankar om Europa mellan Asien och Amerika, Stockholm: Natur & Kultur, 1994, ISBN 91-27-04285-5
Europas idéhistoria. Antiken. Människors undran, Stockholm: Natur & Kultur, 1997, ISBN 91-27-05489-6
Europas idéhistoria. Medeltiden. Tankens pilgrimer, Stockholm: Natur & Kultur, 2002, ISBN 91-27-07923-6
Fantasin till makten! Utopiska idéer i västerlandet under fem hundra år, Stockholm, Ordfront, 2004, ISBN 91-7324-990-4
Ellen Key, en europeisk intellektuell, Bonniers, 2012, ISBN 978-91-0-011349-0
Den hemliga trädgården, om trädgårdar i litteratur och verklighet, Bonniers, 2015, ISBN 978-91-0-014281-0

Artikelsamlingar

Tiden – ett äventyr. Om våghalsar, uppror och idéer, Stockholm: Liber, 1980, ISBN 91-38-05317-9
Tokstollen och andra idéhistorier, Stockholm: Carlsson, 1995, ISBN 91-7798-915-5

Biografier

Mitt förnamn är Ronny, Stockholm: Bonnier Alba, 1996, ISBN 91-34-51818-5
Ellen Key. En europeisk intellektuell, Albert Bonniers förlag, 2012, ISBN 97-89-10011349-0

Dramatik och barnböcker

Tillsammans med Agneta Pleijel, Ordning härskar i Berlin, Stockholm: Bonnier, 1970
Tillsammans med Leif Zern, Don Quijote. Ett skådespel om liberalismens omöjlighet, Stockholm: Gidlunds, 1971
Tillsammans med Mats Andersson, Toms nya kläder, Stockholm: Gidlunds, 1972, ISBN 91-7021-003-9
Tillsammans med Maria Blomberg (bilder), Sagor, Stockholm: Gidlunds, 1973, ISBN 91-7021-058-6
Tillsammans med Mats Andersson, Den förtrollade flöjten, Stockholm: Gidlunds, 1976, ISBN 91-7021-156-6

Priser och utmärkelser

1997 – Lotten von Kraemers pris
2000 – Längmanska kulturfondens pris "för hans breda insatser inom vetenskap, kultur, folkbildning och debatt"
2006 – Övralidspriset
2017 – Stora historiepriset^[12]
2019 – Gerard Bonniers pris^[13]

Källor

^ Ingemar Nilsson, Göteborgs universitet 1891–95. Data över professorer, docenter, avhandlingar och befordringsärenden. 2, Göteborg 1996, s. 294f. ISBN 91-88768-09-0
^ Carin Ståhlberg (11 juni 2012). ”Ronny Ambjörnsson. Femtio år med en stridbar modersgestalt”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618100129/https://www.dn.se/dnbok/dnbok-hem/ronny-ambjornsson-femtio-ar-med-en-stridbar-modersgestalt.
^ Ronny Ambjörnsson, Aant Elzinga, Anna Törngren, Tradition och revolution. Huvuddrag i det europeiska tänkandet, Staffanstorp: Cavefors. 1968.
^ Ronny Ambjönsson, "Om möjligheten av en folkets idéhistoria" (installationsföreläsning), Lychnos 1983, 159–165.
^ I framtidens tjänst. Ur folkhemmets idéhistoria, Stockholm: Gidlunds, 1986; Lena Eskilsson & Mohammad Fazlhashemi (red.), Reseberättelser. Idéhistoriska resor i sociala och geografiska rum, Stockholm: Carlsson, 2001.
^ ”Ronny Ambjörnsson får årets Övralidspris”. Svenska Dagbladet. 5 april 2006. Arkiverad från originalet den 9 april 2006. https://web.archive.org/web/20060409203957/http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_12297207.asp. Läst 23 februari 2024.
^ Kungl. Vetenskapsakademien: Ronny Ambjörnsson Arkiverad 14 juni 2021 hämtat från the Wayback Machine., läst 1 maj 2009
^ Lasse Dencik (18 oktober 2023). ”Till minne: Lilian Ambjörnsson Levin”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/familj/till-minne-lilian-ambjornsson-levin-2/.
^ ”Dödsannons Lilian Ambjörnsson Levin”. www.dn.se. https://www.dn.se/familj/dodsannonser/#/CaseInline/863078. Läst 3 november 2023.
^ ”Till minne: Nadja Ambjörnsson”. DN.SE. 18 november 2020. https://www.dn.se/familj/till-minne-nadja-ambjornsson/. Läst 22 november 2020.
^ ””Det går inte att tänka sig ett mänskligt liv utan kroppsligt eller psykiskt lidande””. DN.SE. 11 april 2020. https://www.dn.se/kultur-noje/det-gar-inte-att-tanka-sig-ett-manskligt-liv-utan-kroppsligt-eller-psykiskt-lidande/. Läst 22 november 2020.
^ ”Stora historiepriset 2017”. www.umu.se. https://www.umu.se/nyheter/stora-historiepriset-2017_5814684/. Läst 24 december 2019.
^ ”Gerard Bonniers pris | Svenska Akademien”. www.svenskaakademien.se. https://www.svenskaakademien.se/press/gerard-bonniers-pris-13. Läst 24 december 2019.

[1] Ingemar Nilsson, Göteborgs universitet 1891–95. Data över professorer, docenter, avhandlingar och befordringsärenden. 2, Göteborg 1996, s. 294f. ISBN 91-88768-09-0

[2] Carin Ståhlberg (11 juni 2012). ”Ronny Ambjörnsson. Femtio år med en stridbar modersgestalt”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618100129/https://www.dn.se/dnbok/dnbok-hem/ronny-ambjornsson-femtio-ar-med-en-stridbar-modersgestalt.

[3] Ronny Ambjörnsson, Aant Elzinga, Anna Törngren, Tradition och revolution. Huvuddrag i det europeiska tänkandet, Staffanstorp: Cavefors. 1968.

[4] Ronny Ambjönsson, "Om möjligheten av en folkets idéhistoria" (installationsföreläsning), Lychnos 1983, 159–165.

[5] I framtidens tjänst. Ur folkhemmets idéhistoria, Stockholm: Gidlunds, 1986; Lena Eskilsson & Mohammad Fazlhashemi (red.), Reseberättelser. Idéhistoriska resor i sociala och geografiska rum, Stockholm: Carlsson, 2001.

[6] ”Ronny Ambjörnsson får årets Övralidspris”. Svenska Dagbladet. 5 april 2006. Arkiverad från originalet den 9 april 2006. https://web.archive.org/web/20060409203957/http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_12297207.asp. Läst 23 februari 2024.

[7] Kungl. Vetenskapsakademien: Ronny Ambjörnsson Arkiverad 14 juni 2021 hämtat från the Wayback Machine., läst 1 maj 2009

[8] Lasse Dencik (18 oktober 2023). ”Till minne: Lilian Ambjörnsson Levin”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/familj/till-minne-lilian-ambjornsson-levin-2/.

[9] ”Dödsannons Lilian Ambjörnsson Levin”. www.dn.se. https://www.dn.se/familj/dodsannonser/#/CaseInline/863078. Läst 3 november 2023.

[10] ”Till minne: Nadja Ambjörnsson”. DN.SE. 18 november 2020. https://www.dn.se/familj/till-minne-nadja-ambjornsson/. Läst 22 november 2020.

[11] ””Det går inte att tänka sig ett mänskligt liv utan kroppsligt eller psykiskt lidande””. DN.SE. 11 april 2020. https://www.dn.se/kultur-noje/det-gar-inte-att-tanka-sig-ett-manskligt-liv-utan-kroppsligt-eller-psykiskt-lidande/. Läst 22 november 2020.

[12] ”Stora historiepriset 2017”. www.umu.se. https://www.umu.se/nyheter/stora-historiepriset-2017_5814684/. Läst 24 december 2019.

[13] ”Gerard Bonniers pris | Svenska Akademien”. www.svenskaakademien.se. https://www.svenskaakademien.se/press/gerard-bonniers-pris-13. Läst 24 december 2019.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]