Nykterhetsrörelsens scoutförbund

Nykterhetsrörelsens Scoutförbund
Information
Förbunds­ordförande	Anders Ödman
Vice­ordförande	Birgitta Ipsonius
Förbundskassör	Oscar Johansson
General­sekreterare	Sandra Karlsson
Historia
Grundat	1970
Huvudkontor	Stockholm
Antal anställda	6
Antal medlemmar	3 700
Typ av förbund	Idéburen organisation
Ideologi(er)	Nykterhet
Metod	Scoutmetoden
Färg(er)	Coelinblått
Struktur
Närstående organisation	Scouterna IOGT-NTO Ungdomens Nykterhetsförbund IOGT-NTOs Juniorförbund
Internationellt samarbetsorgan	World Association of Girl Guides and Girl Scouts World Organization of the Scout Movement
Övrigt
Webbplats	nsf.scout.se
Förbundstidning	Scouting Spirit

Nykterhetsrörelsens Scoutförbund, NSF, är en del av IOGT-NTO-rörelsen som bedriver scoutverksamhet för barn, ungdomar och vuxna. Medlemmar i organisationen avlägger nykterhetslöfte senast då de fyllt 12 år. NSF har cirka 3 700 medlemmar och är en samverkansorganisation till Scouterna.

Historik

Nykterhetsrörelsens scoutförbund bildades 1970 när IOGT:s scoutförbund och NTO:s scoutförbund gick samman i samband med att IOGT och NTO bildade IOGT-NTO. NSF var från sitt grundande fram till 2012 en av de fem scoutförbund som var medlemmar i Svenska Scoutrådet och i samband med den svenska scoutrörelsens omorganisation övergick NSF till att vara en samverkansorganisation till den nya riksscoutorganisationen, Scouterna.

Sedan oktober 2023 är Anders Ödman och ordförande i NSF.

Organisation

Nykterhetsrörelsens scoutförbund består av ett flertal lokalföreningar, scoutkårer, som samarbetar i geografiska distrikt. Kårerna och distrikten väljer representanter till Förbundsmötet (FM) som vartannat år sammanträder och väljer en förbundsstyrelse (FS). Förbundsstyrelsen ansvarar för att genomföra den arbetsplan som ombuden tillsammans beslutats om på förbundsmötet. Utöver förbundsstyrelsen finns ett antal kommittéer och utskott med olika ansvarsområden.

Samtliga NSF:s scoutkårer är också medlemmar i riksorganisationen Scouterna och kan sända ombud till årsmötet Demokratijamboreen.

Ordförande

Arne Lundberg	1971–1973
Henny Olsson	1973–1975
Ulla-Greta Nordebo	1975–
Arne Lundberg	1976–1984
Ingegerd Andersson	1984–1989
Barbro Lönnehed	1990–1994
Lars Karlsson	1994–1998
Anna Löfgren	1998–2002
Tommy Carlsson	2002–2005
Birgitta Persson	2005–2010
Per Södergren	2010–2011
Fredrik Torberger	2011–2017
Karin Wester	2017–2021
Ponthus Jessmor	2021–2023
Anders Ödman	2023–

Förbundssekreteraren/kanslichefer/Generalsekreterare

Weikko Skoog	1970–1971
Over Ernström	?
Hasse Lundberg	?
Tommy Arnlind	?–1981
Etty Seger	1981–1994
Göran Hägerdal	1994–1999
Mikael Premberg	1999–2009
Jenny Lindberg	2010–2015
Linn Ternefors	2015–2020
Theres Sysimetsä	2020–2022
Ellen Sjömålen (tf)	2022
Sandra Karlsson	2022–

Utmanarscoutkommittén

Utmanarscoutkommittén 2023/2024

Utmanarscoutkommittén (UScK) är förbundets verkställande organ i utmanarscoutfrågor. UScK väljs under Utmanarscouttinget som vanligen hålls varje vår. Utmanarscoutkommittén har funnits sen förbundet grundades genom sammanslagningen av IOGT och NTO scoutförbund 1970. Sedan 2005 benämns seniorscouter utmanarscouter. Utmanarscoutkommittén hette tidigare Seniorscoutkommitén. Namnbytet röstades igenom på tinget i Åby 2009.

Ledamöterna i Utmanarscoutkommittén väljs vanligtvis på två år och blir sällan omvalda. Valbar till Utmanarscoutkommittén är varje scout inom Nykterhetsrörelsens scoutförbund men en majoritet av kommittén samt ordföranden måste vara utmanarscouter.

UScK:s huvudsakliga uppgifter är att:

• föra utmanarscouternas talan gentemot förbundsstyrelsen och andra kommittéer och arbetsgrupper inom scoutrörelsen,
• förse utmanarscouttinget med handlingar,
• förvalta förbundets utmanarscoutanslag (som de senaste åren har legat på 260 000 kronor), samt
• se till att utmanarscouterna inom Nykterhetsrörelsens scoutförbund får en givande och utmanande utmanarscouttid.

På tinget i Örebro år 2005 antogs Utmanarscoutkommitténs nuvarande uppdragsbeskrivning.

Roverscoutkommittén

Förbundet har tidigare även haft ett verkställande organ i roverscoutfrågor (RScK), denna lades dock ner under 2017 på grund av brist på uppdrag.

Åldersgrupper

Förbundet har samma åldersgrupper som resten av scoutrörelsen.

• Spårare 8-9 år
• Upptäckare 10-12 år
• Äventyrare 12-15 år
• Utmanare 15-19 år
• Rover 19-25 år

Scoutprogrammet

Jägarna

Under sjuttiotalet framfördes önskemål från seniorscoutkommittén att en skrift skulle produceras med programförslag samt berättelse över hur ett seniorscoutlag skulle fungera i det nya moderna scoutprogrammet. En drygt hundrasidig bok om seniorscoutlaget Jägarna produceras, och säljs via Scoutköp för att användas som idégivare och inspirationskälla bland scoutförbundets seniorscoutlag. Med tiden kom boken att användas av programansvariga i såväl kurs- som lägerprogramform. Författare var Ove Ernström

Uppgiftsböcker

I början av 1970-talet ersattes de gamla provböckerna av nya Uppgiftsböcker för de nya åldersgrupperna. En viss fördröjning hade inträtt. Initialt fanns inga kunskapsprov i det nya scoutprogrammet vilket många äldre ledare upplevde som frustrerande, och stark kritik framfördes. Programmakarna tog allvarligt på detta och inledde en analys av hur tillämpningen kunde fungera. Uppgiftsböcker blev ett resultat, men även programpaket i form av lathundar för avdelningsledarna.

Vandraren

Programmaterial Vandraren lanserades 2001. Tanken var att alla seniorscouter för första gången på länge skulle få ett eget exemplar av programmet. Att äga, slita, älska och använda. Här samlades goda tips på aktiviteter, förklaringar om hur ett seniorscoutlags liv kunde se ut, funderingar på livet i stort och var jaget befann sig i utvecklingskurvan. Allt för att tiden nu var kommen för scouten att själv driva sina upplevelser. Nytt var också att seniorscouten nu kunde förtjäna märken till sin skjortärm genom Utmaningar.

LYFTET

Under senare delen av nittiotalet presenterades den stora kampanjen ”LYFTET” med information kring drogfrågan, men också med ett omfattande programmaterial som innefattade lekar och tävlingar, aktivitetsmaterial för enskilda såväl som grupper eller patruller. Tips på utåtriktade aktiviteter samt informationskampanjer. Kampanjen inleddes med en konferenskurs på Wendelsbergs folkhögskola i Mölnlycke dit många samhällsprofiler inom såväl underhållning som utbildning, vård och politik hade bjudits in med uppdrag att tillsammans ge kampanjen en stark ”kick-off”.

Drogfriryggsäcken

Några år in på tvåtusentalet kom Drogfriryggsäcken, ett informationsmaterial till scoutledarna att använda i verksamheten. Materialet levererades i en ryggsäck för att enkelt kunna följa med ut på scoutaktiviteten och bestod till stor del av värderingsövningar, men även dramaövningar och olika sorters spel där alkoholfrågan problematiserades. Arbetsgruppen som tog fram Drogfriryggsäcken bestod av scoutledare som arbetar professionellt med barn och ungdomar och hade till sin hjälp haft tillgång av scouter, elever och kollegor som prövat övningarna. Materialet var framtaget med tanke på att kunna användas av andra organisationer.

Klartänkt

Drogfriryggsäcken blev ett välanvänt material i scoutkårerna, men efter ett antal år uppkom behovet av ett nytt, mer flexibelt material. Den fysiska ryggsäcken var välfylld med kringmaterial som tyvärr blev daterat. Nya övningar togs fram och materialet fick namnet Klartänkt vilket anspelar på att de ska hjälpa oss reflektera över och bli medvetna om våra val i livet. Materialet är anpassat efter scoutrörelsens olika åldersgrupper och syftar till att stärka individen och när scouterna blir äldre reflektera över alkohol och andra droger ur ett normkritiskt perspektiv. Klartänkt är framtaget för ledare inom Nykterhetsrörelsens Scoutförbund, men passar lika bra för andra ledare inom föreningslivet.

Narkotikahundskampanjen

En annan uppmärksammad kampanj som pågick i omgångar under ett par år var Narkotikahundskampanjen. NSF beslöt genomföra insamlingsaktioner till anskaffande av fler narkotikahundar till tullverket. Behovet var större än tillgången i slutet på nittiotalet och början på tvåtusentalet. Hundarna behövde en omfattande inskolning under en längre period samt en speciell omvårdnad för att kunna fungera i sökandet av olika narkotikapreparat. Denna process omfattade en summa inledningsvis på ca 250 000 kronor per hund, pengar som tullverket inte kunde avsätta i ordinarie budget. Med tiden ökade kostnaderna för inskolningen av dessa hundar och kom de sista åren att landa på ca 500 000 kronor i anskaffningskostnad för en fullt utbildad narkotikahund. Man tog därför beslutet att genomföra insamlingar till detta och lyckades därmed bidra till tre hundar under en period på två och ett halvt år.

Nykter Scout – en modern livsstil

I augusti 2010 presenterade NSF en ny bok kallad Nykter Scout – en modern livsstil. Den togs fram som en informationskälla och ett stöd för att hitta sitt eget sätt att arbeta preventivt mot alkohol som ett sätt att nå scoutings mål och att göra scouter redo för livet.

Ledarutbildning

LDK, Landsdelskurserna

Utbildning var viktigt för scoutledarskapet, men form och upplägg har skiftat genom åren. I det här kapitlet tar vi endast upp de som fanns med i många år. LDK, landsdelskurserna, var en grundläggande utbildning och nya ledares första kontakt med tillämpningen av scoutprogrammets alla grenar. Kursformen fanns med i utbildningsprogrammet redan från mitten av femtiotalet och in på senare delen av sjuttiotalet. Landsdelskurserna genomfördes, från början, på fyra olika platser i landet under Kristi Himmelfärdshelgen. De gav deltagarna en inblick i hela scoutprogrammet varefter man själv fick bestämma sig för den åldersgrupp man lockades av.

Treklöver-Gilwellutbildningen (TG)

Treklöver-Gilwellutbildningen riktar sig till aktiva avdelningsledare och syftar till att stärka ledaren och ge dem kunskaper i scouting. NSF genomförde under många år sina egna TG kurser på Kungshol. Idag genomför kurserna av Scouternas Folkhögskola/Scouterna.

Solvargsveckan

Solvargsveckan anordnades första gången 1982 på Kungshol. Innan dess genomfördes det patrulledarutbildningar i distrikten. År 2010 slogs den samman med Leda patrull som finns på Scouternas Ledarskapsö, men har fortsatt arrangerats av NSF med samma symboliska inramning som tidigare. Det är en patrulledarkurs för  åldersgruppen 12–16 år. Många patrulledare och vice patrulledare har fångats av kursformen som byggde på patrullscoutprogrammet och genomförs i lägerkursform. Utbildningen upplevdes som mycket stimulerande av deltagarna och gav en kick vidare in till scoutledarskap några år senare. Inledningsvis var kursformen tänkt att arrangeras på flera ställen i landet varje sommar men man begränsades av resurstillgångar. Kursens namn kom att bli en påminnelse om en framstående ledarprofils scoutnamn Robert Solvargen Larsson från NTO scoutförbunds tidiga dagar!

Idékursen

Idékurserna har funnits i förbundet från 80-talet och genomförs än idag. Det är en upplevelsekurs i vintermiljö och vänder sig till senior- numera utmanarscouterna för personlig utveckling och stimulans till det lokala lagarbetet. Idékursen brukar genomföras runt årsskiftet varje år på scoutanläggningen Kungshol.

Lunndörrskursen

En kursform som byggde på personlig utveckling och relationsmetodik med scoutprogrammet och fjällnaturen som övningsmiljö. Första kursen genomfördes 1975 och de fanns kvar fram till 2003.

Vinterfjäll

Fjälledarutbildning, arrangerades årligen 1993-2002 vid påsktid i förbundets fjällstugor i Storvallen. Att skaffa sig fjällkunskap vintertid bedömdes som angeläget för förbundets scoutledare. En mix av praktik och teori gav deltagarna en god erfarenhet för eget färdledarskap. Övernattning i snöbivack samt övning av transport med skadad i pulka ner från fjället var erfarenheter som satt djupa spår inte minst inom säkerhetstänkandet.

Kanotledarkursen

Genomförs med ojämna intervall i Trysilälven. Kursen är en avancerad kanotkurs som ger deltagaren goda förutsättningar att ta med yngre scouter på paddeläventyr.

Förbundets tidningar

Scoutledaren

Tidningen Scoutledaren startade 1943 var en gemensam tidning mellan KFUM, NTO och IOGT Scoutförbund. Varje förbund fick ett visst utrymme att använda för sin information medan de största ytorna främst upptogs av programideologi, ledarskapsfrågor, natur- och friluftsämnen. Redan i början av 50 talet utgavs tidningen bara av IOGT:s scoutförbunds. När NSF bildades övertog man tidningen. Tidningen riktade sig till Scoutledare.

Scottidningen Nying

Scottidningen Nying riktade sig till alla åldersgrupper. Med inriktning mot scouterna präglas tidningen av programtips, reportage från hajker och läger, scouttekniska tips, kunskapsartiklar och personliga tävlingsinslag. Tidningen kom ut med sitt första nummer 1981.

Scouting Spirit

Är en tidnings som riktar sig till både scouter och scoutledare och ges ut av NSF sedan 1998. Tidningen lades ner i början på 2023 till följd av minskade intäkter från ungdomslotteriet.

Medlemssiffror

NSF hade vid grundandet 1970 17 525 medlemmar och hade 2019 4007 medlemmar.

År	Antal medlemmar
1970	17525
1971	17923
1972	17984
1973	16588
1974	14764
1975	10755
1976	9765
1977	9720
1978	9675
1979	9342
1980	9058
1981	9219
1982	9213
1983	9143
1984	8986
1985	8170
1986	8070
1987	7485
1988	7208
1989	7498
1990	7775
1991	7450
1992	6975
1993	6719
1994	6488
1995	6181
1996	5755
1997	5803
1998	5960
1999	5887
2000	5460
2001	5416
2002	5227
2003	5201
2004	5030
2005	4654
2006	4754
2007	5541
2008	5545
2009	6390
2010	6001
2011	5454
2012	4895
2013	4795
2014	5114
2015	4852
2016	4779
2017	4470
2018	4107
2019	4118
2020	3894
2022	3648
2023	3680

Förbundets kurs- och lägergårdar

• Kungshol, Rättvik
• Ransbergs Herrgård, Ransäter
• Fjällstugorna, Storvallen

Förbundsläger

För Äventyrarscouter (patrullscouter) och äldre

Ransberg 1970

Det sista NTO-scoutlägret och första rikslägret i NSF-regi genomfördes 1970 på Ransberg med 1 200 deltagare. Det blev ett avstamp in i den nya organisationen och det nya förbundet även om drygt tre månader kvarstod till det slutligt avgörande beslutet vid förbundsmötena i Örebro, där nykter scoutings framtid skulle fastslås.

Strömbackalägret

1973 genomfördes det första rikslägret för patrull- och seniorscouter i Strömbacka i Hälsingland. Här användes det nya scoutprogrammet där flickorna och pojkarna i patrullerna skulle jobba, leva och bo tillsammans under hela lägret. Det blev en manifestering med 1 300 deltagare och flera nya ansikten från hela landet. Många hade lockats av ett spännande program med fokus på patrullen i det nya patrullscoutprogrammet samt massor av nya aktiviteter.

Angöring-74

Riksläger, Angöring 74, var ett specialläger, det första renodlade sjöscoutlägret i nykter scoutings historia. Det förlades till Stockholms scoutdistrikts anläggning Vässarö, i Roslagens skärgård. På samma sätt som tidigare låg fokus även detta år på patrullen med patrullbyar och patrullsegling samt rodd i patrullbåtar. Många icke metodinriktade ledare kunde tycka att patrullpedagogiken blev lite överdriven, dock inte de största entusiasterna som långt senare fick erfara betydelsen av ett målmedvetet patrullscoutprogram. Drygt 600 deltagare från landets många kårer hade fångats av marknadsföring, även de som inte hade sjöverksamhet i sitt dagliga program.

Patrull 77

Ytterligare ett riksläger med speciell inriktning i det nya unga scoutförbundet blev Patrull 77 som förlades till Ransberg. Det var en del av patrullscoutsatsningen som pågått ett antal år som en konsekvens av programförändringen som infördes cirka sju år tidigare. Varje patrull startade några dagar före lägret med en vandring och hajk, och kom på så sätt till fots till själva lägerplatsen. Patrullerna fick bygga upp sina egna byar med alla lägerarbeten som ansågs nödvändiga. Gott om tillgång på virke bidrog till att många fina lägerarbeten restes.

ASA-lägret    

1981 genomfördes läger i Asa i Småland. Lägret had en mycket uppskattad trapperavdelning med inspiration från USA och Canada. Från ASA-lägret kallades lägren Förbundsläger.

Tived-85

1985 genomfördes läger vid Ösjönäs Tiveden. Lägret hade en mycket uppskattad trapperavdelning med inspiration från USA och Canada.

Ransberg -88

1988 genomfördes läger på Ransberg i Värmland. Lägret hade teamet "Äventyr utan måtta".

Gränsölägret

1992 genomfördes läger på Gränsö utanför Västervik. Lägrets program inkluderade bland annat en heldag med besök inne i Västervik.

Härold Anno 95

1996 var man tillbaka på Ransberg. Lägret präglades mycket av sitt uppskattade medeltidstema.

Sjöbris

1998 genomfördes läger på Stockholms scoutdistrikts lägeranläggning Vässarö. Lägrets program präglades av ett starkt sjöscoutinslag.

Festival

2003 genomfördes läger på Ransberg.

Summercamp

2008 genomfördes läger på Ransberg tillsammans med Ungdomens Nykterhetsförbund och Active, nykterhetsorganisationer för ungdomar i Europa.

Summercamp 2,5

2010 genomfördes läger på Ransberg.

Beaver Creek

2012 genomfördes läger på Ransberg.

Bunge Jump

2016 genomfördes läger på Gotland.

Seniorscoutläger (Utmanare)

1971	Skräddartorpslägret	Skräddartorp
1978	Väntass	Ösjönäs, Tiveden
1983	Ottsjölägret	Ottsjö
1987	Gotlandslägret	Gotland
1990	Lakavattnet 90	Strömsund
1997	Elementa	Nulltjärn, Vålådalen
2002	Soleld	Gotland
2006	JäMT:LäGER	Nulltjärn, Vålådalen
2019	Aurora	Storvallen

Förbundsmöte

Sedan förbundets bildande har man genomfört årsmöte, Förbundsmöte (FM), dit alla förbundets scoutkårer har möjlighet att sända ombud. Från 1970 till 2013 genomfördes FM varje år och efter 2013 genomför man FM vartannat år.

Orter för FM

1970	ÖREBRO
1971	GÖTEBORG
1972	Malmö
1973
1974	Örebro
1975	ESKILSTUNA
1976	VÄSTERVIK
1977	Växjö
1978	FALUN
1979	Norrköping
1980	NORRKÖPING
1981	RONNEBY
1982	ÖREBRO
1983	GÄVLE
1984	ESKILSTUNA
1985	KARLSTAD
1986	LANDSKRONA
1987	OSKARSHAMN
1988	SKELLEFTEÅ
1989	SANDVIKEN
1990	ÖREBRO
1991	NYKÖPING
1992	MALMÖ
1993	VÄXJÖ
1994	LINKÖPING
1995	GÖTEBORG
1996	LIDKÖPING
1997	KARLSTAD
1998	HELSINGBORG
1999	MÖNSTERÅS
2000	VARBERG
2001	EKSJÖ
2002	STOCKHOLM
2003	GÖTEBORG
2004	FALKÖPING
2005	ÖREBRO
2006	LUND
2007	BORÅS
2008	VÄSTERVIK
2009	VÄXJÖ
2010	GÖTEBORG
2011	ÖSTERSUND
2012	KRISTIANSTAD
2013	ÖREBRO
2014	inget FM
2015	ESKILSTUNA
2016	inget FM
2017	RANSBERG
2018	inget FM
2019	ÄLMHULT
2020	inget FM
2021	MÖLNLYCKE
2022	inget FM
2023	HÄSSLEHOLM

Förtjänstmärken

Nykterhetsrörelsens scoutförbund är en del av Scouternas Förtjänstmärkessystem. Beslut om årsmärkena i brons, silver, guld och guldemalj tas av kår eller distrikt. NSF:s stora förtjänstmärke utdelas av förbundets styrelse. Silvervargen, Gustaf Adolfs-märket, Ledfyren, Silverkorset, Guldkorset samt scouternas hedersmärken utdelas av riksorganisationen Scouterna. Bronsvargen, världsscoutings högsta och enda utmärkelse, delas ut av styrelsen i WOSM.

Medlemmar i NSF, IOGT-scouterna eller NTO-scouterna som fått en Silvervarg

Lista

Namn	Förbund	Utdelad år
Robert Larsson	NTO	1947
Bertil Berthel	IOGT	1950
Arne Henriksson	NTO	1950
Ernst Nordlund	IOGT	1956
Göte Lundgren	IOGT	1956
Erik W Nilsson	NTO	1959
Arne Lundberg	IOGT	1963
Rune Larsson	NTO	1965
Olle Wik	IOGT	1966
Sven Nyberg	NSF	1971
Mildred Gatenheim	NSF	1973
Gunnar Persson	NSF	1974
Stig Larsson	NSF	1976
Jan Wikegård	NSF	1977
Stina Bäckström	NSF	1977
Nils Ivar Engberg	NSF	1978
Aina Gustafsson	NSF	1979
Fredrik Karlsson	NSF	1981
Carl-Olov Dovner	NSF	1983
Nils Sikström	NSF	1984
Barbro Lönnehed	NSF	1985
Holger Lundqvist	NSF	1986
Margit Persson	NSF	1988
Etty Seger	NSF	1989
Ingegerd Andersson	NSF	1990
Ulla Eriksson	NSF	1990
Eje Rosén	NSF	1992
Karl-Erik Nilsson	NSF	1992
Monica Andersson	NSF	1997
Lasse Karlsson	NSF	2002
Göran Hägerdal	NSF/SSR	2007
Hans Lundberg	NSF	2009
Fredrik Krantz	NSF	2009
Anna Löfgren	NSF/Scouterna	2019
Bodil Hansen	NSF/Scouterna	2021
Sigbritt "Sibban" Andersson	NSF/Scouterna	2022

Medlemmar i NSF, IOGT-scouterna eller NTO-scouterna som fått en Bronsvarg.

Arne Lundberg	1988
Göran Hägerdal	2020

Externa länkar

• Nykterhetsrörelsens scoutförbund