Jane Friedmann

	Jane Friedmann
	Jane Friedmann, 1965.
Född	11 augusti 1931 (93 år); Stockholm
Andra namn	Jane Friedmann Eriksson
Aktiva år	1951-2011
Make	Göran O. Eriksson ; (1982–1993; hans död)
Släktingar	Semmy Friedmann (far) ; Wanda Rothgardt (mor); Edla Hamberg (mormor)
	IMDb SFDb

Jane Friedmann [uttal je:n], även Jane Friedmann Eriksson, född 11 augusti 1931 i Stockholm, är en svensk skådespelare.^[1]

Friedmann, som tillbringade många av sina uppväxtår i Göteborg, har varit engagerad bland annat vid Dramaten, Göteborgs Stadsteater, och Stockholms Stadsteater, och har medverkat i över hundra föreställningar på Radioteatern, bland annat i regi av Ingmar Bergman. Hon har också medverkat i ett flertal filmer och TV-produktioner.

Biografi

Tidiga år

Jane Friedmann tillbringande större delen av uppväxtåren i Göteborg då föräldrarna Wanda Rothgardt och Semmy Friedmann under flera år var anställda som skådespelare på Göteborgs stadsteater. Morföräldrarna Pietro Rothgardt och Edla Hamberg var också skådespelare respektive operettsångare. Jane Friedmann läste litteraturhistoria på Göteborgs högskola och var samtidigt också med i uppsättningar på Studentteatern.

Hon gjorde sommaren 1951 rollen som Klärchen i Benatzkys operett Vita Hästen på Skansenteatern, medan hon förberedde sig för proven till Dramatens elevskola.

Dramatens elevskola och debut på Dramaten

Friedmann blev antagen vid elevskolan i samma årskull som Meg Westergren, Emy Storm, Gunvor Pontén, Björn Bjelfvenstam och Per Sjöstrand.

Hon debuterade på Dramaten i november 1952 med ett inhopp för Ulla Sjöblom som Clara i Shaws Pygmalion. Hennes hyllade porträtt av Vera i Turgenjevs En månad på landet (1953) kan betraktas som ett sceniskt genombrott. Friedmann gjorde säsongen därpå Maria Jefimovna i Alf Sjöbergs uppsättning Stackars Don Juan av Anton Tjechov.

Efter elevskolan anställdes hon hösten 1954 i Dramatens ensemble och gjorde Amparo i Lorcas Mariana Pineda med Gunn Wållgren i titelrollen, Norah i Synges Ritten till havet och Amalia i Advent av Strindberg, båda med Tora Teje.

Hon filmdebuterade 1952 i Janne Vängman i farten med Adolf Jahr och Julia Cæsar och gjorde därefter ett par betydande filmroller: som Ester i Alf Sjöbergs Vildfåglar och Kerstin i Kenne Fants Så tuktas kärleken, båda 1955. Men därefter kom anbuden om filmroller ytterst sparsamt och hon gjorde under sin fem decennier långa skådespelargärning bara drygt dussinet filmer och oftast i mindre biroller.

Radioteatern fick däremot tidigt en framträdande plats i hennes liv och karriär och efter debuten 1952 som Jeanette i Oskar Wessels pjäs Tystnaden kring Jeanette medverkade hon fram till och med det första decenniet på tjugohundratalet i långt över hundra föreställningar.

Åren på Göteborgs stadsteater

Hon var 1956–1963 knuten till Göteborgs stadsteater som under de här åren leddes av skådespelerskan Karin Kavli. Friedmanns första roll på göteborgsscenen var som Anne Frank i Albert Hacketts skådespel Anne Franks dagbok i regi av Åke Falck och hennes rollprestation berömdes över lag av kritikerkåren.

Friedmann gjorde 1959 rollen som Olivia i Shakespeares Trettondagsafton i gästregi av Alf Sjöberg och med Olof Bergström, Gun Arvidsson, Georg Årlin, Per Oscarsson, Thommy Berggren, Kent Andersson, Ulla Sjöblom och Jan-Olof Strandberg i rollistan.

Andra viktiga roller på stadsteatern var Beatie Bryant i Arnold Weskers Rötter, Heléne de Trevillac i komedin Äventyret med Per Aabel och Maria Schildknecht, Julia i Shakespeares Romeo och Julia, pigan Adèle i Jean Anouilhs Grottan och Eleonora i Strindbergs Påsk, som hon själv hållit fram som något av en favoritroll.

1958 debuterade hon på TV-teatern i en direktsänd föreställning av Runar Schildts Galgmannen mot Kolbjörn Knudsen.

Återkomsten till Dramaten

Jane Friedmann återvände till Stockholm efter vårsäsongen 1963 och meddelade att hon slutade i yrket för att enbart vara mamma.^[2] Men Ingmar Bergman som då var chef för Dramaten lockade henne tillbaka till scenen och i juni 1964 i Bergmans iscensättning av Harry Martinsons pjäs Tre knivar från Wei, med Inga Tidblad och Marianne Aminoff i de två andra huvudrollerna. Samarbetet med Bergman fortsatte samma höst med Fru Elvsted i Ibsens Hedda Gabler, med Gertrud Fridh i titelrollen. Hon gjorde också Uranie i Bergmans uppsättning av Molières kortpjäs Kritiken över Hustruskolan, 1967.

Hösten 1965 spelade hon och Sven-Bertil Taube det älskande paret Camilla och Perdican medan Holger Löwenadler gjorde Baronen i Alfred de Mussets komedi Lek ej med kärleken.

Friedmanns sista uppgift på Dramaten var i Mimi Pollaks uppsättning Leva loppan av Georges Feydeau, där hon fick visa att hon även kunde spela fars, med några av de främsta i den genren Catrin Westerlund, Jan-Olof Strandberg och Sigge Fürst.

Stockholms stadsteater

1968 gick Jane Friedmann över till Stockholms stadsteater där hon i lite drygt två decennier bjöd publiken på en rad minnesvärda rolltolkningar. Hennes första uppgift på teatern var som Lady Would-be i Volpone av Ben Jonson, i regi av Göran O. Eriksson. 1970 medverkade hon i urpremiären av Arnold Weskers pjäs Vännerna, med författaren själv som gästande regissör och året efter gjorde hon den frireligiösa Birgit i Kent Anderssons pjäs Tillståndet.

Hon kreerade rollen som Annie Palewska i Erikssons pjäs Pariserliv upplevde hon sin karriärs största publikframgång. Uppsättningen som hade premiär i oktober 1975 samlade några av stadsteaterns främsta skådespelare, däribland Frej Lindqvist, Olof Bergström, Chatarina Larsson, Per Myrberg och Meta Velander. Pjäsen gavs också på TV-teatern i december 1983 i en direktsänd föreställning, där Friedmann och Lindqvist repriserade sina roller med en annars helt ny ensemble.

Friedmann spelade hon Fru Bergmann i Frank Wedekinds Längtan med Lena Söderblom som Wanda. Därefter följde Fru Linde i Ibsens Ett dockhem, Solange i Jean Genets Jungfruleken, Värdshusvärdinnan i Milan Kunderas Jacques och hans husbonde och säsongen 1985-1986 Faster i Federico García Lorcas Fröken Rosita med Agneta Ekmanner och Marianne Stjernqvist.

Som Lettice i Peter Shaffers humoristiska pjäs Falstaffs döttrar (1988) gjorde hon karriärens ordrikaste roll och hennes sista uppgift som fast anställd på Stockholms stadsteater var som Anna i Thermopyle med Sten Ljunggren (1990).

Under 1980-talet återtog hon också samarbetet med Ingmar Bergman och de gjorde två uppsättningar på radioteatern tillsammans, varav den första var Erland Josephsons pjäs En hörsägen (1984). Bergman skrev och regisserade sedan Friedmann i En själslig angelägenhet som hade radiopremiär 1990.

Hon gjorde även en av originalrösterna i Andrej Tarkovskijs sista film Offret (1986).

Frilans

Efter pensioneringen 1991 gästspelade hon på Uppsala Stadsteater i Lars Noréns Hebriana (1994) och i Almquists Drottningens juvelsmycke (1995). Hon gjorde arbetarhustrun Linda Loman i Arthur Millers i En handelsresandes död som Thorsten Flinck 1996 satte upp på Teater Plaza.

Efter gästroller i ett par TV-serier på 1980-talet fick Jane Friedmann 1993 med Hjalmar Bergmans Chefen fru Ingeborg, som spelades av Mona Malm, utrymme att göra ett levande porträtt av den ruinerade Grevinnan de Lorche.

Strax före millennieskiftet inledde hon sitt samarbete med Kristina Lugn på Teater Brunnsgatan Fyra. Våren 1999 var det premiär på Lugns pjäs Titta, en älg! som även spelades in för Sveriges Television och sändes som TV-teater.

Jane Friedmann återkom 2004 till Dramaten i Stefan Larssons uppsättning av den ryska pjäsen Terrorism.

Efter 2007 då hon spelade i Staffan Westebergs pjäs Oväder på Brunnsgatan, fritt efter Strindberg, har hon inte medverkat i någon teateruppsättning, men fortsatte sin skådespelargärning på teve, film och framförallt radio där hon 2011 medverkade i Martina Montelius dramatisering av Jane Eyre, av Charlotte Brontë.

Familj

Jane Friedmann är dotter till skådespelarna Semmy Friedmann och Wanda Rothgardt, samt hade dottern Anna Friedmann (1960-1981). Hon var från 1982 gift med regissören och översättaren Göran O. Eriksson fram till hans död 1993.^[1]

Filmografi i urval

Filmer

TV-produktioner

1958 – Galgmannen (TV-teatern)
1972 – Barnen i Höjden (TV-serie/Julkalender)
1978 – Herr och fru Papphammar (TV-nöje)
1981 – Drottning Kristina (TV-teatern)
1983 – Pariserliv (TV-teatern)
1988 – Stoft och skugga (TV-serie)
1991 – Fasadklättraren
1993 – Chefen fru Ingeborg
2000 – Titta en älg
2010 – Hotell Gyllene Knorren (TV-serie/Julkalender)

Teater

Roller (ej komplett)

År	Roll	Produktion	Regi	Teater
1951	Klärchen	Vita Hästen Ralph Benatzky	Lars Egge	Skansenteatern
1952	Clara (inhopp)	Pygmalion Georg Bernard Shaw	Alf Sjöberg	Dramaten
1953	Vera	En månad på landet Ivan Turgenjev	Mimi Pollak	Dramaten
1954	Marja Jefimovna Grekova	Stackars Don Juan (Platonov) Anton Tjechov	Alf Sjöberg	Dramaten
1954	Amparo	Mariana Pineda Federico Garcia Lorca	Mimi Pollak	Dramaten
1955	Sångerskan, Kristin, Fula Edit	Ett drömspel August Strindberg	Olof Molander	Dramaten
1956	Anne Frank	Anne Franks dagbok Frances Goodrich/Albert Hackett	Åke Falck	Göteborgs stadsteater
1957	Heléne de Trevillac	Äventyret Gaston-Armand de Caillavet & Robert de Flers	Helge Wahlgren	Göteborgs stadsteater
1958	Eleonora	Påsk August Strindberg	Jan-Olof Strandberg	Göteborgs stadsteater
1959	Teresa	Gisslan Brendan Behan	Staffan Aspelin	Göteborgs stadsteater^[3]
1959	Olivia	Trettondagsafton William Shakespeare	Alf Sjöberg	Göteborgs stadsteater
1960	Beatie Bryant	Rötter Arnold Wesker	Johan Falck	Göteborgs stadsteater
1962	Adéle, piga	Grottan Jean Anouilh	Johan Falck	Göteborgs stadsteater
1963		Tuttenuttern Marcel Archard		Göteborgs stadsteater
1964	Thea Elvsted	Hedda Gabler Henrik Ibsen	Ingmar Bergman	Dramaten^[4]
	Yü Tan	Tre knivar från Wei Harry Martinson	Ingmar Bergman	Dramaten^[5]
	Medverkande	Å vilket härligt krig Charles Chilton	Jackie Söderman	Dramaten
1965	Camille	Lek ej med kärleken Alfred de Musset	Mimi Pollak	Dramaten
1966	Elin Abel	Marodörer August Strindberg	Ulf Palme	Dramaten
1966	Uranie	Kritiken över Hustruskolan Molière	Ingmar Bergman	Dramaten
1968	Lucienne	Leva loppan Georges Feydeau	Mimi Pollak	Dramaten
1968	Lady Would-be	Volpone Ben Jonson	Göran O. Eriksson	Stockholms stadsteater
1970	Esther	Vännerna Arnold Wesker	Arnold Wesker	Lilla teatern, Stockholms stadsteater
1972	Birgit	Tillståndet Kent Andersson och Bengt Bratt	Fred Hjelm	Stockholms stadsteater
1973	Sophie	An der schönen blauen Donau (Geschichten aus dem Wiener Wald) Ödön von Horvath	Jan Håkanson	Stockholms stadsteater
1974	Myran	Jösses flickor, befrielsen är nära Suzanne Osten och Margareta Garpe	Suzanne Osten	Stockholms stadsteater
1975	Annie Palewska	Pariserliv Göran O. Eriksson	Göran O. Eriksson	Stockholms stadsteater
1976	Fru Bergmann	Längtan (Frühlings Erwachen) Frank Wedekind	Jonas Cornell	Stockholms stadsteater
1977	Hustrun	Moskvafeber Frej Lindqvist / P. C. Jersild	Frej Lindqvist	Stockholms stadsteater
1978	Fru Linde	Ett dockhem Henrik Ibsen	Jan Håkansson	Stockholms stadsteater
1979	Solange	Jungfruleken Jean Genet	Jurek Sawka	Stockholms stadsteater
1983	Värdshusvärdinnan	Jacques och hans husbonde Milan Kundera	Göran O. Eriksson	Stockholms stadsteater
1985	Faster	Fröken Rosita Federico Garcia Lorca	Jonas Cornell	Stockholms stadsteater
1987	Tereisias	Backanterna Euripides		Teater 9
1988	Miss Lettice Douffet	Falstaffs döttrar (Lettice and Lovage) Peter Shaffer	Johan Bergenstråhle	Stockholms stadsteater
1990	Anna	Thermopyle H. C. Branner	Jan Maagaard	Stockholms stadsteater
1994	Ingrid	Hebriana Lars Norén	Christian Tomner	Uppsala Stadsteater
1994		Samma dag, samma ögonblick E. Wahlberg	Erik Pöysti	Riksteatern
1995		Drottningens juvelsmycke Carl Jonas Love Almquist		Uppsala Stadsteater
1996	Linda Loman	En handelsresandes död Arthur Miller	Thorsten Flinck	Grupp 98, Teater Plaza
1999	Karlsson, dansant lärarinna	Titta en älg! Kristina Lugn	Kristina Lugn	Teater Brunnsgatan 4
2000	Edla	Eskil Johanssons flyttfirma Kristina Lugn	Kristina Lugn	Teater Brunnsgatan 4
2004	Första kvinnan Andra kvinnan	Terrorism Bröderna Presnjakov	Stefan Larsson	Dramaten
2007		Oväder på Brunnsgatan 4 Staffan Westerberg	Staffan Westerberg	Teater Brunnsgatan 4

Radioteater

Roller (ej komplett)

År	Roll	Produktion	Regi
1952	Jeanette	Tystnaden kring Jeanette
1955	Mary Meng, skådespelerska	Patrasket Hjalmar Bergman	Hans Dahlin
1984	Isa	En hörsägen Erland Josephson	Ingmar Bergman
1990	Kvinnan	En själslig angelägenhet Ingmar Bergman	Ingmar Bergman

Källor

^ [a b] ”Jane Friedmann”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=64202&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3djane+friedmann%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 23 juli 2012.
^ ”Jane Friedmann lämnar teatern. Slutar efter ett decennium på scenen.”. Göteborgs Tidningen. 28 april 1963.
^ Ebbe Linde (28 augusti 1959). ”Brendan Behans 'Gisslan'”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-08-28/232/14. Läst 26 september 2020.
^ ”Hedda Gabler”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/hedda-gabler. Läst 20 oktober 2015.
^ ”Tre knivar från Wei”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tre-knivar-från-wei. Läst 21 oktober 2015.

Externa länkar

Jane Friedmann i Dramatens rollbok
Jane Friedmann på Stockholms stadsteaters webbplats
Jane Friedmann på Svensk Filmdatabas
Jane Friedmann på Internet Movie Database (engelska)

[sfi-1] [a b] ”Jane Friedmann”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=64202&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3djane+friedmann%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 23 juli 2012.

[2] ”Jane Friedmann lämnar teatern. Slutar efter ett decennium på scenen.”. Göteborgs Tidningen. 28 april 1963.

[3] Ebbe Linde (28 augusti 1959). ”Brendan Behans 'Gisslan'”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-08-28/232/14. Läst 26 september 2020.

[4] ”Hedda Gabler”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/hedda-gabler. Läst 20 oktober 2015.

[5] ”Tre knivar från Wei”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tre-knivar-från-wei. Läst 21 oktober 2015.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]