Hoppa till innehållet

Augusta Lindberg

Från Wikipedia
Augusta Lindberg
Dedikerat och signerat fotografi av Augusta Lindberg 1906.
Dedikerat och signerat fotografi av Augusta Lindberg 1906.
FöddAugusta Wilhelmina Blomstedt
17 mars 1866
Adolf Fredriks församling, Stockholm, Sverige Sverige
Död3 december 1943 (77 år)
Stockholm
MakeAugust Lindberg
(1885–1916; hans död)
BarnGreta Lindberg
Stina Lindberg
Per Lindberg
IMDb SFDb

Augusta Wilhelmina Lindberg, född Blomstedt den 17 mars 1866 i Adolf Fredriks församling i Stockholm, död den 3 december 1943 i Stockholm,[1] var en svensk skådespelare.

Augusta Blomstedt blev elev vid Kungliga teatrarnas elevskola 1880. Hon var därefter engagerad vid August Lindbergs sällskap 1882–1884 och 1888–1890, vid Stora teatern i Göteborg 1890–1893, Svenska Teatern i Helsingfors 1893–1894, åter vid August Lindbergs sällskap 1894–1896 och vid Dramaten från 1898.[2]

Bland hennes roller märks Sigrid den fagra i Bröllopet på Ulvåsa, Ofelia i Hamlet, Rose i Paternoster, Emily i Kära släkten, Agnes i Brand, Svanhild i Kärlekens komedi, Henriette i Brott och brott, Cyprienne i Vi skiljas och Elisabeth i Maria Stuart.[2] Hon filmdebuterade 1919 i Victor Sjöströms Hans nåds testamente.[3]

Augusta Lindberg är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[4]

Lindberg gifte sig 1885 med skådespelaren August Lindberg, vars teatersällskap hon tillhörde, och blev mor till Per Lindberg, Stina Bergman och Greta Lindberg, som var gift först med Tor Bonnier, sedan med Sixten Strömbom.[5][6][7]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1891 Ofelia Hamlet
William Shakespeare
Stora Teatern, Göteborg[8]
1900 Henriette Brott och brott
August Strindberg
Dramatiska Teatern[9]
Olivia Trettondagsafton
William Shakespeare
Dramatiska Teatern[10]
Adriana Förvexlingarne
William Shakespeare
Dramatiska Teatern[11]
1901 Bianca Capello Bianca Capello
Per Hallström
Dramatiska Teatern[12]
1902 Fru Wikman Monumentet
Thore Blanche
Dramatiska Teatern[13]
1905 Fru Lynggaard Lynggaard & C:o
Hjalmar Bergstrøm
Dramatiska Teatern[14]
1906 Cécile de Gerberoy Med storm
Maurice Donnay
Dramatiska Teatern[15]
Uppgörelse
Ignatij Nikolajevitj Potapenko
Dramatiska Teatern[16]
1915 Grefvinnan d'Eguzon Äventyret
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers
Karl Hedberg Dramaten
1921 Fru Tourrare Hemkomsten
Robert de Flers och Francis de Croisset
Karl Hedberg Dramaten
1928 Farmor Meng "Patrasket"
Hjalmar Bergman
John W. Brunius Oscarsteatern[17]
  1. ^ Dödsannons och minnesruna i Svenska Dagbladet, 4 december 1943, sid. 2 och sid. 18
  2. ^ [a b] Lindberg, Augusta i Vem är det 1925
  3. ^ Augusta LindbergSvensk Filmdatabas
  4. ^ Hitta graven
  5. ^ Per LindbergSvensk Filmdatabas
  6. ^ Bonnier, Tor i Vem är det 1925
  7. ^ Strömbom, Sixten i Vem är det 1957
  8. ^ ”Teater och musik: Stora teatern”. Göteborgs Aftonblad: s. 2. 18 februari 1891. http://tidningar.kb.se/2647969/1891-02-18/edition/0/part/1/page/2/?q=hamlet&from=1891-01-01&to=1891-12-31&sort=asc. Läst 16 november 2015. 
  9. ^ ”Brott och brott”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA12S3%3a006. Läst 24 oktober 2015. 
  10. ^ ”Trettondagsafton”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA11S16%3a037&pos=47. Läst 23 oktober 2015. 
  11. ^ ”Förvexlingarne”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H11_061&pos=3. Läst 24 oktober 2015. 
  12. ^ ”Bianca Capello”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA12S1%3a002. Läst 24 oktober 2015. 
  13. ^ ”Monumentet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA14S26%3a050&pos=33. Läst 23 oktober 2015. 
  14. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (44): sid. 559. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119181607/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_44.pdf. Läst 19 november 2015. 
  15. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (4): sid. 47. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_4.pdf. Läst 19 november 2015. 
  16. ^ Johan Nordling (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (13): sid. 161. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119233650/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_13.pdf. Läst 19 november 2015. 
  17. ^ Bo Bergman (2 november 1928). ”Hjalmar Bergmans 'Patrasket'”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-11-02/300/1. Läst 6 januari 2016. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]