Hoppa till innehållet

Christopher Gillberg

Från Wikipedia

Lars Christopher Gillberg, född 19 april 1950 i Göteborg, är professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Göteborgs universitet liksom vid Institute of Child Health i London och vid universitetet i Glasgow. Gillberg är också medlem av den Norska Vetenskapsakademin. Hans forskning omfattar ett brett fält av neuropsykiatriska tillstånd hos barn och ungdomar såsom autism, DAMP, ADHD, psykisk utvecklingsstörning, anorexia, Fragil X-syndromet, Tourettes syndrom och andra empatistörningstillstånd. Gillberg är internationellt mest känd för sin forskning om autism, och har bland annat publicerat flera uppmärksammade vetenskapliga artiklar som beskriver tidigare okända genetiska avvikelser vid detta tillstånd. [1]

DAMP

Gillberg och medarbetare lanserade DAMP-begreppet på 1980-talet, vilket fick stort genomslag i Sverige och övriga Norden. Begreppet, som introducerades i Carina Gillbergs doktorsavhandling från 1987, ersatte diagnosen MBD, Minimal Brain Dysfunction. Syftet var att bättre förstå och beskriva barn med brister i uppmärksamhet, rörelsekontroll och uppfattning (DAMP står för "Deficits in Attention, Motor control and Perception"), som Gillberg och hans medforskare antagit vara delvis biologiskt betingade. Begreppet används numera huvudsakligen i Skandinavien och räknas som en undergrupp till ADHD, som är en internationellt använd benämning på liknande tillstånd.

Kontroverser

I juni 2005 dömdes Gillberg av Göteborgs tingsrätt till dagsböter för att inte ha lämnat ut källmaterialet från sin forskning till Eva Kärfve och Leif Elinder, vilka under flera år krävde detta med hänvisning till offentlighetsprincipen. Gillberg anmälde svenska staten till Europadomstolen som beviljade prövningstillstånd. Europadomstolen kom i ett första domslut i november 2010 fram till att svenska staten inte kränkt de mänskliga rättigheterna i detta mål.[2] Europadomstolens högsta instans - Grand Chamber - har i april 2012 slutligen fastställt domen och professor Gillberg förlorade således processen. [3]

Priser och utmärkelser

2004 tilldelades Gillberg Philips Nordic Prize - i prismotiveringen ingick ett omnämnande av hans värnande om patienters integritet och rätt till sekretess. Gillberg är hedersledamot i Riksföreningen Autism och i Riksförbundet Attention, en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. 2008 erhöll han medalj i 8:e storleken med serafimerordens band från kung Carl XVI Gustaf. 2011 erhöll Gillberg Söderbergska Priset i medicin för sitt banbrytande arbete inom det neuropsykiatriska forskningsområdet. I motiveringen till priset framhölls också att ”Gillberg förenar på ett klokt sätt specifika forskningsresultat med en mera mångsidig syn på människan och patienten som en bio-psyko-social helhet”.

I maj 2011 invigdes Gillbergcentrum för neuropsykiatri och utvecklingsneurologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Gillbergcentrum skall utgöra en plattform för att bedriva forskning med utveckling och etablering av nya undersöknings-, utrednings- och behandlingsmetoder, inom neuropsykiatri- utvecklingsneurologi inklusive bland annat autism, ADHD och anorexia nervosa.

Bibliografi (urval)

  • Neuropsychiatric aspects of perceptual, motor and attentional deficits in seven-year-old Swedish children, 1981 (doktorsavhandling Uppsala universitet)
  • Man kallar det MBD: om barn med koncentrationssvårigheter, motoriska problem och perceptuella störningar, 1983 (tills. med Peder Rasmussen)
  • Barndomspsykoser - en kort översikt, Psykisk hälsa, 0033-3212; 1984:2
  • The biology of the autistic syndromes, 1985 (tills. med Mary Coleman)
  • Ångest hos barn / redigerad av Christopher Gillberg och Kjell Modigh, Nordisk psykiatrisk tidskrift. Supplement, 0346-8852; 13, 1986
  • Autism och andra barndomspsykoser, 1988
  • Medicinering vid autism och andra barndomspsykoser, Rebecka-rapport, 99-0623116-5; 13, 1989
  • Dyslexi - vad är det? 1994 (tills. med Maj Ödman)
  • Autism och autismliknande tillstånd: en översikt, 1994 (tills. med Viviann Nordin)
  • Aspergers syndrom: en översikt, 1994 (tills. med Stephan Ehlers)
  • Anorexia nervosa: bakgrundsfaktorer, utredning och behandling, 1995 (tills. med Maria Råstam Bergström och Carina Gillberg)
  • Clinical child neuropsychiatry, Cambridge Univeristy Press, 1995
  • Barn som inte är som andra, 1995 (tills. med I. Carina Gillberg)
  • Autism : medical and educational aspects, 1995 (tills. med Theo Peters)
  • Ett barn i varje klass: om DAMP/MBD och ADHD, 1996
  • Fragil-X syndromet FRAXA, 1996
  • Barn, ungdomar och vuxna med Aspergersyndrom: normala, geniala, nördar? 1997
  • Barn med vissa neurologiska och neuropsykiatriska funktionsstörningar blir onödigt handikappade i den svenska skolan, 1997
  • Det hoppar och rycker i kroppen och själen: om Tourettesyndromet och andra tillstånd med tics hos barn, ungdomar och vuxna, 1999
  • Sexuella övergrepp mot barn: expertrapport. Neuropsykiatriska aspekter, 2000
  • A guide to Asperger syndrome, Cambridge University Press, 2002

Referenser

  1. ^ Nature Genetics, volym 39, sid. 25-27, 2007
  2. ^ "Professor Gillberg fick inte rätt." SvD 2/11 2010|http://www.svd.se/nyheter/inrikes/professor-gillberg-fick-inte-ratt_5607887.svd
  3. ^ http://www.svd.se/nyheter/inrikes/gillberg-forlorade-i-europadomstolen_6975099.svd

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Christopher_Gillberg&oldid=16282641”