Hoppa till innehållet

Den gyldene freden: Skillnad mellan sidversioner

Innehåll som raderades Innehåll som lades till
mIngen redigeringssammanfattning
Andrgust (Diskussion | Bidrag)
akademins ärtoppa
Rad 12: Rad 12:
Restaurangen har varit ett populärt tillhåll för [[Kulturpersonlighet|kulturpersoner]] som [[Jussi Björling]], [[Carl Michael Bellman]], [[Evert Taube]], [[Cornelis Vreeswijk]] och [[Fred Åkerström]]. I början av 1900-talet var Den Gyldene Freden även "vardagsrum" för den svenska konsteliten. Här satt bland andra [[Anders Zorn]] och när restaurangen var på fallrepet och nära konkurs så köpte Zorn den och räddade krogen till eftervärlden. I samband med köpet anlitade Zorn arkitekten [[Torsten Stubelius]] som ritade hela krogens utrustning med serviser och bestick. På krogen finns numera ett särskilt Stubeliusrum.
Restaurangen har varit ett populärt tillhåll för [[Kulturpersonlighet|kulturpersoner]] som [[Jussi Björling]], [[Carl Michael Bellman]], [[Evert Taube]], [[Cornelis Vreeswijk]] och [[Fred Åkerström]]. I början av 1900-talet var Den Gyldene Freden även "vardagsrum" för den svenska konsteliten. Här satt bland andra [[Anders Zorn]] och när restaurangen var på fallrepet och nära konkurs så köpte Zorn den och räddade krogen till eftervärlden. I samband med köpet anlitade Zorn arkitekten [[Torsten Stubelius]] som ritade hela krogens utrustning med serviser och bestick. På krogen finns numera ett särskilt Stubeliusrum.


Zorn donerade sedan restaurangen till [[Svenska Akademien]], som fortfarande äger den.<ref>Kerstin Ekman, [http://www.dn.se/dnbok/kerstin-ekman-peter-englund-svenska-akademin-salman-ruschdi-1.963844 "Fel om Rushdie och akademin, Englund"], ''Dagens Nyheter''</ref> På torsdagar äter akademien i Bellmanvåningen på Gyldene Freden. Bellmanvåningen ligger på övre våningsplanet och består av tre rum, förrummet, Zornrummet och Bellmanrummet.
Zorn donerade sedan restaurangen till [[Svenska Akademien]], som fortfarande äger den.<ref>Kerstin Ekman, [http://www.dn.se/dnbok/kerstin-ekman-peter-englund-svenska-akademin-salman-ruschdi-1.963844 "Fel om Rushdie och akademin, Englund"], ''Dagens Nyheter''</ref> På torsdagar äter akademien i Bellmanvåningen på Gyldene Freden, [[ärtsoppa]] minst en gång per år<ref>{{Webbref |url=http://www.dn.se/kultur-noje/horace-engdahl-man-kan-aldrig-leva-ett-liv-utan-nederlag/ |titel=Horace Engdahl: Man kan aldrig leva ett liv utan nederlag |hämtdatum=5 april 2016 |författare=[[Björn af Kleen]] |efternamn= |förnamn= |författarlänk= |efternamn2= |förnamn2= |datum=26 |år=2016 |månad=03 |format= |verk= |utgivare=[[DN]] |sid= |språk= |doi= |arkivurl= |arkivdatum= |citat= |ref= }}</ref>. Bellmanvåningen ligger på övre våningsplanet och består av tre rum, förrummet, Zornrummet och Bellmanrummet.


Bland andra rum märks Skänkrummen som finns till höger och vänster om entrén. I skänkrummet till vänster om entrén hade Evert Taube sitt stambord och även Cornelis Vreeswijk avnjöt många middagar i detta rum. Restaurangen är bland annat omsjungen av Cornelis Vreeswijk i hans visor ''Polaren Pär hos det sociala'' och ''På den Gyldene Freden''. Till höger finns det bord som författaren [[Ivar Lo-Johansson]] ofta åt sina middagar vid.
Bland andra rum märks Skänkrummen som finns till höger och vänster om entrén. I skänkrummet till vänster om entrén hade Evert Taube sitt stambord och även Cornelis Vreeswijk avnjöt många middagar i detta rum. Restaurangen är bland annat omsjungen av Cornelis Vreeswijk i hans visor ''Polaren Pär hos det sociala'' och ''På den Gyldene Freden''. Till höger finns det bord som författaren [[Ivar Lo-Johansson]] ofta åt sina middagar vid.

Versionen från 5 april 2016 kl. 08.33

"Den Gyldene Freden" flaggskylt 2010.

Den Gyldene Freden är en anrik restaurang i kvarteret ArgusÖsterlånggatan 51 i Gamla stan, i Stockholm. Restaurangen grundades år 1722 och är Stockholms äldsta bevarade stadskrog.[1] Den har ett utpräglat fokus på skandinaviska råvaror och husmanskost.

Historik

Bellmanvåningen 1922.
Minnesskylt från 1922.
Den Gyldene Freden 2013.

Vilken "fred" som avses vet man inte med säkerhet; Gyldene Fredens grundare och första krögare Petter Hellberg övertog namnet från en äldre källare. Stockholmskännaren Martin Stugart menar att det därmed i alla fall inte kan röra sig om freden i Nystad 1721, som man annars kunde tro. Den första restaurangen kallad Gyldene Freden låg på Stora Nygatan 2, där Ryningska palatset nu ligger, och öppnade år 1572. Därmed kan det kanske röra sig om freden i Stettin 1570.[2] Den Gyldene Fredens hemsida uppger dock att freden i Nystad är källan till namnet.

Restaurangen har varit ett populärt tillhåll för kulturpersoner som Jussi Björling, Carl Michael Bellman, Evert Taube, Cornelis Vreeswijk och Fred Åkerström. I början av 1900-talet var Den Gyldene Freden även "vardagsrum" för den svenska konsteliten. Här satt bland andra Anders Zorn och när restaurangen var på fallrepet och nära konkurs så köpte Zorn den och räddade krogen till eftervärlden. I samband med köpet anlitade Zorn arkitekten Torsten Stubelius som ritade hela krogens utrustning med serviser och bestick. På krogen finns numera ett särskilt Stubeliusrum.

Zorn donerade sedan restaurangen till Svenska Akademien, som fortfarande äger den.[3] På torsdagar äter akademien i Bellmanvåningen på Gyldene Freden, ärtsoppa minst en gång per år[4]. Bellmanvåningen ligger på övre våningsplanet och består av tre rum, förrummet, Zornrummet och Bellmanrummet.

Bland andra rum märks Skänkrummen som finns till höger och vänster om entrén. I skänkrummet till vänster om entrén hade Evert Taube sitt stambord och även Cornelis Vreeswijk avnjöt många middagar i detta rum. Restaurangen är bland annat omsjungen av Cornelis Vreeswijk i hans visor Polaren Pär hos det sociala och På den Gyldene Freden. Till höger finns det bord som författaren Ivar Lo-Johansson ofta åt sina middagar vid.

Interiörbilder

Källor

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Den gyldene freden.