Ingvarståget: Skillnad mellan sidversioner

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

Inline

Nuvarande version från 3 december 2024 kl. 05.53

Trolig färdväg för den senare delen av Ingvarståget med moderna platser markerade. Vägen ledde till Kaspiska havet och till området som kallades för Särkland.

Ingvarståget var ett svenskt vikingatåg i österled under åren 1036–1041 som slutade i en katastrof. Expeditionen har fått sitt namn efter ledaren Ingvar den vittfarne. Inte mindre än 25^[1] runstenar är resta i Sverige över döda deltagare från detta.

Källor

Ingvar vittfarnes saga

Enligt Ingvar den vittfarnes saga (isl Yngvars saga víðförla) så reste Ingvar med 30 skepp till Gårdarike och spenderade tre år hos Jaroslav I av Kiev. Därefter ska de ha färdats till Georgien där de kämpat ett slag tillsammans med en kung som identifierats som Bagrat IV av Georgien. Väl framme i Kaspiska havet möte expeditionen av katastrof och efter olyckor och slag mot lokalbefolkningen faller Ingvar och de flesta av vikingarna. Enligt sagan återvände endast ett skepp till Sverige.

Runstenar

Ingvarståget omtalas på ett mycket stort antal runstenar, minst 25 stycken. Dessa stenar har fått samlingsnamnet ingvarsstenar. Att tåget verkligen var en katastrof är lätt att föreställa sig då ingen av stenarna nämner någon deltagare som överlevde. Vanligare är, som här på Gripsholmsstenen, lakoniska formuleringar som:

De dogo söderut i Särkland.

Georgiska källor

Ingvarståget omnämns i den georgiska krönikan Kartlis tsovreba.^[2] Källorna berättar att det i början av 1040-talet kom en styrka med varjager, dvs. skandinaver, till den lilla orten Bashi intill floden Rioni i Georgien.

Enligt Kartlis tsovreba bestod styrkan av 3 000 man och de hade förmodligen rott uppför floden efter att ha seglat österut på Svarta havet, troligen från Dneprs mynning. Efter en överenskommelse med den georgiske kungen Bagrat fortsatte 700 av dem längre in i landet, där de deltog i ett slag mot kungens fiender vid Sasirethis strandskog några mil väster om Tbilisi. Trots hjälpen förlorade kungen slaget och flydde. Efter en överenskommelse med den fientliga styrkan återvände varjagerna västerut varefter de försvinner ur historien. Både det geografiska området, händelseförloppet och tidsperioden gör det troligt att berättelsen i den georgiska krönikan är ett spår efter Ingvar den vittfarnes expedition.

Litteraturvetaren Lars Lönnroth avfärdar dock källvärdet av Kartlis tsovreba som han anser är svårbevisbar.^[3]

Nestorskrönikan

I Nestorskrönikan skriver under årtalen för 1034 och 1036 att furst Jaroslav uppbådade en här av varjager och slaver för att bryta en belägring av Kiev från petjenegerna. Detta sammanfaller med den tid som man anser att Ingvarståget avreste. Ingvar vittfarnes saga nämner mycket lite om Ingvars aktiviter i Gårdarike under deras vistelse där, men Mats G. Larsson har anmärkt att flottans långa vistelse skulle vara motiverad av man gav Jaroslav militär hjälp.

Deltagare

Ingvarståget tycks främst ha organiserats utifrån dagens Svealand. Kung vid tiden för Ingvarståget var Anund Jakob, vilken möjligen kan ha varit den som utlyst tåget genom ledungen, den dåtida organisationen för sjöstridskrafter.

Återskapande

Föreningen Vittfarne genomförde 2004 Expedition Vittfarne som syftade till att, med en replik av en vikingatida båt, praktiskt testa vikingahövdingen Ingvar den vittfarnes förmodade färdväg genom Kaukasus till Kaspiska havet.

Referenser

^ Hans Albin Larsson, red (1999). Boken om Sveriges historia. Forum. sid. 46. ISBN 978-91-37-11484-2. Läst 26 juli 2024
^ Råby - Runstenar i Sverige Arkiverad 27 september 2007 hämtat från the Wayback Machine. - Riksantikvarieämbetet
^ ”En medeltida fantasyroman – Axess”. webcache.googleusercontent.com. https://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:UF9J95Nv70QJ:https://www.axess.se/artiklar/en-medeltida-fantasyroman/+&cd=1&hl=sv&ct=clnk&gl=dk. Läst 27 juli 2022.

Litteratur

Svante Fischer (1999). "Ingvarsstenarna i tid och rum"
Mats G. Larsson (1990). "Ett ödesdigert vikingatåg. Ingvar den vittfarnes resa 1036-1041"
Lars Lönnroth (2013). "En medeltida fantasyroman". Axess 4/2013.

Externa länkar

Ingvarsstenarna på Google Maps

[1] Hans Albin Larsson, red (1999). Boken om Sveriges historia. Forum. sid. 46. ISBN 978-91-37-11484-2. Läst 26 juli 2024

[2] Råby - Runstenar i Sverige Arkiverad 27 september 2007 hämtat från the Wayback Machine. - Riksantikvarieämbetet

[3] ”En medeltida fantasyroman – Axess”. webcache.googleusercontent.com. https://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:UF9J95Nv70QJ:https://www.axess.se/artiklar/en-medeltida-fantasyroman/+&cd=1&hl=sv&ct=clnk&gl=dk. Läst 27 juli 2022.

[1]

[2]

[3]

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-[[Fil:Vittfarne.jpg|miniatyr|400px|Trolig färdväg för den senare delen av Ingvarståget med moderna platser markerade. Vägen ledde till [[Kaspiska havet]] och till området som kallades för [[Särkland]].]]
+[[Fil:Vittfarne.jpg|miniatyr|Trolig färdväg för den senare delen av Ingvarståget med moderna platser markerade. Vägen ledde till [[Kaspiska havet]] och till området som kallades för [[Särkland]].]]
+'''Ingvarståget''' var ett svenskt [[vikingatåg]] i österled under åren 1036–1041 som slutade i en katastrof. Expeditionen har fått sitt namn efter ledaren [[Ingvar den vittfarne]]. Inte mindre än 25<ref>{{Bokref|titel=Boken om Sveriges historia|utgivare=Forum|datum=1999|hämtdatum=2024-07-26|isbn=978-91-37-11484-2|redaktör=Hans Albin Larsson|sid=46}}</ref> [[runsten]]ar är resta i Sverige över döda deltagare från detta.
-'''Ingvarståget''' var ett svenskt [[vikingatåg]] i österled under åren 1036–1041. Tåget har fått sitt namn efter ledaren [[Ingvar den vittfarne]]. Ett stort antal [[runsten]]ar är resta i Sverige över döda deltagare från detta.
-== Diskussion ==
-Ingvarståget tycks främst ha organiserats utifrån dagens [[Svealand]]. Kung vid tiden för Ingvarståget var [[Anund Jakob]], vilken möjligen kan ha varit den som utlyst tåget genom [[ledung]]en, den dåtida organisationen för sjöstridskrafter, eftersom:
-* deltagarna varit ganska jämnt fördelade längs med [[husby]]arna, av de '''26''' [[ingvarssten]]arna att döma (24 från [[Svitjod]], 2 i [[Östergötland]]s kustområde). [[Attundaland]] däremot verkar inte ha varit inbegripet vilket kan ses som ett kvarlämnat försvar för [[Svitjod]].
-* Anund var bror till [[Ingegärd Olofsdotter]] som var gift med storfursten [[Jaroslav I]] av Novgorod, som intog Kiev år 1019 från sin bror [[Svjatopolk I av Kiev]] och övertog furstendömet, enligt uppgift med hjälp av [[viking]]ar och senare hade problem med ett stäppfolk kallat [[petjeneger]]na som hotade handelsvägarna.
-* en så stor del krigare och stridsskepp sannolikt inte tilläts lämna [[Svitjod]] utan kungens godkännande.
 == Källor ==
 === Ingvar vittfarnes saga ===
-Enligt [[Ingvar den vittfarnes saga]] (isl Yngvars saga víðförla) återvände endast ett skepp till Sverige.
+Enligt [[Ingvar den vittfarnes saga]] (isl Yngvars saga víðförla) så reste Ingvar med 30 skepp till [[Gårdarike]] och spenderade tre år hos [[Jaroslav I av Kiev]]. Därefter ska de ha färdats till Georgien där de kämpat ett slag tillsammans med en kung som identifierats som [[Bagrat IV av Georgien]]. Väl framme i Kaspiska havet möte expeditionen av katastrof och efter olyckor och slag mot lokalbefolkningen faller Ingvar och de flesta av vikingarna. Enligt sagan återvände endast ett skepp till Sverige.
 === Runstenar ===
-[[Fil:SÖ179 Gripsholm Runestone.jpg|thumb|[[Gripsholmsstenen]], en av ett flertal stenar som kopplats samman med ingvarståget.]]
+[[Fil:SÖ179 Gripsholm Runestone.jpg|miniatyr|[[Gripsholmsstenen]], en av ett flertal stenar som kopplats samman med ingvarståget.]]
-Ingvarståget omtalas på ett mycket stort antal runstenar, minst 25 stycken. Dessa stenar har fått samlingsnamnet [[ingvarssten]]ar. Att tåget verkligen var en katastrof är lätt att föreställa sig då ingen av stenarna nämner någon deltagande viking som överlevde. Vanligare är, som här på [[Gripsholmsstenen]], lakoniska formuleringar som:
+Ingvarståget omtalas på ett mycket stort antal runstenar, minst 25 stycken. Dessa stenar har fått samlingsnamnet [[ingvarssten]]ar. Att tåget verkligen var en katastrof är lätt att föreställa sig då ingen av stenarna nämner någon deltagare som överlevde. Vanligare är, som här på [[Gripsholmsstenen]], lakoniska formuleringar som:
 :''De dogo söderut i Särkland.''
 === Georgiska källor ===
-Ingvarståget omnämns i den georgiska krönikan [[Kartlis tsovreba]].<ref>[http://www.raa.se/cms/extern/kulturarv/arkeologi_och_fornlamningar/raby_runstenar_i_sverige.html Råby - Runstenar i Sverige] - Riksantikvarieämbetet</ref>
+Ingvarståget omnämns i den georgiska krönikan [[Kartlis tsovreba]].<ref>[http://www.raa.se/cms/extern/kulturarv/arkeologi_och_fornlamningar/raby_runstenar_i_sverige.html Råby - Runstenar i Sverige] {{Wayback|url=http://www.raa.se/cms/extern/kulturarv/arkeologi_och_fornlamningar/raby_runstenar_i_sverige.html |date=20070927203924 }} - Riksantikvarieämbetet</ref>
-Källorna berättar att det i början av [[1040-talet]] kom en styrka med [[varjager]], dvs. skandinaver, till den lilla orten [[Bashi]] intill floden [[Rioni]] i [[Georgien]].
+Källorna berättar att det i början av [[1040-talet]] kom en styrka med [[varjager]], dvs. skandinaver, till den lilla orten [[Bashi (Georgien)|Bashi]] intill floden [[Rioni]] i [[Georgien]].
-Enligt [[Kartlis tsovreba]] bestod styrkan av 3&nbsp;000 man och de hade förmodligen rott uppför floden efter att ha seglat österut på Svarta havet, troligen från Dneprs mynning. Efter en överenskommelse med den georgiske kungen [[Bagrat]] fortsatte 700 av dem längre in i landet, där de deltog i ett slag mot kungens fiender vid Sasirethis strandskog några mil väster om [[Tbilisi]]. Trots hjälpen förlorade kungen slaget och flydde. Efter en överenskommelse med den fientliga styrkan återvände varjagerna västerut varefter de försvinner ur historien. Både det geografiska området, händelseförloppet och tidsperioden gör det troligt att berättelsen i den georgiska krönikan är ett spår efter Ingvar den vittfarnes expedition.
+Enligt Kartlis tsovreba bestod styrkan av 3&nbsp;000 man och de hade förmodligen rott uppför floden efter att ha seglat österut på Svarta havet, troligen från Dneprs mynning. Efter en överenskommelse med den georgiske kungen [[Bagrat]] fortsatte 700 av dem längre in i landet, där de deltog i ett slag mot kungens fiender vid Sasirethis strandskog några mil väster om [[Tbilisi]]. Trots hjälpen förlorade kungen slaget och flydde. Efter en överenskommelse med den fientliga styrkan återvände varjagerna västerut varefter de försvinner ur historien. Både det geografiska området, händelseförloppet och tidsperioden gör det troligt att berättelsen i den georgiska krönikan är ett spår efter Ingvar den vittfarnes expedition.
+Litteraturvetaren [[Lars Lönnroth]] avfärdar dock källvärdet av Kartlis tsovreba som han anser är svårbevisbar.<ref>{{Webbref|titel=En medeltida fantasyroman – Axess|url=https://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:UF9J95Nv70QJ:https://www.axess.se/artiklar/en-medeltida-fantasyroman/+&cd=1&hl=sv&ct=clnk&gl=dk|verk=webcache.googleusercontent.com|hämtdatum=2022-07-27}}</ref>
-Den georgiska teorin avfärdas av [[Lars Lönnroth]] i tidskriften [[Axess]] (4/2013, "En medeltida fantasyroman").
+===Nestorskrönikan===
-== Replikerande expedition ==
+I [[Nestorskrönikan]] skriver under årtalen för 1034 och 1036 att furst Jaroslav uppbådade en här av varjager och slaver för att bryta en belägring av [[Kiev]] från [[petjeneger]]na. Detta sammanfaller med den tid som man anser att Ingvarståget avreste. Ingvar vittfarnes saga nämner mycket lite om Ingvars aktiviter i Gårdarike under deras vistelse där, men [[Mats G. Larsson]] har anmärkt att flottans långa vistelse skulle vara motiverad av man gav Jaroslav militär hjälp.
+== Deltagare ==
-Föreningen Vittfarne genomförde 2004 [[Expedition Vittfarne]] som syftade till att, med en replik av en vikingatida båt, praktiskt testa vikingahövdingen [[Ingvar den vittfarne]]s förmodade färdväg genom Kaukasus till Kaspiska havet.
+Ingvarståget tycks främst ha organiserats utifrån dagens [[Svealand]]. Kung vid tiden för Ingvarståget var [[Anund Jakob]], vilken möjligen kan ha varit den som utlyst tåget genom [[ledung]]en, den dåtida organisationen för sjöstridskrafter.
-== Se även ==
+== Återskapande ==
+Föreningen Vittfarne genomförde 2004 [[Expedition Vittfarne]] som syftade till att, med en replik av en vikingatida båt, praktiskt testa vikingahövdingen [[Ingvar den vittfarne]]s förmodade färdväg genom Kaukasus till Kaspiska havet.
-* [[Vikingatåg]]
-* [[Ingvar den vittfarne]]
-* [[Ingvar den vittfarnes saga]]
-* [[Ingvarssten]]
-* [[Gripsholmsstenen]]
 == Referenser ==
@@ Rad 43: / Rad 34: @@
 * [[Svante Fischer]] (1999). ''"Ingvarsstenarna i tid och rum"''
 * [[Mats G. Larsson]] (1990). ''"Ett ödesdigert vikingatåg. Ingvar den vittfarnes resa 1036-1041"''
-* [[Carl L. Thunberg]] (2010). ''"Ingvarståget och dess monument. En studie av en runstensgrupp med förslag till ny gruppering"''
 * [[Lars Lönnroth]] (2013). "En medeltida fantasyroman". Axess 4/2013.
 == Externa länkar ==
+* [https://www.google.com/maps/d/viewer?mid=1EJA7ek79qi5QorgwhLkfp5_ZBO0&ll=60.47250169882747%2C17.384035949999997&z=6 Ingvarsstenarna på Google Maps]
-* [http://www.vittfarne.com Föreningen vittfarne]
-* [http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:304444/FULLTEXT01.pdf Svante Fischer (1999). ''Ingvarsstenarna i tid och rum'']
+{{Ingvarståget}}
-* [http://www.scribd.com/doc/101948929/Thunberg-Carl-L-2010-Ingvarst%C3%A5get-och-dess-monument-En-studie-av-en-runstensgrupp-med-forslag-till-ny-gruppering Carl L. Thunberg (2010). ''Ingvarståget och dess monument'']
-[[Kategori:Vikingatiden]]
+[[Kategori:Ingvarståget| ]]