1902
år
1902 (MCMII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Händelser
redigeraJanuari
redigera- 1 januari – Stockholm har 301 000 invånare, Göteborg 131 000 [1] och Malmö 60.000.
- 15 januari – Första sträckningen av Berlins tunnelbana "U-Bahn" invigs [2].
- 18 januari – Unionella konsulatskommittén tillsätts.[3]
- 19 januari – Bygget av världens nordligaste järnvägsstation pågår vid Riksgränsen, som slutstation för järnvägen mellan Gällivare och svensk-norska gränsen [4].
- 30 januari – En offensiv- och defensivallians sluts mellan Storbritannien och Japan.[3]
Februari
redigera- 12 februari – 1st Conference of the International Woman Suffrage Alliance äger rum i Washington, D.C..
- 22 februari – Södertälje SK bildas.
- 23 februari – Vänsterliberala partiet Frisinnade landsföreningen bildas i Sverige med rösträttsförespråkaren Karl Staaff i spetsen. Ernst Beckman är dock ordförande [2] och Karl Staaff vice ordförande.
- 25 februari – Hubert Cecil Booth startar en dammsugarfabrik i USA [5].
Mars
redigera- 4 mars – American Automobile Association grundas i Chicago.
- 18 mars
- Real Madrid CF bildas.
- Italienske operasångaren Enrico Caruso spelar in sin första skiva [6]
- 19 mars – Det första belägget för ordet "bil" (som kortform för "automobil") i Sverige uppträder i Svenska Dagbladet, sedan det föreslagits i danska Politiken den 14 mars.
April
redigera- 5 april – 6 000 människor demonstrerar i Lill-Jansskogen i Stockholm för rösträtt.
- 12 april – Ett nytt rösträttsmöte i Lill-Jansskogen samlar 12 000 demonstranter.
- 14–21 april – Råder politisk storstrejk i Belgien för vinnande av författningsändring.[3]
- 16–23 april – USA skickar soldater för att skydda amerikansk egendom i Bocas del Toro i nuvarande Panama under inbördeskriget i Colombia[7].
- 18–20 april – Svenska Taxklubbens första utställning hålls på Skansens höjder i Stockholm.
- 20 april – Våldsamma gatukravaller utbryter i Stockholm efter ett möte för allmän rösträtt, som har samlat 20 000 människor till demonstration. Poliserna slåss med sabel och batong.[2]. Hjalmar Branting talar vid mötet, och uppmanar arbetarna att "med sin beslutsamhet sätta samhället i gungning" [4].
- 21 april – Norske statsministern Johannes Steen avgår och efterträds av Otto Blehr.[3]
- 24 april – Initierat av SSAG firas Vegadagen för första gången till minne av Adolf Erik Nordenskiölds Vegaexpedition. Varje år vid detta datum delar föreningen ut Vegamedaljen till en framstående geograf.
- 27 april – Ett stort rösträttsmöte i Stockholm samlar 40 000 demonstranter, alltså var åttonde stockholmare.
Maj
redigera- 7 maj – Vulkanen La Soufrière på Saint Vincent får ett utbrott, som förorsakar mer än 2 000 dödsoffer.
- 8 maj – Vulkanen Montagne Pelée på Martinique har ett utbrott som förstör staden St Pierre varvid ca 30 000 människor omkommer. Endast ett fåtal av stadens invånare överlever [8].
- 15–17 maj – Politisk storstrejk, anordnad av Socialdemokraterna och LO, utbryter i Stockholm för genomdrivandet av allmän och lika rösträtt [2].
- 17 maj – Förslag om vidgad rösträtt faller i Sveriges riksdag [2].
- 20 maj – Amerikanska soldater lämnar Kuba, som utropas till självständig republik under president Tomás Estrada Palma [5].
- 31 maj – Boerkriget avslutas och Oranjefristaten och Transvaal ser sig besegerade av Brittiska imperiet [2].
Juni
redigera- 3 juni – Pierre Waldeck-Rousseau avgår som fransk president och efterträds av Émile Combes.[3]
- 15 juni – Gävleutställningen öppnas.[3]
- 21 juni – Lag om svensk allmän självdeklaration, stiftad av Sveriges riksdag, träder i kraft [2] i samband med att den första allmänna inkomstskatten i Sverige införts [4]. Därmed läggs grunden för det moderna svenska skattesystemet.
- 23 juni – Albert Einstein anställs vid patentverket i Bern [5].
- 27 juni – Sven Hedin återvänder till Stockholm från sin treåriga forskningsresa i Asien [1].
- 28 juni – Trippelalliansen förnyas.[3]
Juli
redigera- 1 juli – Sven Hedin blir, efter sin tre år långa expedition till Centralasien, den siste svensk som adlas [2].
- 5 juli – Fredrik von Otter avgår som svensk statsminister och efterträds av Erik Gustaf Boström, vars regering har vissa vänsterliberala inslag, vilket väcker uttalat missnöje av högern [2].
- 10 juli – Franske presidenten Émile Combes utfärdar ett cirkulär om de icke sanktionerade kongregationsskolornas stängning.[3]
- 14 juli – Kampanilen på Markusplatsen i Venedig, byggd 1540, rasar [5].
Augusti
redigera- 1 augusti
- Cirka 100 personer omkommer vid explosion i kolgruva i Australien [9].
- Norra stambanans sträckning Boden–Mojärv invigs. Sveriges civilminister Hjalmar Westring betonar banans stora betydelse för Norrlands och hela Sveriges framtid.
- 6 augusti – Hålls ett möte mellan ryske tsaren och kejsar Wilhelm i Reval.[3]
- 23 augusti – William F. Cody, även känd som "Buffalo Bill" och "bufflarnas väste fiende", får i uppdrag att rädda det utrotningshotade djuret buffeln [5].
September
redigera- 1 september
- Med Resan till månen introducerar Georges Méliès genren science fiction-film [2].
- Den svenska Riksförsäkringsanstalten grundas [1], som föregångare till Pensionsstyrelsen (grundad 1914) och Riksförsäkringsverket (grundat 1961) [4].
- 17 september–18 november – USA placerar beväpnade vakter på alla tåg i norra Colombia som tar vägen över Panamanäset för att hålla järnvägslinjen öppen, och placerar ut skepp på båda kusterna för att hindra colombianska soldater [7].
- 19 september – Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) grundas som svar på rösträttsstrejken och som motpol till LO. På så viss hoppas man bli mindre stårbara vid strejker.[2]. Utlösande faktor är årets rösträttsdemonstration [4].
Oktober
redigera- 4 oktober – Från Norrbotten rapporteras missväxt med risk att kreaturen svälter ihjäl [1]. Brist på djurfoder råder i Sverige och jordbrukarna anhåller om att få frakta foder och livsmedel med SJ utan ersättning [4]. Välgörenhetsinsamlingar anordnas i södra delen av Sverige.
- 7 oktober – Willis Haviland uppfinner luftkonditioneringen.
- 25 oktober – Vulkanen Santa María i Guatemala får ett utbrott varvid ca 5 000 invånare omkommer.[10]
- 27 oktober – De första elektriska spårvagnarna invigs i Göteborg.
December
redigera- December – Australien inför allmän rösträtt för vita kvinnor vid nationella val.[11]
- 10 december – En damm vid Assuan invigs vid Nilen.[5]
- 26 december – En orkan river taket av hus och välter ladugårdar på Sveriges västkust samt medför att ett femtiotal fiskare omkommer på Östersjön [1]. Även Skåne drabbas [8].
Okänt datum
redigera- 2 000 personer omkommer vid en jordbävning i Schemacha, Kausasus [8].
- 2 000 personer omkommer vid en jordbävning på Saint Vincent [8].
- 10 000 personer omkommer vid en jordbävning i Turkestan [8].
- Den svenska Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) bildas av socialdemokratiska och borgerliga kvinnor samt blir kvinnlig riksorganisation i rösträttskampen.
- Den svenska Kvinnornas fackförbund bildas som en tvärfacklig organisation, men framförallt för sömmerskor.
- Kvinnoorganisationen Deutscher Verband für Frauenstimmrecht bildas.
- Den liberala Göteborgs-Tidningen (GT) startas av Handelstidningskoncernen.
- Hasse Zetterström (redaktör för Söndags-Nisse) startar Grönköpings Veckoblad som ett inslag i Söndags-Nisse.
- Förhandlingar inleds mellan Sverige och Norge om Norges konsulatsväsende.
- Det svenska Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek grundas och blir därmed världens äldsta i sitt slag.
- I Göteborg öppnas Sveriges första fasta biograf, Kinematografen i Göteborgs arkader.
- Nordiska Kompaniet (NK) bildas genom en sammanslagning av Stockholms två största detaljhandlar, K.M. Lundberg och Joseph Leja.
- Göteborgs förenade bryggerier byter namn till Pripps.
- De första moderna studiecirklarna startas i Lund av folkrörelsemannen Oscar Olsson. Den nya studieformen lanseras i IOGT:s tidning Reformatorn.
- På grund av förföljelser av kristna i det osmanska riket kommer en del armeniska flyktingar till Sverige.
- Internationalen får svensk text av Henrik Menander.
- Wilhelmina Skogh blir som första kvinna utnämnd till direktör för Grand Hôtel i Stockholm.
- Stockholm får sin första ambulans.
- Svenska kvinnliga nationaldräktsföreningen bildas i Falun av Märta Jörgensen.
- I Stockholm i Sverige blir sjunde skolåret obligatoriskt och ett frivilligt åttonde skolår införs med språkval.
- 15 438 kvinnor i Sverige undertecknar petition mot att bara ena parten straffas vid prostitution [1].
- Den första svenska personbilen tillverkas [12].
Födda
redigeraFörsta kvartalet
redigeraJanuari
redigera- 6 januari – Helmut Poppendick, tysk SS-läkare.
- 8 januari – Georgij Malenkov, sovjetisk politiker.
- 9 januari – Josemaría Escrivá, spansk katolsk präst, grundare av Opus Dei, helgon.
- 11 januari – Verner Arpe, svensk skådespelare.
- 31 januari
- Tallulah Bankhead, amerikansk skådespelare.
- Alva Myrdal, svensk politiker, nobelpristagare[1].
Februari
redigera- 4 februari – Charles Lindbergh, amerikansk flygare.
- 7 februari
- Verner Oakland, svensk skådespelare.
- Bruno Streckenbach, tysk SS-officer.
- 8 februari – Lyle Talbot, amerikansk skådespelare.
- 17 februari – Marian Anderson, amerikansk sångerska.
- 19 februari – Gunnar Hultgren, svensk ärkebiskop 1958–1967.
- 20 februari – Ansel Adams, amerikansk fotograf.
- 23 februari – Josef Zmigrod, tysk-engelsk kompositör.
- 27 februari
- Gene Sarazen, amerikansk golfspelare.
- John Steinbeck, amerikansk författare, mottagare av nobelpriset i litteratur 1962.
Mars
redigera- 7 mars – Otto Scheutz, svensk skådespelare, produktionsledare, och inspicient.
- 9 mars – Luis Barragán, mexikansk arkitekt.
- 11 mars – Albert Rains, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1945–1965.
- 17 mars – Bobby Jones, amerikansk golfspelare.
- 24 mars – Thomas Dewey, amerikansk politiker.
- 25 mars – Sten Broman, svensk tonsättare, dirigent, musikpedagog, även känd som musikkritiker och TV-programledare [1].
- 28 mars – Flora Robson, brittisk skådespelare.
Andra kvartalet
redigeraApril
redigera- 2 april
- David Worth Clark, amerikansk demokratisk politiker, senator 1939–1945.
- Mary Miles Minter, amerikansk skådespelare.
- 3 april – Lisa Wirström, svensk skådespelare.
- 9 april – Sven Zetterström, svensk journalist och manusförfattare.
- 18 april
- Waldemar Hammenhög, svensk författare.
- Gösta Rodin, svensk regissör, manusförfattare och filmklippare.
- 20 april – John Elfström, svensk skådespelare.
- 23 april – Halldór Laxness, isländsk författare, nobelpristagare.
- 25 april – Per Aabel, norsk skådespelare.
- 29 april
- Henny Lindorff Buckhøj, dansk skådespelare.
- Anna Lisa Lundkvist, svensk författare och översättare.
Maj
redigera- 2 maj – Erik Petersson i Alvesta, svensk rektor och politiker (fp).
- 3 maj – Alfred Kastler, fransk fysiker, nobelpristagare.
- 4 maj – Mona Mårtenson, svensk skådespelare.
- 7 maj – Jolly Kramer-Johansen, norsk kompositör, textörfattare, sångare och musiker (piano, saxofon och cello).
- 10 maj – David O. Selznick, amerikansk filmproducent.
- 11 maj – Louis Klein Diamond, ryskfödd amerikansk barnläkare.
- 15 maj – Richard J. Daley, amerikansk politiker.
- 31 maj – Friedrich Hielscher, tysk poet och filosof.
Juni
redigera- 9 juni – Gunnar Carlsson, svensk förbundssekreterare och socialdemokratisk politiker.
- 16 juni – Barbara McClintock, amerikansk genetiker, nobelpristagare i medicin.
- 28 juni – Richard Rodgers, amerikansk kompositör av evergreens.
Tredje kvartalet
redigeraJuli
redigera- 1 juli – William Wyler, amerikansk regissör.
- 5 juli
- Nils Hultgren, svensk skådespelare.
- Henry Cabot Lodge, amerikansk ambassadör.
- 6 juli – Albert Deborgies, fransk vattenpolospelare.
- 9 juli – Ella Fallenius, svensk manusförfattare.
- 10 juli – Kurt Alder, tysk kemist, nobelpristagare.
- 21 juli – Margit Manstad, svensk skådespelare.
- 26 juli – Albert Forster, tysk nazistisk politiker.
- 28 juli – Karl Popper, brittisk filosof.
- 29 juli – David Arellano, chilensk fotbollsspelare.
Augusti
redigera- 1 augusti – Per Kaufeldt, svensk fotbollsspelare och tränare.
- 8 augusti – Kyrillos VI av Alexandria, koptisk-ortodox påve och patriark av Alexandria.
- 10 augusti
- Norma Shearer, amerikansk skådespelerska.
- Arne Tiselius, svensk kemist, mottagare av nobelpriset i kemi 1948.
- 11 augusti – Christian de Castries, fransk militär.
- 12 augusti
- Gösta Bergström, svensk operasångare (baryton).
- Berndt Westerberg, svensk skådespelare.
- 13 augusti – Felix Wankel, tysk ingenjör (Wankel-motorn).
- 16 augusti – Georgette Heyer, brittisk författare.
- 22 augusti – Leni Riefenstahl, tysk filmregissör.
- 24 augusti – Carlo Gambino, italiensk-amerikansk gangsterledare.
September
redigera- 1 september – Riccardo Morandi, italiensk ingenjör.
- 5 september – Darryl Zanuck, amerikansk filmmagnat.
- 12 september – Juscelino Kubitschek, Brasiliens president.
- 16 september – Jakob Sporrenberg, tysk SS-officer.
- 20 september – Adrienne von Speyr, schweizisk katolsk läkare och mystiker.
- 21 september – Luís Cernuda, spansk poet.
- 22 september – Folke Bramme, svensk musiker (cello).
- 24 september – Ayatollah Ruhollah Khomeini, Irans religiöse och politiske ledare 1979–1989.
- 26 september
- Albert Anastasia, italiensk-amerikansk maffiaboss.
- Dagmar Gille, svensk operettsångerska.
Fjärde kvartalet
redigeraOktober
redigera- 5 oktober – Ray Kroc, amerikansk företagare, McDonald's skapare.
- 17 oktober – Dagmar Bentzen, svensk skådespelare.
- 23 oktober – Ib Schønberg, dansk skådespelare.
- 25 oktober – Eddie Lang, amerikansk jazzgitarrist.
- 28 oktober – Elsa Lanchester, brittisk skådespelare.
- 31 oktober – Abraham Wald, rumänsk statistiker och nationalekonom.
November
redigera- 1 november – Nordahl Grieg, norsk författare.
- 2 november – Sven Grafström, svensk ambassadör och generalmajor.
- 4 november – Sten Hedlund, svensk skådespelare och sångare.
- 7 november – Dagny Lind, svensk skådespelare.
- 8 november – Mim Ekelund, svensk dansös och skådespelare.
- 10 november – Katie Rolfsen, norsk-svensk skådespelare.
- 14 november – Einar Hansen, dansk-svensk företagsledare.
- 16 november – Wilhelm Stuckart, tysk nazistisk politiker.
- 22 november – Philippe Leclerc, fransk general och krigshjälte.
December
redigera- 2 december – Horace A. Hildreth, amerikansk republikansk politiker och diplomat, guvernör i Maine 1945–1949.
- 10 december – Elsa Burnett, svensk skådespelare.
- 11 december – Tyra Ryman, svensk skådespelare.
- 15 december – Ragnar Frisk, svensk regissör, manusförfattare och skådespelare.
- 23 december
- Folke Andersson, svensk kompositör, orkesterledare och jazzmusiker (violin).
- Nils Holmberg, svensk journalist, författare och politiker, riksdagsman för kommunisterna 1944–1946.
- 29 december – Gustav Nosske, tysk SS-officer, krigsförbrytare.
Avlidna
redigeraFörsta kvartalet
redigeraJanuari
redigera- 5 januari – Martis Karin Ersdotter, 72, svensk hårkulla.
- 7 januari – Adolfina Fägerstedt, 90, svensk premiärdansös.
- 24 januari – Anders Kallenberg, 67, svensk målare.
Februari
redigera- 9 februari – Nils Grotenfelt, 56, finländsk agronom.
- 11 februari – Caroline Rosenberg, 91, dansk botaniker.
- 17 februari – Edvard Forssberg, 53, svensk läkare, komiker och tillfällighetspoet.
- 18 februari – Albert Bierstadt, 72, tysk-amerikansk målare.
Mars
redigera- 23 mars – Kálmán Tisza, 71, ungersk statsman.
- 26 mars – Cecil Rhodes, 48, brittisk politiker, företagare och kolonisatör [2].
- 29 mars – Ludvig Michael Runeberg, 67, finländsk konstnär, kaméskärare.
Andra kvartalet
redigeraApril
redigera- 1 april – Joseph S. Fowler, 81, amerikansk republikansk politiker, senator 1866–1871.
- 8 april – John Wodehouse, 76, brittisk politiker.
- 10 april – Pontus Fürstenberg, 74, svensk konstmecenat.
- 11 april – Johan Daniel Herholdt, 83, dansk arkitekt.
- 15 april – Jules Dalou, 63, fransk skulptör.
Maj
redigera- 5 maj – Bret Harte, 65, amerikansk författare och journalist.
- 26 maj – Henry Clay McCormick, 57, amerikansk republikansk politiker.
Juni
redigera- 11 juni – Otto Eckmann, 36, tysk målare och grafiker.
- 14 juni – Jens Zachariassen, 63, dansk-finländsk orgelbyggare och redare.
- 18 juni – Samuel Butler, 66, brittisk författare.
- 19 juni – John Dalberg-Acton, 1:e baron Acton, 68, brittisk historiker och politiker.
Tredje kvartalet
redigeraJuli
redigera- 4 juli
- Hervé Faye, 87, fransk astronom.
- Swami Vivekananda, 39, indisk filosof.
- 6 juli – Maria Goretti, 11, italiensk jungfrumartyr, helgon.
- 9 juli – William Marvin, 94, amerikansk jurist och politiker, guvernör i Florida 1865.
- 10 juli – Julius von Ficker, 76, tysk rättshistoriker.
Augusti
redigera- 8 augusti – James Tissot, 65, fransk målare och illustratör.
- 24 augusti – Adam Fabricius, 80, dansk präst och historiker.
September
redigera- 7 september – Enrique Gaspar y Rimbau, 60, spansk diplomat och författare.
- 20 september – Carl Friedländer, 75, svensk industriman.
- 28 september
- Émile Zola, 62, fransk författare.
- Karl Eduard Richard Voigtel, 73, tysk arkitekt.
Tredje kvartalet
redigeraOktober
redigera- 4 oktober – Sixten Flach, 76, svensk militär, godsägare och politiker.
- 6 oktober – George Rawlinson, 89, engelsk arkeolog och historiker.
- 23 oktober – Olof Larsson i Bratteberg, 54, svensk lantbrukare och politiker (liberal).
- 26 oktober – Elizabeth Cady Stanton, 86, amerikansk feminist och reformator, ledare för suffragettrörelsen.
November
redigera- 4 november – Hale Johnson, 55, amerikansk advokat och politiker.
- 13 november – Ingrid Klar, 104, sista överlevande personen i Sverige född på 1700-talet.
- 20 november – Fredric Kafle, 83, svensk sjömilitär.
December
redigera- 7 december – Thomas Nast, 62, tysk-amerikansk karikatyr- och satirtecknare.
- 22 december – Dwight M. Sabin, 59, amerikansk republikansk politiker.
- 28 december – Georg Fleetwood, 84, svensk friherre, militär och hovman.
- 31 december – Rudolph Franz, 76, tysk fysiker.
- Fysik
- Hendrik Lorentz, nederländsk fysiker
- Pieter Zeeman, nederländsk fysiker
- Kemi
- Emil Fischer, tysk kemist
- Medicin
- Sir Ronald Ross, Storbritannien
- Litteratur
- Theodor Mommsen, tysk författare
- Fred
- Élie Ducommun, Schweiz
- Albert Gobat, Schweiz
Referenser
redigeraFotnoter
redigera- ^ [a b c d e f g h] Hundra år i Sverige – 1902, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j k l] 20:e århundrades När Var Hur – 1902, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
- ^ [a b c d e f g h i] Almanack för alla 1911 - Kronologisk förteckning öfver de märkligaste händelserna under åren 1901-1910
- ^ [a b c d e f] Sverige 1900-talet – 1902, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ [a b c d e f] 100 år med Aftonbladet – 1902, 1999
- ^ ”100 år med Aftonbladet”. http://wwwc.aftonbladet.se/special/1900/00/noje.html. – Grammofonen – årets julklapp 1908, 1999
- ^ [a b c d e] Faktakalendern 2006, Semic, 2005
- ^ Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ ”Santa Maria Eruption history” (på engelska). Michigan Technological University. http://www.geo.mtu.edu/volcanoes/santamaria/eruption.html. Läst 6 juli 2015.
- ^ ”Electoral milestones for Indigenous Australians” (på engelska). Australian Electoral Commission. http://www.aec.gov.au/indigenous/milestones.htm. Läst 17 maj 2014.
- ^ Sverige 1900-talet – Från kullager till IT på ett sekel, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ ”Nobelpriset”. https://www.nobelprize.org/prizes/lists/all-nobel-prizes/. Läst 10 april 2011.
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör 1902.
