Frustuna församling belägen i Gnesta kommun, Södermanland. Bildad 1959 genom sammanslagning av Frustuna och Kattnäs församlingar.
Sockennamnet, som skrevs Frötuna på 1300-talet, förknippas med guden Frö. Kyrkan uppfördes under 1100-talet i västra kanten av den dåtida bygden, som sträckte sig mot Björnlunda. Runstenen vid ingången till kyrkogården låg fram till 1885 som tröskelsten till sakristian.
Frustuna kyrka, 1100-tal Från början hade kyrkan ett långhus, smalt kor och västtorn. Kyrkan byggdes om under 1300- och 1400-talet, så att den blev större, fönster togs upp och kyrktornet förhöjdes. En sakristia byggdes. Man fortsatte att bygga om kyrkan, tornspiran ersattes av sadeltak på 1600-talet. Vapenhuset revs omkring 1800 och en restaurering ägde rum 1939 då interiören fick sin nuvarande karaktär. Interiören får sin karaktär av de vackra senmedeltida stjärnvalven och det utsökta altarskåpet tillverkat i Antwerpen 1510. Frustuna by låg på kullen väster om kyrkan. Där finns några av byns hus, en parstuga med två flyglar troligen från 1700-talet. Prästgården Frönäs ligger granne med kyrkan och boningshuset, nu församlingshem, är en villa från 1875. Sockenstugan ligger i vinkel och vid den öppna planen framför kyrkan står kyrkstallet. Som en följd av boställsordningen 1910, vilken innebar att prästerna upphörde att ha sin utkomst från prästgårdens jordbruk, uppfördes 1915 arrendatorbostad och ekonomibyggnader på höjdsträckningen söder om kyrkan.
Kattnäs kyrka, 1100-tal Långhus och kor från 1100-talet, sakristia och vapenhus från senmedeltiden. Altartavla från 1785 och predikstol från 1705. Triumfkrucifix från 1400-talet.
Torsåkers kyrka, 1100-tal Delar av kyrkan är rester från en romansk kyrka från 1100-talet. Tillbyggnader under flera perioder fram till 1773, von Schevens gravkor i tornets bottenvåning från 1730-talet. Han skänkte även altarprydnad och predikstol.