Kolla in så söt den här
rumpnissen är... Det är bara ett par randiga strumpbyxor som syns under den stora tomtemössan :-).
3D-snöeffeken är himla käck att använda - då den både kan låta självtorkas samt fön-torkas med embossingfön... Bonusen blir också kul - då den
puffar upp sig :)
Jag har gjort kortet med en
distressruta. Det är inte ofta jag gör dem, och jag kan be att få tala om varför... För att det är svårt utan rätt grejor... Jag försökte mig på det hela med dubbelhäftande tejp, som jag luddade ned genom att trycka den mot min tröjärm... Inte hjälpte väl det, för när jag skulle ta bort den, följde halva papperet med!
(ni kan väl bortse från rörigheten med alla stämplar... jag försökte mig på att göra något fräckt, men vi kanske kan vara överens om att den här hör hemma i papperskorgen)
Sen testade jag att använda limpennan - som ju har en s k
post it-lapp-effekt - men se hur resultatet blev:
En massa gögg!
Till slut kom jag på att jag kunde
stansa ut formen ur en s k kortbas - d v s ett papper som jag vikt som ett kort. Jag gjorde helt sonika ett hål på framsidan och satte in ett papper på kortets
insida. Jag höll ihop det med gem. Sen var det bara till att börja jobba med Timpans distresshandtag. Lite
tröttsamt för armen kan medges, men det gick :-).
Det bästa av allt är ju att jag kan använda kortbasen som en mall för framtida distressrutekort - för nu är jag inte lika "rädd" för att göra dem :-).
Jag försökte också färglägga rutan med Timpans Distress
Stain-flaskor (scattered straw och wild honey) - och det går, bara man ser till att hålla tätt med kortet mot papperet under... För det finns allt en liten risk för
läckage... Men det kan man nog rädda sen :). Det är ju bara till att stöta med en annan stainflaska - så att man får en
splattereffekt...
