Vi har bara ett liv och det är ett

”Offline” är kort sagt en gradfråga: "Numera är det bara stofiler som föreställer sig en motsats mellan ”cyberspace” och ”det riktiga livet”. Internet är verkligt och teknik är alltid närvarande. Tvärt om – ”offline” är en valmöjlighet som måste finnas om ”online” ska ha någon betydelse.

Personligen har jag resolut valt bort så kallat mobilt bredband. Min nätvaro ska inte vara etthundra procent mobil. Tvärtom uppskattar jag att kunna röra mig fysiskt in och ut ur nätskuggor och uppkopplingar. När jag behöver skriva går jag till ett bibliotek och slipper besväras av tanken på att jag skulle kunna vara uppkopplad."

(Hittat via Klara.)

Rasmus Fleischer gör en logisk tankevurpa. Först konstaterar han att bara stofiler gör skillnad på den digitala världen och det riktiga livet (analoga). Sen kräver han en distinktion mellan off- och online, och sällar sig därmed till dessa.

Att stänga av Titter-flödet eller liknande är ju inte konstigare än att vi tidigare valde att dra ur jacket när vi ville ha en stund för oss själva med frugan. Att vi samtidigt var stolta över att leva i ett land där faktiskt "alla" hade telefon och därför kunde nås både hemma och på jobbet är ju den andra sidan av myntet. Sett i backspegeln undrar man ju hur man fick vardagen att fungera när man inte också var nåbar till och från jobbet. Har man barn är den ökade nåbarheten oerhört värdefull, pappa kan alltid nås, om än inte alltid med omedelbart svar men meddelandet om att han söks har gått fram - om han så håller ett föredrag eller befinner sig på andra sidan klotet. iPhonen har revolutionerat mitt liv och det är en strålande upplevelse.

Vad vi säger till vem eller vilka är helt valfritt. Klara skriver "Det är ju en jättebra tanke. Men det måste också finnas en opt-in och en opt-out någonstans för vad man ska tvingas få veta av någon som man inte har bett om. Visst kan det vara väldigt bra att nära vänner i en chat får veta att någon just nu mår dåligt. Men om dessa är 50 personer som alla har olika känslor för nämnda person, ja då kan det bli mer komplicerat."

Jag som väl åtminstone åldersmässigt tillhör stofilerna skriver inte vad som helst (och läser inte gärna vad som helst) i publika sammanhang och de flesta sociala verktyg erbjuder ju just detta val - privata meddelanden versus deltagande i det publika. Inte konstigare än att vi har möten på jobbet vars motsats är samtal i korridoren eller diskret bakom stängd därr i någons rum. Helt olika samtal förs.

Uppdaterat: Martin Jönsson kommenterar samma fråga med utgångspunkt från Bjästafallet (där alltså helt oacceptabelt agerande mot våldtäktsoffer ersätts av mobb mot förövaren och riktigt klantig vuxenvärld i hans närhet)

Apple är undantaget

Jobs bok – om äpplen och krämare: "Men Apple är och förblir (med undantag för det korporativistiska nittiotalet, då Jobs slängdes ut av Pepsi Cola-marketoiden) ett företag med visioner och engagemang som går utanför de gängse ramarna. Apples svar på fildelningsfrågan blev Apple Store iTunes, ett lyckat försök att distribuera musik på ett modernt sätt till en hyfsat rimlig kostnad – det är inte slutstadiet, men en revolutionär bit på vägen. Apple gjorde enkelt vad skivbolagen själva misslyckades med.

Samma filosofi finns vad gäller mjukvara. Apple skiter faktiskt i om deras programvara fildelas, delvis för att Apple i grunden är ett hårdvaruföretag, men framförallt för att det ger en viss spridning av programvaran och med den spridningen åtföljande krav om inköp i skarpt läge – för övrigt en strategi Adobe har tillämpat med framgång."

Blogge Bloggelito förklarar sin kärlek till Apple och har förstås rätt. Själv drabbades jag i mitten av 80-talet och har varit trogen sedan dess, så till den milda grad att familjen numera driver Kantro Store. Förklara det den som kan?

Roligast med att emellanåt faktiskt sälja Apples produkter är när man möter, förhållandevis få, som inte riktigt kommer igång. Det är nästan alltid de som förväntar sig en omfattande instruktion och undrar var manualen är. Koppla in, kör igång, det du behöver ställa in frågar den efter....

Förstår dock inte hur Blogge får ihop sin irritation över Bredbandsbolaget marknadsföring med sin inställning till iPhone (har ju ingenting med den senare att göra). Han vet förmodligen inte vad han missar:-).

Aftonbladet utrustar alla anställda med iPhone

Aftonbladet: Därför ger vi alla anställda en iPhone: Förslaget att ge alla anställda en iPhone dök upp som en vild idé på en utställning i höstas. Det berättade Oscar Edholm och Erik Hjelmstedt från Aftonbladet.

Diskussionen efter den utställningen gick ut på att man måste starta med att utveckla sig själva. Därför hamnade man i förslaget att ge alla en iPhone och då menar man verkligen alla. Från vd till vaktmästare. Syftet är att få alla i företaget att se nya möjligheter, vare sig man jobbar med tidning, webb, mobila tjänster eler något annat.

“iPhone är en strategisk och spännande plattform att jobba med och vi ser redan nu att detta är den telefon som används mest för att surfa till vår mobilsajt. Av trafiken till Aftonbladets mobil-webb kommer 30 procent från iPhone och 20 procent från iPod.”

(Hittat via iLove.)

Även om man kanske inte alltid är så imponerad av innehållet i produkten Aftonbladet så är det väl ingen tvekan om att de ligger mycket långt fram när det gäller att utnyttja alla de kanaler som nätet erbjuder (särskilt om man jämför med LT). Att de också förstått möjligheterna med iPhone förvånar inte. Undrar när min arbetsgivare är mogen för ett sådant beslut?